”Läsaren bör bruka urskillning”
”När ni får se vämjeligheten som vållar ödeläggelse ... stå på helig plats ... , då må de som är i Judeen börja fly till bergen.” — MATTEUS 24:15, 16.
1. Till vad ledde den varning som Jesus gav och som vi finner i Lukas 19:43, 44?
ATT vi blir varnade för en annalkande olycka kan hjälpa oss att undgå den. (Ordspråken 22:3) Jesus hade varnat och sagt att Jerusalem skulle komma att omringas och ödeläggas, en varning som flertalet judar ignorerade. (Lukas 19:43, 44) Men vi kan föreställa oss de kristnas situation efter den romerska härens anfall år 66 v.t. Jesu lärjungar lydde hans varning och blev räddade från den olycka som kom år 70 v.t.
2, 3. Varför bör vi vara intresserade av Jesu profetia som finns nedtecknad i Matteus 24:15–21?
2 I en profetia som har betydelse för oss i våra dagar beskrev Jesus ett sammansatt tecken med sådant som krig, hungersnöd, jordbävningar, farsoter och förföljelse av de kristna som predikade om Guds kungarike. (Matteus 24:4–14; Lukas 21:10–19) För att hjälpa sina lärjungar att veta när slutet var nära gav Jesus dem en ledtråd, nämligen att en ”vämjelighet” som vållade ”ödeläggelse” skulle komma att ”stå på helig plats”. (Matteus 24:15) Låt oss åter undersöka detta viktiga uttalande för att se hur det kan påverka vårt liv nu och i framtiden.
3 Efter att ha beskrivit tecknet sade Jesus: ”När ni får se vämjeligheten som vållar ödeläggelse, den som är omtalad genom profeten Daniel, stå på helig plats (läsaren bör bruka urskillning), då må de som är i Judeen börja fly till bergen. Den som är uppe på taket bör inte gå ner för att ta ut de saker som finns i hans hus; och den som är ute på fältet bör inte vända tillbaka till huset för att hämta sin ytterklädnad. Ve de kvinnor som väntar barn och de som ammar i de dagarna! Be oavbrutet att er flykt inte kommer att ske om vintern eller på sabbatsdagen; ty då skall det vara en stor vedermöda, en sådan som inte har förekommit sedan världens början.” — Matteus 24:15–21.
4. Vad visar att orden i Matteus 24:15 uppfylldes under det första århundradet?
4 I Markus och Lukas redogörelser får vi ytterligare detaljer. Matteus använder uttrycket ”stå på helig plats”, medan vämjeligheten i Markus 13:14 sägs ”stå där den inte borde”. I Lukas 21:20 tillfogas dessa ord av Jesus: ”När ni ... får se Jerusalem vara omringat av lägrade härar, vet då att dess ödeläggande har närmat sig.” Detta hjälper oss att förstå att den första uppfyllelsen gällde det romerska anfallet på Jerusalem och dess tempel, som var en helig plats för judarna men som inte längre var någon helig plats för Jehova. Det anfallet började år 66 v.t., och sedan, år 70 v.t., ödelade romarna både staden och dess tempel fullständigt. Vad var ”vämjeligheten” på den tiden? Och hur stod den ”på helig plats”? Svaren på dessa frågor kommer att hjälpa oss att få klarhet i den nutida uppfyllelsen.
5, 6. a) Varför skulle läsare av Daniel, kapitel 9, behöva urskillning? b) Hur uppfylldes Jesu profetia om ”vämjeligheten”?
5 Jesus uppmanade läsarna att bruka urskillning. Läsare av vad? Antagligen av Daniel, kapitel 9, där vi finner en profetia som anger när Messias skulle framträda och som förutsäger att han skulle ”avskäras” efter tre och ett halvt år. Profetian lyder: ”På vämjeligheters vinge kommer den som vållar ödeläggelse; och till dess en utrotning sker kommer just det som är beslutat att fortsätta att utgjuta sig också över den som ligger öde.” — Daniel 9:26, 27; se också Daniel 11:31; 12:11.
6 Judarna trodde att denna profetia hade uppfyllts då Antiochos IV omkring 200 år dessförinnan hade vanhelgat templet. Men Jesus visade att ”vämjeligheten” ännu inte hade framträtt och stått ”på helig plats”, och därför uppmanade han till urskillning. Det är uppenbart att Jesus åsyftade den romerska hären som skulle komma år 66 v.t. med sina karakteristiska fälttecken eller standar. Dessa standar som länge hade varit i bruk var i praktiken avgudar och vämjeliga för judarna.a Men när skulle de ”stå på helig plats”? Det hände när den romerska hären med sina standar anföll Jerusalem och dess tempel, vilka judarna betraktade som heliga. Romarna började rentav att underminera muren vid tempelområdet. Det som länge hade varit vämjeligt stod nu verkligen på helig plats! — Jesaja 52:1; Matteus 4:5; 27:53; Apostlagärningarna 6:13.
En nutida ”vämjelighet”
7. Vilken profetia som Jesus framställde uppfylls i vår tid?
7 Vi har sedan första världskriget sett en större uppfyllelse av Jesu tecken, som finns nedtecknat i Matteus, kapitel 24. Men kom ihåg hans ord: ”När ni får se vämjeligheten som vållar ödeläggelse ... stå på helig plats ... , då må de som är i Judeen börja fly till bergen.” (Matteus 24:15, 16) Denna sida av profetian måste också få en uppfyllelse i vår tid.
8. Som vad har Jehovas vittnen i många år identifierat den nutida ”vämjeligheten”?
8 Jehovas tjänare har varit övertygade om att denna profetia skall uppfyllas, och i numret för 15 februari 1921 riktade Vakt-Tornet uppmärksamheten på den i samband med utvecklingen i Mellanöstern. Och på sidan 54 i numret för 15 februari 1930 sades det sedan uttryckligen: ”Detta förbunds [Nationernas förbunds] hela tendens går ut på att vända folken bort från Gud och från Kristus; följaktligen är det något som föröder, det är ett verk av Satan och en styggelse i Guds ögon.” ”Vämjeligheten” framträdde således 1919. Med tiden ersattes Nationernas förbund av Förenta nationerna. Jehovas vittnen har länge visat att dessa människogjorda fredsorganisationer är något vämjeligt i Guds ögon.
9, 10. Hur påverkade en tidigare förståelse av den stora vedermödan vår syn på när ”vämjeligheten” skulle stå på helig plats?
9 I föregående artikel fick vi en sammanfattning av en klarare förståelse av mycket i Matteus, kapitel 24 och 25. Behöver vi också få en klarare förståelse angående detta att ”vämjeligheten” skall stå ”på helig plats”? Av allt att döma är det så. Jesu profetia förknippar detta att ”vämjeligheten” skall ”stå på helig plats” med den förutsagda ”vedermödans” utbrott. ”Vämjeligheten” har funnits länge, men sambandet mellan detta att den står ”på helig plats” och den stora vedermödan bör påverka vårt tänkesätt. Hur då?
10 Guds folk hade en gång den förståelsen att den första fasen av den stora vedermödan började 1914 och att den avslutande delen skulle komma vid striden vid Harmageddon. (Uppenbarelseboken 16:14, 16; jämför sidan 207 i Vakttornet för 1 juli 1939.) Vi kan därför förstå varför man en gång trodde att den nutida ”vämjeligheten” måste ha stått på helig plats strax efter första världskriget.
11, 12. Vilken ny förklaring av den stora vedermödan framfördes 1969?
11 Men på senare år har vi kommit att se saken annorlunda. Vid den internationella sammankomsten ”Fred på jorden” i New York 1969 höll Sällskapet Vakttornets dåvarande vicepresident, F. W. Franz, torsdagen den 10 juli ett hänförande tal. I sin genomgång av den tidigare förståelsen av Jesu profetia sade broder Franz då: ”Man förklarade att den ’stora vedermödan’ hade börjat år 1914 v.t. och att den inte fick nå höjdpunkten då, utan att Gud lät första världskriget upphöra i november år 1918. Därefter beredde Gud en mellantid för den verksamhet som hans smorda kvarleva av utvalda kristna skulle utföra, innan han skulle låta den slutliga delen av den ’stora vedermödan’ komma i gång i Harmageddonstriden.”
12 Därefter framfördes en helt ny förklaring: ”För att svara mot händelserna i första århundradet ... kan den motbildliga ’stora vedermödan’ inte ha börjat år 1914 v.t. Vad Jerusalems nutida motbild fick uppleva åren 1914–1918 var bara ’en begynnelse till nödens våndor’. ... Den ’stora vedermöda’, som blir av sådan omfattning att något liknande aldrig mer kommer att inträffa, hör ännu framtiden till, ty den innebär undergång för den falska religionens världsvälde (kristenheten inbegripen), efterföljd av ’kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag’ vid Harmageddon.” Detta innebar att hela den stora vedermödan ännu hörde framtiden till.
13. Varför är det logiskt att säga att ”vämjeligheten” skall komma att ”stå på helig plats”?
13 Detta är av betydelse för att kunna urskilja när ”vämjeligheten” står på helig plats. Kom ihåg vad som hände under det första århundradet. Romarna anföll Jerusalem år 66 v.t., men sedan drog de sig plötsligt tillbaka, vilket gjorde det möjligt för kristet ”kött” att bli räddat. (Matteus 24:22) I enlighet med det förväntar vi att den stora vedermödan snart skall börja, men den skall förkortas för Guds utvaldas skull. Lägg märke till följande huvudpunkt: I det forntida mönstret var ”vämjeligheten” som stod ”på helig plats” förknippad med romarnas anfall under härföraren Gallus år 66 v.t. Den nutida motsvarigheten till det anfallet, utbrottet av den stora vedermödan, hör fortfarande framtiden till. ”Vämjeligheten som vållar ödeläggelse” och som har funnits till sedan 1919 har av allt att döma ännu inte stått på helig plats.b Men hur skall detta ske, och hur kan vi påverkas?
Ett framtida angrepp
14, 15. Hur hjälper Uppenbarelseboken, kapitel 17, oss att förstå vilka händelser som skall leda fram till Harmageddon?
14 Uppenbarelseboken beskriver ett kommande förintande angrepp på falsk religion. Kapitel 17 beskriver verkställandet av Guds dom över ”det stora Babylon, modern till skökorna”, dvs. världsväldet av falsk religion, i vilket kristenhetens kyrkosamfund, som påstår sig stå i ett förbundsförhållande till Gud, spelar en central roll. (Jämför Jeremia 7:4.) Falsk religion, inbegripet kristenhetens kyrkosamfund, har länge haft otillåtet umgänge med ”jordens kungar”, men detta kommer att upphöra i och med ödeläggandet av den falska religionen. (Uppenbarelseboken 17:2, 5) Hur då?
15 Uppenbarelseboken beskriver ”ett scharlakansrött vilddjur”, som finns till under en tid men försvinner och sedan återkommer. (Uppenbarelseboken 17:3, 8) Detta vilddjur stöds av världshärskarna. Detaljerna i denna profetia hjälper oss att identifiera detta bildliga vilddjur som den fredsorganisation som 1919 blev till som Nationernas förbund (en ”vämjelighet”) och som nu är Förenta nationerna. Uppenbarelseboken 17:16, 17 visar att Gud skall komma att inge vissa av det här ”vilddjurets” framträdande mänskliga härskare i hjärtat att ödelägga världsväldet av falsk religion. Det angreppet markerar utbrottet av den stora vedermödan.
16. Vad händer när det gäller religionen?
16 Början av den stora vedermödan hör ännu framtiden till. Är det samma förhållande med detta att ”vämjeligheten” skall ”stå på helig plats”? Av allt att döma är det så. Även om ”vämjeligheten” framträdde tidigt under detta århundrade och därför har funnits till i årtionden, kommer den på ett unikt sätt att ställa sig ”på helig plats” i en nära framtid. Precis som Kristi efterföljare under det första århundradet ivrigt måste ha undrat över hur detta att ”stå på helig plats” skulle uppfyllas, så gör också nutida kristna det. Det är sant att vi måste vänta tills uppfyllelsen äger rum för att veta alla detaljer. Det är dock värt att lägga märke till att man i vissa länder redan kan märka en växande antipati mot religion. Vissa politiska element söker i förbund med före detta kristna, som har avvikit från den sanna tron, främja fientlighet mot religionen i allmänhet och de sanna kristna i synnerhet. (Psalm 94:20, 21; 1 Timoteus 6:20, 21) De politiska krafterna ”drabbar” följaktligen redan nu ”samman med Lammet”, och den striden kommer, som Uppenbarelseboken 17:14 visar, att intensifieras. Eftersom de inte bokstavligt talat kan komma åt Guds Lamm — Jesus Kristus i hans härliga upphöjda ställning — kommer de att fortsätta att ge utlopp åt sin fientlighet mot Guds sanna tillbedjare, och i synnerhet då mot hans ”heliga”. (Daniel 7:25; jämför Romarna 8:27; Kolosserna 1:2; Uppenbarelseboken 12:17.) Vi har Guds försäkran att Lammet och de som är tillsammans med det kommer att segra. — Uppenbarelseboken 19:11–21.
17. Vad kan vi, utan att vara dogmatiska, säga när det gäller hur ”vämjeligheten” skall stå på helig plats?
17 Vi vet att ödeläggande väntar det stora Babylon, den falska religionen. Det är ”berusat av de heligas blod” och har handlat som en drottning, men dess tillintetgörelse är säker och viss. Denna religiösa sköka, det stora Babylon, har utövat ett ont inflytande över jordens kungar, men situationen kommer drastiskt att förändras, när ”vilddjurets” ”tio horn” i stället börjar hata henne. (Uppenbarelseboken 17:6, 16; 18:7, 8) När det ”scharlakansröda vilddjuret” angriper henne, kommer ”vämjeligheten” att på ett hotfullt sätt stå på kristenhetens kyrkosamfunds så kallade heliga plats.c Ödeläggandet kommer således att börja med de trolösa kyrkosamfunden i kristenheten, vilka framställer sig själva som heliga.
Hur kan man ”fly”?
18, 19. Vilka argument framförs för att visa att detta att ”fly till bergen” inte innebär att byta religion?
18 Efter det att Jesus hade förutsagt att ”vämjeligheten” skulle ”stå på helig plats”, uppmanade han dem som hade urskillning att handla. Menade han att många människor vid den sena tidpunkt, då ”vämjeligheten” står på helig plats, skulle fly från falsk religion och ansluta sig till sann tillbedjan? Knappast. Tänk på den första uppfyllelsen. Jesus sade: ”De som är i Judeen [må] börja fly till bergen. Den som är uppe på taket bör inte gå ner, inte heller gå in för att ta ut något ur sitt hus; och den som är ute på fältet bör inte vända tillbaka till tingen bakom sig för att hämta sin ytterklädnad. Ve de kvinnor som väntar barn och de som ammar i de dagarna! Be oavbrutet att det inte sker om vintern.” — Markus 13:14–18.
19 Jesus sade inte att det endast var de som var i Jerusalem som måste dra ut, som om han menade att de måste komma ut från centrum av judisk tillbedjan, och i sin varning sade han inte heller något om att man skulle byta religion och fly från den falska och ansluta sig till den sanna. Jesu lärjungar behövde helt visst inte någon uppmaning att fly från en religion till en annan, då de ju redan var sanna kristna. Och anfallet år 66 v.t. fick inte heller utövare av judendomen i Jerusalem och Judeen att överge sin religion och ansluta sig till kristendomen. Professor Heinrich Graetz säger om de judar som hade förföljt de flyende romarna och som sedan återvände till staden: ”Med hjärtan bultande av det glada hoppet om frihet och självständighet återvände seloterna till Jerusalem (den 8 oktober) och sjöng segervisst krigssånger. ... Hade inte Gud hjälpt dem lika barmhärtigt som han hade hjälpt deras förfäder? Seloterna kände ingen fruktan för framtiden i sina hjärtan.”
20. Hur reagerade de första lärjungarna för Jesu varning att fly till bergen?
20 Men hur lydde då den förhållandevis lilla skaran av utvalda på den tiden Jesu råd? De lämnade Judeen och flydde till bergen på andra sidan Jordan och visade därigenom att de inte var någon del av den judiska ordningen, vare sig politiskt eller religiöst. De lämnade sina åkrar och hem, och de samlade inte ens ihop ägodelarna från sina hus. Övertygade om Jehovas stöd och beskydd satte de tillbedjan av honom framför allt annat som kan ha verkat vara viktigt. — Markus 10:29, 30; Lukas 9:57–62.
21. Vad får vi inte räkna med, när ”vämjeligheten” angriper?
21 Tänk nu på den större uppfyllelsen. Vi har i många årtionden uppmanat människor att gå ut från falsk religion och ansluta sig till sann religion. (Uppenbarelseboken 18:4, 5) Och miljontals människor har gjort detta. Jesu profetia antyder inte att det kommer att bli någon massomvändelse till den rena tillbedjan när den stora vedermödan väl bryter ut, precis som det inte skedde någon massomvändelse av judar år 66 v.t. De sanna kristna har dock en stark motivation att lyda Jesu varning och fly.
22. Vad kan det komma att innebära för oss att vi lyder Jesu råd och flyr till bergen?
22 Vi kan inte nu veta alla detaljer om den stora vedermödan, men vi kan helt logiskt dra slutsatsen att den flykt som Jesus talade om inte kan avse någon geografisk flykt för vår del. Guds folk finns redan i praktiskt taget varje hörn av jorden. Men vi kan vara övertygade om att vi, när det blir nödvändigt att fly, måste fortsätta att bevara en klar skillnad mellan oss och falska religiösa organisationer. Det är också betecknande att Jesus varnade för att gå tillbaka till sitt hus för att hämta kläder eller andra tillhörigheter. (Matteus 24:17, 18) Vi kan således komma att bli prövade när det gäller vår syn på materiella ting. Är de av större vikt och betydelse än den räddning som alla som står på Guds sida skall få? Ja, vår flykt kan komma att innebära vissa svårigheter och förluster. Vi måste vara beredda att göra vad som än krävs, precis som våra motsvarigheter, de kristna under det första århundradet, gjorde, vilka flydde från Judeen och över Jordan till Pereen.
23, 24. a) Endast var kan vi finna beskydd? b) Vilken verkan bör Jesu varning om ”vämjeligheten” som står ”på helig plats” ha på oss?
23 Vi måste se till att Jehova och hans bergliknande organisation fortsätter att vara vår tillflykt. (2 Samuelsboken 22:2, 3; Psalm 18:2; Daniel 2:35, 44) Det är där vi kommer att finna beskydd! Vi vill inte efterlikna de människomassor som kommer att fly till ”grottorna” och gömma sig ”i bergens klippor”, dvs. de mänskliga organisationer och institutioner som kan finnas kvar en liten tid efter det att det stora Babylon har blivit ödelagt. (Uppenbarelseboken 6:15; 18:9–11) Det kan bli en svår tid, precis som det måste ha varit en svår tid för de kvinnor som väntade barn när de flydde från Judeen år 66 v.t. eller för dem som måste färdas i kallt och regnigt väder. Men vi kan vara övertygade om att Gud kommer att göra det möjligt för oss att överleva. Må vi redan nu stärka vår förtröstan på Jehova och på hans Son som nu regerar som kung i Guds rike.
24 Det finns ingen anledning för oss att leva i fruktan för vad som skall komma att hända. Jesus ville inte att hans lärjungar på den tiden skulle vara rädda, och han vill inte heller att vi, vare sig nu eller under kommande dagar, skall känna fruktan. Han varnade oss, så att vi skulle kunna förbereda vårt hjärta och sinne. Lydiga kristna kommer inte att straffas, när tillintetgörelse drabbar falsk religion och resten av den här onda ordningen. De kommer att ha urskillning och lyda varningen om ”vämjeligheten” som står ”på helig plats”. Och de kommer att handla beslutsamt enligt sin orubbliga tro. Må vi aldrig glömma Jesu löfte: ”Den som har hållit ut till slutet, han skall bli räddad.” — Markus 13:13.
[Fotnoter]
a ”De romerska fälttecknen bevakades med religiös vördnad i templen i Rom, och det romerska folkets vördnadsbetygelser för sina fälttecken stod i proportion till dess överlägsenhet över andra nationer. ... [För soldaterna] var [fälttecknet] kanske det heligaste på jorden. Den romerske soldaten svor vid sitt fälttecken.” — The Encyclopædia Britannica, elfte upplagan.
b Vi bör lägga märke till att även om uppfyllelsen av Jesu ord åren 66–70 v.t. kan hjälpa oss att förstå hur de skall uppfyllas vid den stora vedermödan, kan de båda uppfyllelserna inte fullständigt motsvara varandra, eftersom de förhållanden under vilka de uppfylls skiljer sig från varandra.
Minns du?
◻ Hur visade sig ”vämjeligheten som vållar ödeläggelse” under det första århundradet?
◻ Varför är det rimligt att tänka att den nutida ”vämjeligheten” skall komma att stå på helig plats?
◻ Vilket angrepp av en ”vämjelighet” är förutsagt i Uppenbarelseboken?
◻ Vad slags ”flykt” kan komma att krävas av oss?
[Bild på sidan 16]
Det stora Babylon kallas ”modern till skökorna”
[Bild på sidan 17]
Det scharlakansröda vilddjuret i Uppenbarelseboken, kapitel 17, är den ”vämjelighet” som Jesus talade om
[Bild på sidan 18]
Det scharlakansröda vilddjuret kommer att leda ett förödande angrepp på religionen