I den andra profetiska synen såg Daniel en bock ”komma västerifrån och gå fram över hela jorden” och röra sig med sådan hastighet att den förflyttade sig ”utan att röra vid jorden”. Den kom ända inpå den tvåhornade väduren, som ängeln sade ”betyder Mediens och Persiens kungar”. Bocken ”stötte till väduren och krossade hans båda horn”. Daniel fick veta: ”Bocken är Javans [Greklands, NW, Åkeson] kung.” — Daniel 8:5—8, 20, 21.

Profetiorna går i uppfyllelse

På våren år 334 f.v.t. tog Alexander sig över till Asien vid Dardanellerna (forntidens Hellesponten) med omkring 30.000 fotsoldater och 5.000 ryttare. Lika snabbt som en symbolisk panter med fyra vingar eller som en bock som inte tycktes vidröra marken svepte han fram genom det persiska väldets område — som var 50 gånger så stort som hans eget rike! Skulle han komma att ”härska med stor makt och göra vad han vill”? Historien ger svaret.

Vid floden Granikos i nordvästra hörnet av Mindre Asien (det nutida Turkiet) vann Alexander sitt första slag mot perserna. Samma vinter erövrade han västra delen av Mindre Asien. Följande höst, då han befann sig vid Issos i det sydöstra hörnet av Mindre Asien, besegrade han i grund en persisk här bestående av uppskattningsvis en halv miljon man, och storkonungen, Darius III av Persien, flydde och övergav sin familj, som föll i Alexanders händer.

I stället för att förfölja de flyende perserna marscherade Alexander söderut längs Medelhavets kust och erövrade de baser som användes av den mäktiga persiska flottan. Östaden Tyrus höll ut i sju månader. Slutligen tog Alexander stenmaterialet från den gamla fastlandsstaden, som Nebukadnessar hade förstört, och byggde en grusbank ut till östaden. Resterna av denna grusbank är synliga i våra dagar som ett vittnesbörd om uppfyllelsen av Hesekiels profetia om att gruset i Tyrus skulle kastas i havet. — Hesekiel 26:4, 12.

Alla de mål som ingick i Filips plan hade uppnåtts och överträffats, men Alexander var långt ifrån nöjd. Likt en framilande bock vände han tillbaka mot nordost, genom Palestina och vidare upp mot floden Tigris. Där drabbade han år 331 f.v.t. samman med perserna vid Gaugamela, inte långt från de söndervittrande ruinerna av den förra assyriska huvudstaden, Nineve. Alexanders 47.000 man besegrade en omorganiserad persisk armé på 1.000.000 man. Darius III flydde och blev senare mördad av sitt eget folk.

Segerdrucken vände Alexander söderut och intog den persiska vinterhuvudstaden Babylon. Han intog också huvudstäderna Susan och Persepolis, bemäktigade sig den väldiga persiska skattkammaren och brände Xerxes’ storslagna palats. Slutligen föll huvudstaden Ekbatana för hans hand. Den här snabbe erövraren underkuvade sedan den övriga delen av det persiska området och nådde i öster ända fram till floden Indus i det nutida Pakistan. Grekland hade utan tvivel blivit det femte av de stora världsväldena i bibelns historiska skildring.