Kapitel nio

Vem skall styra världen?

1–3. Beskriv den dröm Daniel hade och de syner han såg i Belsassars första regeringsår.

DANIELS fängslande profetia tar oss nu tillbaka till den babyloniske kungen Belsassars första regeringsår. Daniel har länge levt som landsflyktig i Babylon, men han har aldrig sviktat i sin föresats att bevara ostraffligheten mot Jehova. Nu, när den trogne profeten är i 70-årsåldern, får han se ”en dröm och syner i sitt huvud medan han låg på sin säng”. Synerna gör honom förskräckt. — Daniel 7:1, 15.

² ”Se”, utropar Daniel. ”Himlens fyra vindar rörde upp det vidsträckta havet. Och fyra väldiga djur kom upp ur havet, vart och ett annorlunda än de andra.” Vilka märkliga djur! Det första är ett lejon med vingar, och det andra liknar en björn. Sedan kommer en leopard med fyra vingar och fyra huvuden! Det ovanligt starka fjärde djuret har stora tänder av järn och tio horn. Mitt ibland de tio hornen skjuter ett ”litet” horn upp som har ”ögon lika människoögon” och ”en mun” som talar ”stora ord”. — Daniel 7:2–8.

³ Daniels syner riktas sedan mot något som händer i himlen. Den Gamle av dagar sitter i härlighet på en tron som domare i den himmelska domstolen. ”Tusen gånger tusen” betjänar honom ständigt, och ”tio tusen gånger tio tusen” står ständigt inför honom. Han avkunnar en fällande dom över djuren, tar herraväldet ifrån dem och tillintetgör det fjärde djuret. Bestående herravälde över ”alla folk, folkgrupper och språk” överlämnas åt en som är ”lik en människoson”. — Daniel 7:9–14.

 4. a) Vem vände sig Daniel till för att få tillförlitliga upplysningar? b) Varför är det som Daniel såg och hörde den natten viktigt för oss?

⁴ Daniel säger: ”Vad mig, Daniel, beträffar, blev min ande inom mig orolig på grund av detta, och mitt huvuds syner förskräckte mig.” Han ber därför en ängel om ”tillförlitliga upplysningar angående allt detta”. Och ängeln ger honom ”uttydningen”. (Daniel 7:15–28) Det som Daniel såg och hörde den natten är av stort intresse för oss, eftersom det tecknade konturerna av framtida världshändelser ända till vår tid, när ”en som var lik en människoson” får herraväldet över ”alla folk, folkgrupper och språk”. Med hjälp av Guds ord och Guds ande kan också vi förstå innebörden i dessa profetiska syner.a

FYRA DJUR KOMMER UPP UR HAVET

 5. Vad framställdes i bild genom det vindpinade havet?

⁵ ”Fyra väldiga djur kom upp ur havet”, sade Daniel. (Daniel 7:3) Vad framställdes i bild genom det vindpinade havet? Många år senare fick aposteln Johannes se ett sjuhövdat vilddjur komma upp ur ”havet”. Det havet representerade ”folk och skaror och nationer och tungomål” — hela den del av mänskligheten som gjorts främmande för Gud. Havet förebildar därför mycket passande människomassorna som är fjärmade från Gud. — Uppenbarelseboken 13:1, 2; 17:15; Jesaja 57:20.

 6. Vad förebildade de fyra djuren?

⁶ ”Vad dessa väldiga djur beträffar”, sade Guds ängel, ”eftersom de är fyra, är det fyra kungar som skall träda fram på jorden.” (Daniel 7:17) Ängeln sade klart och tydligt att de fyra djur som Daniel såg betecknade ”fyra kungar”. Dessa djur förebildade således världsvälden. Men vilka?

 7. a) Vad säger vissa bibelkommentatorer om Daniels nattliga syn av de fyra djuren och kung Nebukadnessars dröm om den kolossala bildstoden? b) Vad representerade var och en av bildstodens fyra delar av metall?

⁷ Bibelkommentatorer förbinder vanligtvis Daniels nattliga syn av de fyra djuren med Nebukadnessars dröm om den kolossala bildstoden. I The Expositor’s Bible Commentary sägs det: ”Dan. Kapitel 7 [i Daniels bok] är en parallell till Dan. kapitel 2.” I The Wycliffe Bible Commentary heter det: ”Man är i stort sett överens om att de fyra på varandra följande icke-judiska riken ... som avses här [i Daniel, kapitel 7] är desamma som de som avses i [Daniel,] kapitel 2.” De fyra världsvälden som representerades av de fyra metallerna i Nebukadnessars dröm var det babyloniska riket (huvudet av guld), Medo-Persien (bröstet och armarna av silver), Grekland (buken och låren av koppar) och romarriket (benen av järn).b (Daniel 2:32, 33) Vi skall se hur dessa riken motsvarar de fyra väldiga djur som Daniel såg.

ROVLYSTET SOM ETT LEJON, SNABBT SOM EN ÖRN

 8. a) Hur beskrev Daniel det första djuret? b) Vilket rike var det första djuret en bild av, och hur uppträdde det likt ett lejon?

⁸ Vilka djur Daniel såg! Han beskrev ett av dem på följande sätt: ”Det första var likt ett lejon, och det hade örnvingar. Jag fortsatte att se tills dess vingar rycktes av, och det lyftes upp från jorden och ställdes på två fötter precis som en människa, och ett människohjärta gavs åt det.” (Daniel 7:4) Det här djuret var en bild av samma rike som huvudet av guld på den kolossala bildstoden, nämligen det babyloniska världsväldet (607–539 f.v.t.). Likt ett rovlystet ”lejon” slukade Babylon vildsint nationer, däribland Guds folk. (Jeremia 4:5–7; 50:17) Detta ”lejon” jagade fram — som med örnvingar — för att angripa och erövra. — Klagovisorna 4:19; Habackuk 1:6–8.

 9. Vilka förändringar drabbade det lejonlika djuret, och hur påverkades det av dessa?

⁹ Med tiden fick det unika bevingade lejonet vingarna avryckta. Mot slutet av kung Belsassars regeringstid förlorade Babylon sin snabbhet som erövrare och sin lejonlika överhöghet över nationerna. Det var inte snabbare än en människa på två fötter. Det fick ”ett människohjärta” och blev svagt. När Babylon inte hade ”lejonets hjärta”, kunde det inte längre uppträda som kung ”bland skogens djur”. (Jämför 2 Samuelsboken 17:10; Mika 5:8.) Ett annat väldigt djur besegrade det.

GLUPSKT SOM EN BJÖRN

10. Vilken rad av regenter framställdes i bild genom ”björnen”?

¹⁰ ”Se”, sade Daniel, ”ett annat djur, det andra i ordningen, och det liknade en björn. Och det restes upp på ena sidan, och det var tre revben i dess mun mellan dess tänder; och detta är vad man sade till det: ’Stå upp, ät mycket kött.’” (Daniel 7:5) Den kung som framställdes i bild genom ”björnen” var densamme som den som representerades av bröstet och armarna av silver på den stora bildstoden — raden av medo-persiska regenter (539–331 f.v.t.) som började med medern Darius och Cyrus den store och slutade med Darius III.

11. Vad innebar det att den symboliska björnen restes upp på ena sidan och att den hade tre revben i munnen?

¹¹ Det sades om den symboliska björnen att den ”restes upp på ena sidan”, kanske för att den skulle göra sig beredd att anfalla och underkuva nationer och således kunna behålla makten som världsvälde. Eller också skulle detta uttryck visa att den persiska linjen av regenter skulle få övertaget över den ende mediske kungen, Darius. De tre revbenen mellan björnens tänder skulle kunna beteckna de tre väderstreck i vilka björnen gjorde erövringar. Den medo-persiska ”björnen” drog norrut och intog Babylon år 539 f.v.t. Sedan begav den sig västerut genom Mindre Asien och in i Thrakien. Slutligen gav sig ”björnen” av söderut för att erövra Egypten. Eftersom talet tre ibland betecknar intensitet, kan de tre revbenen också framhäva hur girigt den symboliska björnen sökte lägga områden under sig.

12. Vad blev följden av att den symboliska björnen handlade i enlighet med befallningen: ”Stå upp, ät mycket kött”?

¹² ”Björnen” gick till anfall mot nationer i enlighet med befallningen: ”Stå upp, ät mycket kött.” Genom att uppsluka Babylon i överensstämmelse med Guds vilja var Medo-Persien i en sådan ställning att det kunde göra Jehovas folk en värdefull tjänst. Och Medo-Persien gjorde verkligen det! (Se ”En tolerant monark”, sidan 149.) Genom Cyrus den store, Darius I (Darius den store) och Artaxerxes I befriade Medo-Persien Babylons judiska fångar och hjälpte dem att återuppbygga Jehovas tempel och reparera Jerusalems murar. Till slut härskade Medo-Persien över 127 provinser, och drottning Esters make, Ahasveros (Xerxes I), var ”kung från Indien till Etiopien”. (Ester 1:1) Men ett annat djur var på väg upp ur havet.

EN LEOPARD MED VINGAR — ETT SNABBT DJUR!

13. a) Vad var det tredje djuret en bild av? b) Vad kan sägas om det tredje djurets snabbhet och dess rike?

¹³ Det tredje djuret var ”likt en leopard, men det hade fyra fågelvingar på ryggen. Och djuret hade fyra huvuden, och herravälde gavs åt det.” (Daniel 7:6) I likhet med sin motsvarighet — buken och låren av koppar på bildstoden i Nebukadnessars dröm — var leoparden med fyra vingar och fyra huvuden en bild av den makedoniska, eller grekiska, raden av regenter som började med Alexander den store. Med rörligheten och snabbheten hos en leopard drog Alexander fram genom Mindre Asien, söderut in i Egypten och vidare till Indiens västra gräns. (Jämför Habackuk 1:8.) Hans rike var större än ”björnens” rike, eftersom det omfattade Makedonien, Grekland och perserriket. — Se ”En ung kung erövrar världen”, sidan 153.

14. Hur fick ”leoparden” fyra huvuden?

¹⁴ ”Leoparden” fick fyra huvuden efter Alexanders död år 323 f.v.t. Fyra av hans generaler blev till slut hans efterträdare i olika delar av hans rike. Seleukos härskade över Mesopotamien och Syrien, Ptolemaios över Egypten och Palestina, Lysimachos över Mindre Asien och Thrakien samt Kassandros över Makedonien och Grekland. (Se ”Ett vidsträckt rike delas”, sidan 162.) Sedan uppstod ett nytt hot.

ETT FRUKTANSVÄRT DJUR VISAR SIG VARA ANNORLUNDA

15. a) Beskriv det fjärde djuret. b) Vad var det fjärde djuret en bild av, och hur krossade och förtärde det allt som låg i dess väg?

¹⁵ Daniel beskrev det fjärde djuret som ”fruktansvärt och förskräckligt och ovanligt starkt”. Han fortsatte: ”Och det hade stora tänder av järn. Det förtärde och krossade, och vad som var kvar trampade det ner med sina fötter. Och det var annorlunda än alla de andra djuren som var före det, och det hade tio horn.” (Daniel 7:7) Detta fruktansvärda djur började som den politiska militärmakten Rom. Romarriket tog efter hand över det grekiska rikets fyra hellenistiska delar, och år 30 f.v.t. hade Rom framträtt som nästa världsvälde i Bibelns profetior. Det romerska världsväldet underkuvade genom militär makt allt som låg i dess väg och sträckte sig till slut från Brittiska öarna ner över stora delar av Mellaneuropa, runt hela Medelhavsområdet och bortom Babylon till Persiska viken.

16. Vilka upplysningar gav ängeln om det fjärde djuret?

¹⁶ Daniel önskade få tillförlitliga upplysningar angående detta djur som var så ”utomordentligt fruktansvärt” och lyssnade därför uppmärksamt när ängeln förklarade: ”Vad de tio hornen beträffar: ur detta kungarike är det tio kungar som skall träda fram; och ytterligare en annan skall träda fram efter dem, och han skall vara annorlunda än de första, och tre kungar skall han förödmjuka.” (Daniel 7:19, 20, 24) Vad syftade dessa ”tio horn” eller ”tio kungar” på?

17. Vad representerar det fjärde djurets ”tio horn”?

¹⁷ Allteftersom välståndet ökade i romarriket och det moraliska förfallet på grund av den styrande klassens tygellösa liv tilltog, gick Rom tillbaka som militärmakt. Roms militära styrka avtog, vilket med tiden blev tydligt uppenbart. Det mäktiga världsväldet delades till slut upp i många riken. Eftersom Bibeln ofta använder talet tio för att beteckna fullständighet, representerar det fjärde djurets ”tio horn” alla de riken som uppstod när romarriket föll sönder. — Jämför 5 Moseboken 4:13; Lukas 15:8; 19:13, 16, 17.

18. Hur fortsatte Rom att utöva herravälde över Europa i många hundra år efter det att den siste kejsaren hade störtats?

¹⁸ Det romerska världsväldet upphörde emellertid inte att existera i och med att den siste kejsaren i Rom störtades år 476 v.t. I många hundra år fortsatte det påvliga Rom att utöva politiskt, och i synnerhet religiöst, herravälde över Europa genom feodalismen, ett system som innebar att de flesta invånarna i Europa var underställda först och främst en herre och därnäst en kung. Alla kungarna erkände påvens myndighet. Således kom Heliga romerska riket, med det påvliga Rom som sitt centrum, att dominera händelseutvecklingen i världen under hela den långa period i historien som kallas den mörka medeltiden.

19. Hur var Rom i jämförelse med de tidigare rikena, enligt en historiker?

¹⁹ Vem kan förneka att det fjärde djuret var ”annorlunda än alla de andra kungarikena”? (Daniel 7:7, 19, 23) Angående detta skrev historikern H. G. Wells: ”Detta nya välde, det romerska, ... var i flera avseenden olikt de stora riken som intill dess hade utövat herraväldet i den civiliserade världen. ... [Det] införlivade med sig nästan alla grekiska folk i världen, och dess befolkning var mindre hamitisk och semitisk än något annat tidigare rikes. ... Det var så till vida något nytt i historien. ... Romarriket var en produkt av naturlig växt, något som växte utan att vara planerat och som var nytt och okänt; det romerska folket var plötsligt, nästan utan att veta det, inbegripet i ett väldigt administrativt experiment.” Det fjärde djuret skulle emellertid växa ytterligare.

ETT LITET HORN FÅR ÖVERTAGET

20. Vad sade ängeln om det utväxande lilla hornet på det fjärde djurets huvud?

²⁰ ”Jag fortsatte att betrakta hornen”, sade Daniel, ”och se, ett annat horn, ett litet, sköt upp mitt ibland dem, och tre av de första hornen rycktes upp inför det.” (Daniel 7:8) Angående detta utväxande horn sade ängeln till Daniel: ”En annan skall träda fram efter dem [de tio kungarna], och han skall vara annorlunda än de första, och tre kungar skall han förödmjuka.” (Daniel 7:24) Vem är denne kung, när trädde han fram, och vilka tre kungar förödmjukade han?

21. Hur kom Britannia att bli det symboliska lilla hornet på det fjärde djuret?

²¹ Betrakta följande utveckling. År 55 f.v.t. invaderade den romerske fältherren Julius Caesar Britannia, men lyckades inte grunda en permanent bosättning där. År 43 v.t. påbörjade kejsar Claudius en mer bestående ockupation av södra Britannia. År 122 v.t. började kejsar Hadrianus sedan bygga en vall från floden Tyne till Solway Firth. Denna vall markerade romarrikets norra gräns. I början av 400-talet lämnade de romerska legionerna ön. En historiker sade: ”På 1500-talet hade England varit en andra rangens makt. Dess välstånd var obetydligt i jämförelse med Nederländernas. Dess befolkning var mycket mindre än Frankrikes. Dess väpnade styrkor (inklusive flottan) var underlägsna Spaniens.” England var uppenbarligen ett obetydligt rike på den tiden, vilket utgjorde det symboliska lilla hornet på det fjärde djuret. Men situationen skulle förändras.

22. a) Vilka andra tre horn på det fjärde djuret fick det ”lilla” hornet övertaget över? b) Som vad framträdde sedan Storbritannien?

²² År 1588 sände Filip II av Spanien den spanska armadan mot England. Denna flotta, som bestod av 130 skepp och hade mer än 24.000 man ombord, seglade uppför Engelska kanalen, bara för att lida nederlag mot engelska flottan och falla offer för motvindar och våldsamma stormar på Atlanten. Den här händelsen ”markerade den avgörande vändpunkt då herraväldet till sjöss övergick från Spanien till England”, skrev en historiker. På 1600-talet byggde holländarna upp den största handelsflottan i världen. Men snart fick England övertaget tack vare det växande antalet kolonier på andra sidan haven. På 1700-talet stred britterna och fransmännen mot varandra i Nordamerika och Indien, vilket ledde till fredsfördraget i Paris 1763. Om detta fördrag skrev författaren William B. Willcox: ”Det var i själva verket ett erkännande av Storbritanniens nya ställning som den dominerande europeiska makten i världen utanför Europa.” Storbritannien bekräftade sin dominans genom den överväldigande segern över Napoleon 1815. De ”tre kungar” som Storbritannien således förödmjukade var Spanien, Nederländerna och Frankrike. (Daniel 7:24) Följden blev att Storbritannien framträdde som den största handels- och kolonialmakten i världen. Ja, det ”lilla” hornet växte och blev ett världsvälde!

23. På vilket sätt förtärde det symboliska lilla hornet ”hela jorden”?

²³ Ängeln upplyste Daniel om att det fjärde djuret, det fjärde riket, skulle ”förtära hela jorden”. (Daniel 7:23) Det visade sig vara sant när det gällde den romerska provins som en gång var känd som Britannia. Den blev med tiden det brittiska imperiet och kom att ”förtära hela jorden”. Under en tid omfattade detta imperium en fjärdedel av jordens yta och en fjärdedel av jordens befolkning.

24. Hur var det brittiska imperiet annorlunda, enligt vad en historiker sade?

²⁴ Alldeles som romarriket var annorlunda än de tidigare världsväldena, skulle också den kung som framställdes i bild genom det ”lilla” hornet vara ”annorlunda än de första”. (Daniel 7:24) Angående det brittiska imperiet skrev historikern H. G. Wells: ”Ingenting liknande har någonsin tidigare funnits. Medelpunkten och kärnan i hela systemet var den ’krönta republiken’ eller de Förenade brittiska konungarikena. ... Icke något särskilt departement eller någon enskild hjärna ... hade [någonsin] haft under sin behandling det brittiska riket som helhet. Det var en produkt av naturlig växt och successiva tillägg, fullkomligt olik allt som någonsin förut hade kallats ett rike.” — H. G. Wells världshistoria.

25. a) Vad utgör det symboliska lilla hornet i det sista utvecklingsskedet? b) I vilken bemärkelse har det ”lilla” hornet ”ögon lika människoögon” och ”en mun som ... [talar] stora ord”?

²⁵ Det ”lilla” hornet omfattade mer än det brittiska riket. År 1783 erkände Storbritannien sina 13 amerikanska koloniers självständighet. Amerikas förenta stater blev så småningom Storbritanniens allierade och framträdde efter andra världskriget som världens ledande nation. USA är fortfarande nära förbundet med Storbritannien. Det av två makter bestående anglo-amerikanska världsväldet som blev följden utgör ”detta horn som hade ögon”. Detta världsvälde är verkligen observant, skarpsinnigt! Det talar ”stora ord”, dikterar politiken för en stor del av världen och uppträder som dess språkrör, dess ”falske profet”. — Daniel 7:8, 11, 20; Uppenbarelseboken 16:13; 19:20.

DET LILLA HORNET MOTSTÅR GUD OCH HANS HELIGA

26. Vad förutsade ängeln med avseende på hur det symboliska hornet skulle tala och hur det skulle handla mot Jehova och hans tjänare?

²⁶ Daniel fortsatte att beskriva sin syn och sade: ”Jag fortsatte att se när just detta horn förde krig mot de heliga, och det fick övertaget över dem.” (Daniel 7:21) Angående detta ”horn”, denne kung, förutsade Guds ängel: ”Han skall tala ord mot den Högste, och den Allrahögstes heliga skall han oavbrutet ansätta. Och han skall föresätta sig att förändra tider och lag, och de skall ges i hans hand under en tid och tider och en halv tid.” (Daniel 7:25) Hur och när uppfylldes den här delen av profetian?

27. a) Vilka är ”de heliga” som förföljdes av det ”lilla” hornet? b) Hur föresatte sig det symboliska hornet ”att förändra tider och lag”?

²⁷ ”De heliga” som förföljdes av det ”lilla” hornet — det anglo-amerikanska världsväldet — är Jesu med anden smorda efterföljare på jorden. (Romarna 1:7; 1 Petrus 2:9) Före första världskriget tillkännagav kvarlevan av dessa smorda under många år att ”nationernas fastställda tider” skulle utlöpa 1914. (Lukas 21:24) När kriget bröt ut det året, blev det uppenbart att det ”lilla” hornet hade ignorerat deras budskap, eftersom det framhärdade i att ansätta de smorda ”heliga”. Det anglo-amerikanska världsväldet motstod till och med deras ansträngningar att fullgöra Jehovas befallning (eller ”lag”) om att de goda nyheterna om hans kungarike skulle predikas i hela världen av hans vittnen. (Matteus 24:14) Det ”lilla” hornet försökte på så sätt ”förändra tider och lag”.

28. Hur lång tid omfattar perioden ”en tid och tider och en halv tid”?

²⁸ Jehovas ängel nämnde en profetisk period av ”en tid och tider och en halv tid”. Hur lång tid omfattar den perioden? Bibelkommentatorer är i allmänhet överens om att det här uttrycket avser tre och en halv tid — summan av en tid, två tider och en halv tid. Eftersom Nebukadnessars ”sju tider” av vansinne uppgick till sju år, utgör de tre och en halv tiderna tre och ett halvt år.c (Daniel 4:16, 25) An American Translation lyder: ”De skall överlämnas åt honom för ett år, två år och ett halvt år.” James Moffatts översättning säger: ”För tre år och ett halvt år.” Samma period nämns i Uppenbarelseboken 11:2–7, där det sägs att Guds vittnen skulle predika klädda i säckväv i 42 månader eller 1.260 dagar och sedan bli dödade. När började den här tidsperioden, och när slutade den?

29. När och hur började de profetiska tre och ett halvt åren?

²⁹ För de smorda kristna blev första världskriget en prövningens tid. I slutet av 1914 räknade de med att de skulle komma att bli förföljda. Ja, den årstext som valdes för 1915 var hämtad från Matteus 20:22, där Jesus frågar sina lärjungar: ”Kan ni dricka den bägare som jag skall till att dricka?” Från och med december 1914 predikade således denna lilla grupp vittnen ”klädd i säckväv”.

30. Hur blev smorda kristna ansatta av det anglo-amerikanska världsväldet under första världskriget?

³⁰ Allteftersom krigshysterin spred sig, mötte de smorda kristna allt större motstånd. Somliga sattes i fängelse. Några, däribland Frank Platt i England och Robert Clegg i Canada, blev torterade av sadistiska myndighetspersoner. Den 12 februari 1918 förbjöd den brittiska dominion Canada den nyutgivna sjunde delen av Studier i Skriften, nämligen Den fullbordade hemligheten, och traktatserien The Bible Students Monthly (Bibelforskarnas månadsblad). Följande månad förklarade USA:s justitiedepartement att spridandet av sjunde delen var olagligt. Vad blev följden? Husundersökningar, konfiskering av litteratur och arresteringar av Jehovas tillbedjare!

31. När och hur slutade perioden ”en tid och tider och en halv tid”?

³¹ Trakasserierna mot Guds smorda nådde sin kulmen den 21 juni 1918, när presidenten, J. F. Rutherford, och andra framträdande medlemmar av Sällskapet Vakttornet på falska anklagelser dömdes till långa fängelsestraff. I sin föresats ”att förändra tider och lag” hade det ”lilla” hornet effektivt ”dödat” det organiserade predikoarbetet. (Uppenbarelseboken 11:7) Den förutsagda perioden ”en tid och tider och en halv tid” slutade således i juni 1918.

32. Varför kan det sägas att ”de heliga” inte utplånades av det ”lilla” hornet?

³² Men ”de heliga” utplånades inte som en följd av trakasserierna från det ”lilla” hornet. Som det förutsagts i Uppenbarelseboken blev de smorda kristna efter en kort period av overksamhet återigen levande och aktiva. (Uppenbarelseboken 11:11–13) Den 26 mars 1919 blev Sällskapet Vakttornets president och hans medarbetare frigivna ur fängelset, och de blev längre fram rentvådda från de falska anklagelser som riktats mot dem. Omedelbart efter frigivningen började den smorda kvarlevan reorganisera arbetet med tanke på ytterligare verksamhet. Men vad väntade det ”lilla” hornet?

DEN GAMLE AV DAGAR SÄTTER SIG TILL DOMS

33. a) Vem är den Gamle av dagar? b) Vad var de ”böcker” som öppnades i den himmelska domstolen?

³³ Sedan Daniel introducerat de fyra djuren, flyttar han blicken från det fjärde djuret till något som händer i himlen. Han ser den Gamle av dagar sätta sig på sin praktfulla tron som domare. Den Gamle av dagar är ingen annan än Jehova Gud. (Psalm 90:2) När den himmelska domstolen intagit sin plats, ser Daniel böcker öppnas. (Daniel 7:9, 10) Eftersom Jehova alltid har existerat, känner han till hela den mänskliga historien som om den var nedtecknad i en bok. Han har iakttagit alla de fyra symboliska djuren och kan avkunna dom över dem på grundval av vad han vet genom sina egna iakttagelser.

34, 35. Vad kommer att hända med det ”lilla” hornet och de andra djurlika väldena?

³⁴ Daniel säger vidare: ”Jag fortsatte att se vid den tidpunkten på grund av ljudet av de stora ord som hornet talade — jag fortsatte att se tills djuret dräptes och dess kropp tillintetgjordes och det överlämnades åt den brinnande elden. Men vad resten av djuren angår, togs deras herravälde bort, och deras liv blev förlängt med en tid och en tidsperiod.” (Daniel 7:11, 12) Ängeln säger till Daniel: ”Domstolen började ta plats, och hans herravälde tog man slutligen bort, för att förgöra honom och tillintetgöra honom fullständigt.” — Daniel 7:26.

³⁵ Den store domaren, Jehova Gud, har bestämt att det horn som har smädat honom och ansatt hans ”heliga” skall gå samma öde till mötes som romarriket, som förföljde de första kristna. Dess herravälde kommer inte att bestå. Det kommer inte heller det herravälde att göra som utövas av de ringare hornlika ”kungarna” som utgått från romarriket. Men vad händer med det herravälde som utövas av de riken som härrör från de tidigare djurlika väldena? Som förutsagts blev deras liv förlängt ”med en tid och en tidsperiod”. Deras områden har fortsatt att vara bebodda ända till vår tid. Så till exempel innehar Irak det forntida Babylons område. Persien (Iran) och Grekland finns fortfarande. Rester av dessa världsvälden ingår i Förenta nationerna. Dessa riken kommer också att gå under när det sista världsväldet undanröjs. Alla mänskliga regeringar kommer att utplånas i ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”. (Uppenbarelseboken 16:14, 16) Men vem skall sedan styra världen?

BESTÅENDE HERRAVÄLDE NÄRA FÖRESTÅENDE!

36, 37. a) Vem avses med uttrycket ”en som var lik en människoson”, och när och varför inställde han sig i den himmelska domstolen? b) Vad upprättades 1914?

³⁶ ”Jag fortsatte att se i synerna om natten, och se”, utropade Daniel. ”Med himlens moln kom en som var lik en människoson; och han fick tillträde till den Gamle av dagar, och inför Honom förde man fram honom.” (Daniel 7:13) När Jesus Kristus var här på jorden, kallade han sig ”Människosonen” för att markera sin släktskap med människorna. (Matteus 16:13; 25:31) Till Sanhedrin, judarnas högsta domstol, sade Jesus: ”Ni [skall] se Människosonen sitta på kraftens högra sida och komma på himlens moln.” (Matteus 26:64) Den som kom i Daniels syn, osynlig för människors ögon, och fick tillträde till Jehova Gud var alltså den uppväckte, förhärligade Jesus Kristus. När inträffade detta?

³⁷ Gud har slutit ett förbund med Jesus Kristus om ett kungarike, alldeles som han gjorde med kung David. (2 Samuelsboken 7:11–16; Lukas 22:28–30) När ”nationernas fastställda tider” slutade 1914, kunde Jesus Kristus i egenskap av Davids kunglige arvinge med rätta ta emot herraväldet i Guds kungarike. I Daniels profetiska berättelse sägs det: ”Åt honom gavs herravälde och värdighet och kungarike, för att alla folk, folkgrupper och språk skulle tjäna honom. Hans herravälde är ett herravälde som består till oöverskådlig tid och som inte skall försvinna, och hans kungarike är ett kungarike som inte skall fördärvas.” (Daniel 7:14) Det messianska kungariket upprättades på så sätt i himlen 1914. Men herraväldet ges också åt andra.

38, 39. Vilka skall få ta emot evigt herravälde över världen?

³⁸ ”Den Allrahögstes heliga skall ta emot kungariket”, sade ängeln. (Daniel 7:18, 22, 27) Jesus Kristus är den främste av de heliga. (Apostlagärningarna 3:14; 4:27, 30) De andra ”heliga” som har del i herraväldet är de 144.000 trogna med anden smorda kristna, som är arvingar till det himmelska kungariket tillsammans med Kristus. (Romarna 1:7; 8:17; 2 Thessalonikerna 1:5; 1 Petrus 2:9) De uppväcks från de döda som odödliga andevarelser för att regera tillsammans med Kristus på det himmelska Sions berg. (Uppenbarelseboken 2:10; 14:1; 20:6) Kristus Jesus och de uppväckta smorda kristna skall således styra människovärlden.

³⁹ Angående Människosonens och de andra uppväckta ”heligas” herravälde sade Guds ängel: ”Kungariket och herraväldet och storheten hos kungarikena under hela himlen gavs åt det folk som är den Allrahögstes heliga. Deras kungarike är ett kungarike som består till oöverskådlig tid, och alla herravälden skall tjäna och lyda dem.” (Daniel 7:27) Vilka välsignelser de lydiga människorna kommer att få uppleva under detta rikes styre!

40. Vilken nytta kan vi ha av att ge akt på Daniels dröm och syner?

⁴⁰ Daniel kände inte till vilken fantastisk uppfyllelse de syner skulle få som Gud hade gett honom. Han sade: ”Härmed är slutet på saken. Vad mig, Daniel, beträffar, fortsatte mina tankar att förskräcka mig mycket, så att mitt ansikte skiftade färg; men jag bevarade detta i mitt hjärta.” (Daniel 7:28) Vi däremot lever i den tid då vi kan förstå uppfyllelsen av det som Daniel såg. Att vi ger akt på denna profetia kommer att stärka vår tro och befästa vår övertygelse om att det är Jehovas messianske kung som skall styra världen.

[Fotnoter]

VAD LÄRDE DU DIG?

• Vad framställs i bild genom vart och ett av de fyra väldiga djuren som kom upp ur havet?

• Vad är det som utgör det ”lilla” hornet?

• Hur blev ”de heliga” ansatta av det symboliska lilla hornet under första världskriget?

• Vad kommer att hända med det symboliska lilla hornet och de andra djurlika väldena?

• Vilken nytta hade du av att ge akt på Daniels dröm och syner om de ”fyra väldiga djuren”?

[Ruta/Bilder på sidorna 149-152]

EN TOLERANT MONARK

EN GREKISK skribent på 400-talet f.v.t. kom ihåg honom som en tolerant och idealistisk monark. I Bibeln kallas han Guds ”smorde” och ”en rovfågel” som kommer ”från soluppgången”. (Jesaja 45:1; 46:11) Den monark som omtalas så är Cyrus (Kyros) den store av Persien.

Cyrus marsch mot berömmelsen började omkring år 560/559 f.v.t., när han efterträdde sin far, Kambyses I, på tronen i Anshan, en stad eller region i det forntida Persien. Anshan stod då under den mediske kungen Astyages överhöghet. Cyrus gjorde uppror mot det mediska herraväldet och vann en snabb seger, eftersom Astyages soldater ställde sig på Cyrus sida. Cyrus vann sedan medernas lojalitet, och mederna och perserna stred därefter tillsammans under hans ledning. Så uppstod det medo-persiska riket som med tiden utvidgades och sträckte sig från Egeiska havet till floden Indus. — Se kartan.

I spetsen för medernas och persernas förenade styrkor drog Cyrus först ut för att säkra kontrollen över ett oroscentrum — västra delen av Medien, där kung Kroisos (Krösus) av Lydien i Mindre Asien hade trängt in på mediskt område. Cyrus avancerade till Lydiens östra gräns, besegrade Kroisos och intog hans huvudstad, Sardes. Cyrus underkuvade sedan de joniska städerna och lade hela Mindre Asien under det medo-persiska riket. Han blev därigenom Babylons och dess kungs, Nabonids, huvudrival.

Cyrus rustade sig sedan för en konfrontation med det mäktiga Babylon. Från och med den tidpunkten hade han en roll i uppfyllelsen av Bibelns profetior. Genom profeten Jesaja hade Jehova närmare 200 år tidigare nämnt Cyrus vid namn som den härskare som skulle omstörta Babylon och befria judarna från fångenskapen. Det var för att Cyrus på så sätt hade utsetts i förväg som Bibeln omtalar honom som Jehovas ”smorde”. — Jesaja 44:26–28.

När Cyrus ryckte fram mot Babylon år 539 f.v.t., ställdes han inför en formidabel uppgift. Staden, som var omgiven av kolossala murar och en djup, bred vallgrav som bildades av floden Eufrat, föreföll ointaglig. Där Eufrat flöt genom Babylon löpte längs flodbankarna en bergliknande mur med höga kopparportar. Hur skulle Cyrus kunna inta Babylon?

Mer än hundra år tidigare hade Jehova förutsagt ”torka” över Babylons ”vatten” och sagt att ”de skall torka ut”. (Jeremia 50:38) I enlighet med den profetian avledde Cyrus Eufrats vatten några kilometer norr om Babylon. Sedan ryckte hans soldater fram längs flodbädden, klättrade upp till muren och tog sig lätt in i staden, eftersom kopparportarna hade lämnats öppna. Som ”en rovfågel” som snabbt slår ner på sitt byte intog denne härskare ”från soluppgången” — från öster — Babylon på en enda natt!

För judarna i Babylon betydde Cyrus seger den efterlängtade befrielsen från fångenskapen och slutet på deras hemlands 70-åriga ödeliggande. Så spännande det måste ha varit för dem när Cyrus utfärdade ett påbud som gav dem tillstånd att återvända till Jerusalem och återuppbygga templet! Cyrus lät dem också få tillbaka de dyrbara tempelredskapen som Nebukadnessar hade fört till Babylon och gav dem kunglig fullmakt att importera timmer från Libanon samt föreskrev att omkostnaderna för bygget skulle täckas av medel från kungens hus. — Esra 1:1–11; 6:3–5.

Cyrus var i allmänhet human och tolerant i sin behandling av de underkuvade folken. En anledning till detta kan ha varit hans religion. Cyrus omfattade sannolikt den persiske profeten Zarathustras (Zoroasters) läror och dyrkade Ahura Mazda — en gud som ansågs vara skaparen av allt gott. Farhang Mehr skriver i sin bok The Zoroastrian Tradition: ”Zarathustra framställde Gud som moraliskt fullkomlig. Han lärde människor att Ahura Mazda inte är hämndgirig, utan rättvis och därför inte skall fruktas, utan älskas.” Tron på en gud som kännetecknades av hög moral och rättvisa kan ha påverkat Cyrus etik och gjort honom storsint och rättrådig.

Kungen var emellertid mindre tålig när det gällde klimatet i Babylon. De stekande heta somrarna där var mer än han stod ut med. Babylon fortsatte att vara en kunglig residensstad och ett centrum för religion och kultur, men i regel använde Cyrus Babylon som sin huvudstad bara på vintern. Efter segern över Babylon återvände han snart till sin sommarhuvudstad, Ekbatana, som låg omkring 1.900 meter över havet vid foten av berget Alvand. Klimatet där med kalla vintrar som uppvägdes av behagliga somrar var mer i hans smak. Cyrus byggde också ett praktfullt palats i sin tidigare huvudstad, Pasargadae (nära Persepolis) — 65 mil sydöst om Ekbatana — dit han kunde dra sig tillbaka.

Cyrus blev således känd som en modig erövrare och en tolerant monark. Han dog under ett fälttåg år 530 f.v.t. efter att ha regerat i 30 år. Hans son Kambyses II efterträdde honom på Persiens tron.

VAD LÄRDE DU DIG?

• Hur visade sig persern Cyrus vara Jehovas ”smorde”?

• Vilken värdefull tjänst gjorde Cyrus Jehovas folk?

• Hur behandlade Cyrus de folk han underkuvade?

[Karta]

(För formaterad text, se publikationen)

MEDO-PERSISKA RIKET

MAKEDONIEN

Memfis

EGYPTEN

ETIOPIEN

Jerusalem

Babylon

Ekbatana

Susa

Persepolis

INDIEN

[Bild]

Cyrus grav i Pasargadae

[Bild]

Basrelief i Pasargadae föreställande Cyrus

[Ruta/Bilder på sidorna 153–161]

EN UNG KUNG ERÖVRAR VÄRLDEN

FÖR omkring 2.300 år sedan stod en ljushårig fältherre i 20-årsåldern vid Medelhavets strand med blicken fäst på en östad en knapp kilometer bort. I sin vrede över att ha vägrats tillträde till staden var han fast besluten att inta den. Vad gick anfallsplanen ut på? Han skulle bygga en damm eller grusbank ut till ön och ställa upp sina styrkor mot staden. Grusbanken hade redan börjat byggas.

Ett budskap från perserrikets storkonung avbröt emellertid den unge fältherren. Den persiske härskaren var angelägen om att ingå fred och kom med ett häpnadsväckande erbjudande: 10.000 talenter guld (mer än 15 miljarder kronor i nutida penningvärde), en av sina döttrar i äktenskap och herravälde över hela västra delen av perserriket. Allt detta erbjöd kungen i utbyte mot sin familj, som fältherren hade tagit till fånga.

Den fältherre som stod inför beslutet att anta eller avslå erbjudandet var Alexander III av Makedonien. Skulle han anta erbjudandet? ”Det var ett ödesdigert ögonblick för den forntida världen”, säger historikern Ulrich Wilcken. ”Hans beslut påverkade hela medeltiden och sträcker sina verkningar ända till vår egen tid, både i Öst och i Väst.” Innan vi betraktar Alexanders svar, skall vi se vilka händelser det var som ledde fram till detta kritiska ögonblick.

EN ERÖVRARE FORMAS

Alexander föddes i Pella i Makedonien år 356 f.v.t. Hans far var kung Filip II och hans mor Olympias. Modern lärde Alexander att de makedoniska kungarna härstammade från Herakles, son till den grekiske guden Zeus. Enligt Olympias var Alexanders stamfar Akilles, hjälten i Homeros epos Iliaden. Eftersom den unge Alexander fostrades av sina föräldrar med tanke på erövringar och kunglig härlighet, hade han inte mycket intresse för andra sysselsättningar. När han blev tillfrågad om han skulle vilja delta i en kapplöpning i de olympiska spelen, svarade han att han ville det, om han fick löpa med kungar. Hans ambition var att utföra större bedrifter än sin far och att vinna ryktbarhet genom sina prestationer.

När Alexander var 13 år fick han den grekiske filosofen Aristoteles som lärare. Denne hjälpte honom att utveckla intresse för filosofi, medicin och naturvetenskap. I vilken utsträckning Aristoteles filosofiska läror formade Alexanders tänkesätt är en omdiskuterad fråga. ”Ändå vågar man nog säga att det inte fanns mycket som de båda kunde komma överens om”, sade filosofen Bertrand Russell (1872–1970). ”Aristoteles politiska uppfattning grundade sig på den grekiska stadsstaten, som nästan hörde till det förgångna.” (Västerlandets visdom) Tanken på en liten stadsstat kan inte ha tilltalat en ärelysten prins som ville skapa ett stort centraliserat rike. Alexander måste också ha varit skeptisk till Aristoteles uppfattning att icke-greker skulle behandlas som slavar, eftersom Alexander tänkte sig ett rike byggt på ett blomstrande samarbete mellan segrarna och de besegrade.

Det råder emellertid knappast något tvivel om att det var Aristoteles som väckte Alexanders intresse för böcker och bildning. Alexander var en flitig läsare hela sitt liv och hade en speciell förkärlek för Homeros skrifter. Det påstås att han lärde sig Iliaden — alla 15.693 versraderna — utantill.

Undervisningen genom Aristoteles slutade tvärt år 340 f.v.t., när den 16-årige prinsen återvände till Pella för att styra Makedonien i sin fars frånvaro. Kronprinsen lät ingen tid gå förlorad. Han utmärkte sig snart genom sina militära bravader. Till Filips förtjusning kuvade han snabbt maiderna, en upprorisk thrakisk stam, tog deras huvudstad genom stormning och gav den namnet Alexandroúpolis efter sig själv.

UT PÅ ERÖVRINGSTÅG

Mordet på Filip år 336 f.v.t. ledde till att den 20-årige Alexander ärvde Makedoniens tron. Våren år 334 f.v.t. gick Alexander med en liten men effektiv här på 30.000 fotsoldater och 5.000 ryttare över Hellesponten (nu Dardanellerna) in i Asien och gav sig ut på erövringståg. Hären åtföljdes av ingenjörer, lantmätare, arkitekter, vetenskapsmän och historiografer.

Vid floden Granikos i nordvästra hörnet av Mindre Asien (nu Turkiet) vann Alexander sitt första slag mot perserna. Följande vinter erövrade han västra Mindre Asien. Hösten därpå stod det andra avgörande slaget mot perserna vid Issos i sydöstra hörnet av Mindre Asien. Där kom den persiske storkonungen Darius III emot Alexander med en här på omkring en halv miljon man. Den segervisse Darius hade tagit med sig sin mor, sin hustru och andra medlemmar av sin familj för att de skulle få bevittna det som han trodde skulle bli en spektakulär seger. Men perserna var oförberedda på makedoniernas plötsliga och häftiga anfall. Alexanders styrkor tillfogade den persiska hären ett förkrossande nederlag. Darius flydde och övergav sin familj, som föll i Alexanders händer.

I stället för att förfölja de flyende perserna marscherade Alexander söderut längs Medelhavskusten och erövrade de baser som användes av den mäktiga persiska flottan. Men östaden Tyros vägrade att kapitulera. Alexander var fast besluten att inta staden och inledde en belägring som varade sju månader. Det var under denna belägring som Darius kom med det erbjudande om fred som omnämndes tidigare. Erbjudandet var så attraktivt att Alexanders betrodde rådgivare, Parmenion, uppges ha sagt: ”Om jag var Alexander, skulle jag anta det.” Men den unge fältherren svarade skarpt: ”Det skulle jag också, om jag var Parmenion.” Alexander vägrade att förhandla, fortsatte belägringen och ödelade denna stolta stad, havets drottning, i juli 332 f.v.t.

Alexander skonade Jerusalem, som kapitulerade för honom, och ryckte vidare söderut och erövrade Gaza. I Egypten, där invånarna var trötta på det persiska styret, hälsades han som en befriare. I Memfis offrade han till tjuren Apis och vann därigenom de egyptiska prästernas gunst. Han grundade också staden Alexandria, som senare blev en rival till Athen som lärdomscentrum och som fortfarande bär hans namn.

Därefter vände Alexander åt nordöst, drog fram genom Palestina och vidare mot floden Tigris. År 331 f.v.t. utkämpade han det tredje stora slaget mot perserna, vid Gaugamela, inte långt från de söndervittrande ruinerna av Nineve. Här segrade Alexanders 47.000 man över en reorganiserad persisk här på minst 250.000 man! Darius flydde och blev senare mördad av sina egna.

Segerdrucken vände Alexander söderut och intog den persiska vinterhuvudstaden Babylon. Han intog också huvudstäderna Susa och Persepolis, lade beslag på den väldiga persiska skattkammaren och brände Xerxes storslagna palats. Till slut föll också huvudstaden Ekbatana för honom. Denne snabbe erövrare nådde sedan så långt österut som till floden Indus i våra dagars Pakistan och underkuvade därmed resten av perserriket.

När Alexander hade gått över Indus i gränstrakten till den persiska provinsen Taxila, mötte han en respektingivande rival, den indiske monarken Poros. Mot honom utkämpade Alexander sitt fjärde och sista stora slag, i juni 326 f.v.t. Poros här på 35.000 man hade 200 elefanter, som skrämde makedoniernas hästar. Striden blev våldsam och blodig, men Alexanders styrkor segrade. Poros kapitulerade och blev Alexanders bundsförvant.

Det hade nu gått mer än åtta år sedan den makedoniska hären ryckte in i Asien. Soldaterna var trötta och led av hemlängtan. Den häftiga striden mot Poros hade tärt på krafterna, och de ville återvända hem. Alexander var till en början ovillig, men gav sedan efter för deras önskan. Grekland hade verkligen blivit ett världsvälde. I de erövrade länderna upprättades grekiska kolonier, vilket gjorde att det grekiska språket och den grekiska kulturen spred sig i hela området.

MANNEN BAKOM SKÖLDEN

Det som höll samman den makedoniska hären under krigsåren var Alexanders personlighet. Efter slagen hade Alexander för vana att besöka de sårade, undersöka deras skador, berömma soldaterna för deras tappra bedrifter och hedra dem med penninggåvor i förhållande till deras insatser. För dem som dog på slagfältet anordnade Alexander en storslagen begravning. De stupade soldaternas föräldrar och barn undantogs från skatter och krigstjänst. Till förströelse efter striderna ordnade Alexander spel och tävlingar. Vid ett tillfälle gav han till och med alla nygifta män permission och lät dem tillbringa vintern i Makedonien tillsammans med sina hustrur. Genom sådana handlingar vann han sina mäns tillgivenhet och beundran.

Angående Alexanders giftermål med prinsessan Roxane från Baktrien skriver den grekiske levnadstecknaren Plutarchos: ”Sitt giftermål med Roxane ingick han av kärlek, ... men det kunde ej heller anses olämpligt med hänsyn till de planer han hyste. Asiaterna uppmuntrades nämligen av denna äktenskapliga förbindelse och blevo övermåttan förtjusta i Alexander vid tanken på att han också härvid visat sig så taktfull, att han ej ens när det gällde den enda kvinna, han blivit förälskad i, tillåtit sig att beröra henne utan lagliga formaliteter.” — Alexander och Caesar.

Alexander respekterade också andras äktenskap. Trots att kung Darius hustru var hans fånge, såg han till att hon behandlades med aktning. När han fick höra att två makedoniska soldater hade kränkt några främlingars hustrur, beordrade han att de skulle avrättas, om de befanns skyldiga.

Liksom sin mor, Olympias, var Alexander mycket religiös. Han frambar offer före och efter slagen och vände sig till sina spåmän för att få veta vad vissa omen betydde. Han rådfrågade också guden Amons orakel i Libyen. I Babylon följde han kaldéernas offerföreskrifter och offrade i synnerhet åt den babyloniske guden Bel (Marduk).

Även om Alexander var måttlig i sina matvanor, blev han så småningom omåttlig i sitt drickande. Han talade länge och väl över varje bägare vin han drack och skröt över sina bedrifter. En av Alexanders skändligaste handlingar var mordet på hans vän Kleitos, en ogärning som han begick i ett raserianfall under ett rus. Men efteråt fördömde Alexander sig själv så kraftigt att han låg till sängs i tre dygn och varken åt eller drack. Till slut lyckades hans vänner övertala honom att äta.

Alexanders ärelystnad fick med tiden andra icke önskvärda drag att framträda hos honom. Han blev snar att sätta tilltro till falska anklagelser och började utdela bestraffningar med största stränghet. När några fick honom att tro att Filotas var inblandad i en sammansvärjning mot honom, lät han avrätta både honom och hans far, Parmenion, sin en gång betrodde rådgivare.

ALEXANDERS NEDERLAG

Kort efter återkomsten till Babylon blev Alexander sjuk i malaria, en sjukdom som han inte tillfrisknade från. Den 13 juni 323 f.v.t., efter att ha levt bara 32 år och 8 månader, fick Alexander kapitulera för den mest fruktade av alla fiender, döden.

Det blev som några indiska visa män hade sagt: ”Konung Alexander! Varje människa besitter så mycket av jorden som det är, som vi stå på. Du, en människa, är alla andra lik, utom att du är rastlös och trotsig; från ditt eget land drager du över många land, du har vedermödor och förorsakar andra vedermödor. Men efter en kort tid dör du och har blott så mycket av jorden, att den räcker till att däri begrava dig.” — Arrianos: Alexander den store.

VAD LÄRDE DU DIG?

• Vilken bakgrund hade Alexander den store?

• Vilket fälttåg gav sig Alexander ut på kort efter det att han hade ärvt Makedoniens tron?

• Beskriv några av Alexanders erövringar.

• Vad kan sägas om Alexanders personlighet?

[Karta]

(För formaterad text, se publikationen)

ALEXANDERS ERÖVRINGAR

MAKEDONIEN

EGYPTEN

Babylon

Indus

[Bild]

Alexander

[Bild]

Aristoteles och hans elev Alexander

[Helsidesbild]

[Bild]

Medalj som sägs avbilda Alexander den store

[Ruta/Bilder på sidorna 162, 163]

ETT VIDSTRÄCKT RIKE DELAS

ANGÅENDE Alexander den stores rike förutsade Bibeln att det skulle krossas och delas, ”men det skall inte tillfalla hans efterkommande”. (Daniel 11:3, 4) Och så blev det. Inom loppet av 14 år efter Alexanders plötsliga död år 323 f.v.t. blev hans legitime son, Alexander IV, och hans illegitime son, Herakles, mördade.

År 301 f.v.t. hade fyra av Alexanders generaler vunnit makten över det vidsträckta rike, som deras ledare hade byggt upp, och upprättat egna välden. Kassandros härskade över Makedonien och Grekland, Lysimachos över Mindre Asien och Thrakien, Seleukos I Nikator över Mesopotamien och Syrien samt Ptolemaios Lagos (Ptolemaios I) över Egypten och Palestina. Ur Alexanders enda stora rike uppstod således fyra hellenistiska (grekiska) riken.

Av de fyra hellenistiska rikena visade sig Kassandros rike bli det kortvarigaste. Några år efter det att Kassandros kommit till makten dog hans ätt ut på manssidan, och år 285 f.v.t. satte sig Lysimachos i besittning av den europeiska delen av det grekiska riket. Fyra år senare föll Lysimachos under en strid mot Seleukos I Nikator, vilket gav Seleukos makten över större delen av de asiatiska områdena. Seleukos blev den förste i raden av seleukidiska kungar i Syrien. Han grundade Antiokia i Syrien och gjorde det till sin nya huvudstad. Seleukos mördades år 281 f.v.t., men den dynasti som han grundat behöll makten till år 64 f.v.t., då den romerske generalen Pompejus gjorde Syrien till en romersk provins.

Av de fyra riken som Alexanders välde delades upp i bestod det ptolemeiska riket längst. Ptolemaios I antog titeln kung år 305 f.v.t. och blev den förste av de makedoniska kungarna (faraonerna) i Egypten. Han gjorde Alexandria till sin huvudstad och påbörjade genast ett program för utveckling av staden. Ett av hans största byggnadsprojekt var det berömda alexandrinska biblioteket. Från Grekland hämtade Ptolemaios en känd athensk lärd man, Demetrios från Faleron, som blev huvudansvarig för detta storslagna projekt. I det första århundradet v.t. lär biblioteket ha haft en miljon bokrullar. Den ptolemeiska dynastin fortsatte att härska i Egypten ända tills riket föll för Rom år 30 f.v.t. Rom trädde då i Greklands ställe som det dominerande världsväldet.

VAD LÄRDE DU DIG?

• Hur delades Alexanders vidsträckta rike?

• Hur länge fortsatte den seleukidiska dynastin att härska i Syrien?

• När fick det ptolemeiska riket i Egypten sitt slut?

[Karta]

(För formaterad text, se publikationen)

UPPDELNINGEN AV ALEXANDERS RIKE

Kassandros

Lysimachos

Ptolemaios I

Seleukos I

[Bilder]

Ptolemaios I

Seleukos I

[Diagram/Bild på sidan 139]

(För formaterad text, se publikationen)

VÄRLDSVÄLDENA I DANIELS PROFETIA

Den kolossala bildstoden (Daniel 2:31–45)

Fyra djur som kom upp ur havet (Daniel 7:3–8, 17, 25)

BABYLONIEN från 607 f.v.t.

MEDO-PERSIEN från 539 f.v.t.

GREKLAND från 331 f.v.t.

ROM från 30 f.v.t.

ANGLO-AMERIKANSKA VÄRLDSVÄLDET från 1763

EN POLITISKT SÖNDRAD VÄRLD i ändens tid

[Helsidesbild på sidan 128]

[Helsidesbild på sidan 147]