Jehova belönar tro och mod
”Vår Gud som vi tjänar [är] i stånd att rädda oss. Ur den brinnande eldsugnen och ur din hand, o kung, kommer han att rädda oss.” — DANIEL 3:17, NW.
1. Vilken lärdom betonades i föregående artikel, och varför kan det vara bra att återigen granska dessa händelser?
JEHOVA GUD, universums suverän, har lärt världshärskare viktiga läxor om sin överhöghet. I föregående artikel såg vi hur de händelser som finns nedtecknade i de sex första kapitlen i Daniels bok visade detta. I överensstämmelse med aposteln Paulus’ inspirerade råd kan vi nu återigen granska dessa berättelser för att se vad vi kan lära oss av dem: ”Alla de ting som är skrivna förr, de är skrivna till vår undervisning, för att vi genom vår uthållighet och genom trösten från Skrifterna må ha hopp.” — Romarna 15:4.
2, 3. Bland andra vilka blev tillfångatagna av kung Nebukadnessar, och vilka slutsatser kan vi dra av innebörden i deras namn?
2 År 617 f.v.t., under Jojakins, kung Jojakims sons, korta regering, befallde kung Nebukadnessar att några av de finaste och visaste judiska ynglingarna skulle föras till Babylon. Bland dessa var Daniel, Hananja, Misael och Asarja. — Daniel 1:3, 4, 6.
3 Av innebörden i dessa fyra hebreiska ynglingars namn att döma står det helt klart att de, trots de onda förhållanden som då rådde i Juda, hade gudfruktiga föräldrar. ”Daniel” betyder ”Gud är min domare”. Hananjas namn betyder ”Jehova har visat ynnest; Jehova har varit nådig”. Misaels namn kan betyda ”Vem är lik Gud?” eller ”Vem tillhör Gud?” Och Asarjas namn betyder ”Jehova har hjälpt”. Utan tvivel var själva deras namn en sporre för dem att vara trogna mot den ende sanne Guden. I stället för att använda dessa namn kallade kaldéerna de fyra hebreiska ynglingarna Beltesassar, Sadrak, Mesak och Abed-Nego. Eftersom de var slavar åt en främmande makt, hade de naturligtvis ingenting att säga till om, när det gällde vilka namn som de som hade tagit dem till fånga använde med avseende på dem. — Daniel 1:7.
Tro och mod satta på prov
4. Vad visar att Jehova ville att hans folk skulle ta hans lagar om rena och orena djur på allvar?
4 De fyra hebréernas gudfruktiga föräldrar gav dem inte bara en god start i livet genom de namn de gav dem, utan de måste också ha uppfostrat dem strängt enligt Mose lag, inbegripet dess kostföreskrifter. Jehova Gud ansåg att dessa var så viktiga att han efter det att han hade räknat upp många liknande förbud förklarade: ”Ni skall visa er vara heliga, därför att jag är helig.” — 3 Moseboken 11:44, 45, NW.
5. Hur sattes de fyra hebreiska ynglingarnas fina fostran på prov?
5 Dessa fyra hebreiska ynglingars fina uppfostran sattes snart på prov. Hur då? Jo, genom att det blev bestämt att de skulle få ”en daglig tilldelning av kungens delikatesser och av det vin som han drack”. (Daniel 1:5, NW) De visste att vissa födoämnen, som köttet av grisar, kaniner och harar, liksom ostron och ålar, var bland de ting som var förbjudna i Mose lag. Det var också tveksamt om de i det babyloniska hovet kunde äta sådant kött som var tillåtet enligt lagen, eftersom de inte kunde få reda på om blodet hade fått rinna av på rätt sätt eller ej. Dessutom kunde sådant kött mycket väl ha blivit besmittat genom hedniska ritualer. — 3 Moseboken 3:16, 17.
6. Hur reagerade de fyra hebréerna för provet?
6 Vad kunde då de fyra hebréerna göra? Vi läser att Daniel — och säkert också de andra tre — beslöt i sitt hjärta att inte ”förorena sig” (NW) med sådana födoämnen. Därför ”anhöll” han ”gång på gång” (NW) om att få vanliga grönsaker i stället för kungens delikatesser och att få vatten i stället för vin. De hade aldrig en tanke på vad som smakade bäst. Det krävdes verkligen tro och mod att driva denna sak. Men eftersom Jehova var intresserad av dessa fyra ynglingar, såg han till att ”överste hovfunktionären” (NW) var välvilligt stämd mot Daniel. Men av fruktan för den verkan som en sådan kost skulle kunna få på Daniels hälsa var denne ämbetsman rädd för att bevilja Daniels begäran. Daniel bad därför att de skulle få lov att pröva denna kost i tio dagar. Han var övertygad om att lydnad för Guds lag inte bara skulle ge honom ett gott samvete, utan också skulle visa sig vara bra för hans hälsa. De fyra hebréerna fick utan tvivel utstå mycket hån och löje på grund av sin ståndpunkt. — Daniel 1:8—14; Jesaja 48:17, 18.
7. Hur belönades dessa hebreiska ynglingar för sin modiga ståndpunkt?
7 Det hade krävts både tro och mod av de fyra hebréerna att göra sak av sin mat. Men hur belönade blev de inte för att de gjorde detta, eftersom de vid slutet av de tio dagarna såg bättre och friskare ut än någon av de andra! Jehova gav dem också kunskap, insikt och vishet, så att kungen, när de vid slutet av sin treåriga utbildningsperiod inställde sig inför honom, fann dem ”tio gånger bättre än alla de magiutövande präster och besvärjare som var i hela hans kungarike”. — Daniel 1:20, NW.
8. Vilken lärdom kan Jehovas tjänare i våra dagar hämta av detta?
8 Det finns en lärdom i detta för alla Jehova Guds tjänare i våra dagar. Dessa hebreiska ynglingar skulle kunna ha resonerat som så att kostrestriktionerna i den mosaiska lagen inte var så viktiga, åtminstone inte i jämförelse med de tio budorden eller lagarna om offer eller årliga högtider. Men dessa lojala hebréer var intresserade av att leva efter alla delar av Guds lag. Detta påminner oss om den princip som Jesus uttalade, så som den finns nedtecknad i Lukas 16:10: ”Den som är trogen i det minsta är trogen också i mycket, och den som är orättfärdig i det minsta är orättfärdig också i mycket.” — Jämför Matteus 23:23.
9. Hur har somliga vittnen visat ett liknande mod i våra dagar?
9 Jehovas vittnen visar många gånger en liknande tro och ett liknande mod, till exempel när det gäller att be sin arbetsgivare om att få bli ledig för att vara med vid en områdessammankomst. Och gång på gång görs det undantag i deras fall. Vittnen som har önskat få träda in i pionjärernas led eller som har önskat få bli hjälppionjärer har legat på med sin önskan att få deltidsarbete, och gång på gång har det hänt att de har beviljats detta privilegium.
10. Vilken lärdom kan föräldrar som är vittnen hämta av allt detta?
10 Vilken fin lärdom kan inte gudfruktiga föräldrar i våra dagar hämta av den fostran som de fyra hebreiska ynglingarna måste ha fått! När barnens andliga intressen verkligen ligger kristna föräldrar varmt om hjärtat, kommer de att sätta dessa intressen främst i sitt eget liv i överensstämmelse med Matteus 6:33. De kan då förvänta att deras barn kommer att kunna motstå frestelser och påtryckningar från kamrater och lärare att fira födelsedagar eller högtider eller att på annat sätt överträda bibliska principer. Dessa gudfruktiga föräldrar bevisar därigenom att det som står i Ordspråksboken 22:6 är sant.
Oförskräckt uttydning av Nebukadnessars dröm
11. Hur kan vi i våra dagar följa Daniels och hans tre vänners exempel?
11 Daniels andra kapitel ger oss ännu ett exempel på tro och mod. Greps Daniel och hans tre kamrater av panik, när Daniel fick höra talas om kungens påbud att tillintetgöra alla Babylons visa män, därför att dessa inte kunde relatera kungens dröm för honom och förklara dess innebörd? Absolut inte! Med enastående tro på att Jehova skulle ge honom de upplysningar som kungen önskade trädde Daniel i stället fram inför monarken och bad om att få tid att komma med svaret. Denna begäran beviljades. Därefter bad Daniel och hans tre vänner innerligt till Jehova om denna sak, och Jehova belönade deras tro och gav de upplysningar som behövdes. Därefter tackade Daniel Jehova innerligt i bön. (Daniel 2:23) Och när Daniel skulle uttyda drömmen i Daniel, kapitel 4, för kung Nebukadnessar, måste han tala om för denne att han skulle få tillbringa sju år av sitt liv som ett djur och leva tillsammans med vilda djur. Detta krävde en tro och ett mod av det slag som Guds folk i våra dagar också måste visa, när de förkunnar det kraftfulla budskapet om Guds hämnd mot Satans värld.
Att dämpa eldens kraft
12, 13. Vilken prövning som Daniels tre vänner ställdes inför kan vi läsa om i kapitel 3 i Daniels bok?
12 Kapitel 3 i Daniels bok innehåller ett av de mest enastående exemplen i bibeln på hur Jehova har belönat sina tjänares tro och mod, eftersom det där berättas om hur han belönade den fantastiska tro och det fantastiska mod som tre hebreiska tjänare visade. Föreställ dig scenen. Alla Babylons höga ämbetsmän är församlade på Duraslätten. Framför dem står en guldbildstod som är närmare 30 meter hög och 3 meter bred. För att vädja till deras känslor har kungen en orkester till hands. Vid musikens ljud skall de församlade ”falla ner och tillbe den bildstod av guld som kung Nebukadnessar har ställt upp. Och vemhelst som inte faller ner och tillber kommer i samma ögonblick att kastas i den brinnande eldsugnen.” — Daniel 3:5, 6, NW.
13 Det råder inget tvivel om saken: Det krävde stor tro och stort mod att vägra att lyda denna befallning. Men att de hade varit trogna ”i det minsta” hade förberett dem att också vara trogna ”i mycket”. Det förhållandet att deras ståndpunkt skulle kunna sätta andra judar i fara hörde inte till saken. De skulle inte böja sig ner och tillbe bildstoden. Några av deras avundsjuka kamrater lade märke till deras uppenbara vägran att göra detta, och de skyndade sig att rapportera detta för kungen.
14. Hur reagerade Nebukadnessar för deras vägran att böja sig ner, och hur besvarade de hans ultimatum?
14 I ”raseri och förgrymmelse” befallde Nebukadnessar att de tre hebréerna skulle föras till honom. Hans fråga: ”Är det verkligen så?” visar att det var ofattbart för honom att de skulle vägra att böja sig ner och tillbe guldbildstoden. Han var villig att ge dem en ny chans, men om de fortfarande vägrade, skulle de kastas i den brinnande eldsugnen. ”Och”, sade Babylons högmodige monark, ”vem är den gud som kan rädda er ur mina händer?” Med verkligt mod och verklig tro på Jehova svarade de tre hebréerna kungen respektfullt: ”Vi är inte tvungna att till svar säga dig ett ord i detta avseende. Om det skulle vara så, är vår Gud som vi tjänar i stånd att rädda oss. Ur den brinnande eldsugnen ..., o kung, kommer han att rädda oss. Men om inte, må det bli känt för dig, o kung, att dina gudar tjänar vi inte, och den bildstod av guld som du har ställt upp kommer vi inte att tillbe.” — Daniel 3:13—18, NW.
15. Vilken åtgärd vidtog Nebukadnessar?
15 Om Nebukadnessar hade varit arg tidigare, så var han rasande nu, för vi läser att ”själva hans ansiktsuttryck förändrades gentemot” de tre hebréerna. (Daniel 3:19, NW) Hans befallning att hetta upp ugnen sju gånger mer än vanligt visar hur rasande han var. Därefter tog vissa starka män i hans här de tre hebréerna och kastade dem i den brinnande eldsugnen. Flammorna var så stora att de dödade de män som utförde denna uppgift.
16. Hur belönades dessa tre hebréers tro?
16 Men hur överraskad blev inte kungen, när han fick se inte bara tre, utan fyra män oskadda gå fritt omkring mitt i elden! När kungen uppmanade de tre hebréerna att komma ut, fann han att inte ett enda hårstrå på deras huvuden hade blivit svett och att deras kläder inte ens luktade rök. Hur storslaget hade inte Jehova belönat deras tro och mod! Det var utan tvivel deras exempel som aposteln Paulus hade i tankarna, när han bland den stora skyn av vittnen räknade upp dem som ”dämpade eldens kraft”. (Hebréerna 11:34) Vilket utmärkt föredöme har de inte alltsedan dess varit för alla Jehovas tjänare!
17. Vilka liknande goda exempel har vi i våra dagar?
17 I våra dagar ställs Jehovas tjänare inte inför hotet om en bokstavlig eldsugn. Men väldigt många har fått sin ostrafflighet hårt prövad när det gällt att visa vördnad för nationella symboler. Andra har fått sin lojalitet prövad, när det gällt att köpa politiska partikort eller göra militärtjänst. Jehova har uppehållit alla sådana personer och satt dem i stånd att med framgång möta utmaningen mot sin ostrafflighet och på så sätt bevisa att djävulen är en lögnare och att Jehova är den sanne Guden.
Ännu ett exempel på tro och mod
18. Hur visade Belsassar förakt för Jehova, judarnas Gud, så som det finns berättat i Daniel, kapitel 5, verserna 3, 4?
18 Ännu ett exempel på tro och mod finns nedtecknat i kapitel 5 i Daniels bok. Tillsammans med tusen av sina stormän och sina konkubiner och bihustrur hade Belsassar, Babylons kung, en överdådig och vanhelgande fest. Plötsligt visade sig en märklig handskrift på väggen. Detta gjorde kungen så nervös att hans höftleder blev lösa och hans knän skakade. Eftersom ingen av Babylons visa män kunde ge någon uttydning, kallade man återigen på Daniel, den sanne Gudens tjänare.
19. Vad var så enastående, när Daniel uttydde handskriften på väggen?
19 Att stå där helt ensam i denna praktfulla och fientliga miljö skrämde inte Daniel och fick honom inte heller att mildra sitt budskap eller förlora stridsfrågan ur sikte. Lugn och samlad och med ett tydligt tal och vårdat språk avgav han ett vittnesbörd om sin Gud. Daniel nöjde sig inte med att bara uttyda handskriften, utan påminde också kungen om att Jehova Gud hade ödmjukat hans morfar genom att låta honom leva som ett vilt djur, tills han kom att inse att den högste Guden är härskare i mänsklighetens kungarike. Daniel sade till Belsassar att fastän denne visste allt detta, så hade han inte ödmjukat sig, utan hade i stället vanhelgat kärlen från Jehovas tempel och prisat gudar av guld, silver, koppar, järn, trä och sten, vilka varken såg, hörde eller visste någonting. Men den Gud som alla hans vägar tillhörde förhärligade han inte. Därför hade följande påbud gått ut från honom: ”Du har blivit vägd på vågen och har blivit befunnen för lätt. ... [Och] ditt kungarike har blivit delat och givet åt mederna och perserna.” (NW) Ja, än en gång var Daniel ett enastående föredöme i fråga om tro och mod för Guds tjänare i våra dagar. — Daniel 5:22—28.
20. Hur var Daniel ett föredöme i fråga om att visa stor tro också under Darius’ regering?
20 När vi nu har kommit fram till kapitel 6 i Daniels bok, har vi ytterligare ett fint exempel på tro och mod. Kung Darius var nu härskaren och gjorde Daniel till en av de tre förnämsta härskarna i kungariket. Andra, som var avundsjuka på Daniel, övertalade monarken att anta en lag om att ingen under 30 dagar skulle kunna framställa en ”vädjan” (NW) till någon annan än kungen. De insåg att detta var det enda sättet varpå de skulle kunna få en förevändning för en anklagelse mot Daniel, men han brydde sig inte om lagen, utan fortsatte att be i sin ”takkammare” (NW) med sina fönster öppna mot Jerusalem. Eftersom Daniel befanns skyldig till att ha överträtt kungens påbud, överlämnades han till lejongropen i överensstämmelse med det straff som var fastställt i lagen. Återigen belönade Gud Daniel för hans tro och mod. Hur då? Som Hebréerna 11:33 uttrycker det stoppade Jehova till ”gapet på lejon”.
21. Vad bör vara vårt fasta beslut med tanke på de fina föredömen i fråga om tro och mod som finns nedtecknade i de sex första kapitlen i Daniels bok?
21 Hur trosstärkande är inte de händelser som det berättas om i kapitel 1—6 i Daniels bok! Hur storslaget belönade inte Jehova Gud dem som visade tro och mod! Å ena sidan skedde detta genom att de blev upphöjda och å andra sidan genom att de fick uppleva att bli befriade genom underverk. Vi kan verkligen hämta tröst och hopp av dessa trogna vittnens erfarenheter, när vi ställs inför prövningar. Ja, det var just därför som dessa ting blev nedtecknade! Må vi därför besluta oss för att bli goda efterliknare av en sådan tro och ett sådant mod. — Romarna 15:4; Hebréerna 6:12.
Repetitionsfrågor
◻ Vad antyder de fyra hebreiska ynglingarnas namn om deras fostran?
◻ Vilken lärdom kan vi i våra dagar hämta av hebréernas sätt att möta provet i fråga om mat?
◻ Hur har Jehovas nutida tjänare precis som de tre hebréerna fått sin ostrafflighet prövad?
◻ Hur visade Daniel tro och mod, när han vittnade för Belsassar?
[Bild på sidan 17]
Daniel och hans kamrater fick lära sig att säga nej