Bibelbok nr 28 — Hosea
Skribent: Hosea
Platsen där den skrevs: Samaria (området)
Boken fullbordad: Efter 745 f.v.t.
Omfattar tiden: Före 804—efter 745 f.v.t.
1, 2. a) Vad kallas de 12 sista böckerna i de hebreiska skrifterna? b) Vad känner man till om Hosea, och vem avser hans profetia?
DE TOLV sista böckerna i de hebreiska skrifterna kallas vanligen ”de mindre profeterna”. Dessa böcker är sannerligen inte av mindre betydelse, men deras sammanlagda längd är mindre än längden av Jesajas bok eller Jeremias bok. I den hebreiska bibeln betraktades de som en bok och kallades ”de tolv”. I dag är de också kända som Tolvprofetboken. Troligtvis sammanförde man dem på det här sättet för att det skulle vara lättare att bevara dem, eftersom en ensam liten rulle lätt kunde ha gått förlorad. Den första av dessa 12 böcker är i likhet med de övriga uppkallad efter bokens skribent, i det här fallet Hosea, vars namn är en förkortad form av Hosaja, som betyder ”räddad av Jah; Jah har räddat”.
2 Den bok som bär Hoseas namn berättar inte så mycket om honom utöver det att han var son till Beeri. Hans profetior avser nästan uteslutande Israel. Juda nämns endast i förbigående. Jerusalem omtalas inte av Hosea, men Efraim, den mest framträdande stammen i Israel, nämns vid namn 37 gånger och Israels huvudstad, Samaria, 6 gånger.
3. Under hur lång tid profeterade Hosea, och vilka andra profeter verkade på den tiden?
3 Den första versen i boken talar om för oss att Hosea tjänade som Jehovas profet ovanligt länge, från nära slutet av Jerobeam II:s, Israels kungs, regeringstid och in i Hiskias, Judas kungs, regeringstid, det vill säga från allra senast år 804 f.v.t. till efter år 745 f.v.t., alltså minst 59 år. Hans profetiska tjänst omfattade utan tvivel några av de år under vilka Jerobeam II och Hiskia regerade. Andra trogna profeter för Jehova på den tiden var Amos, Jesaja, Mika och Oded. — Am. 1:1; Jes. 1:1; Mik. 1:1; 2 Krön. 28:9.
4. Vilka citat och vilka profetiors uppfyllelse bekräftar att Hoseas bok är äkta?
4 Att profetian är äkta bekräftas av att den citeras flera gånger i de kristna grekiska skrifterna. Jesus själv citerade Hosea 10:8, när han uttalade domen över Jerusalem: ”Då skall man börja säga till bergen: ’Fall över oss!’ och till kullarna: ’Skyl oss!’” (Luk. 23:30) Samma avsnitt är delvis citerat i Uppenbarelseboken 6:16. Matteus citerar Hosea 11:1 för att visa hur följande profetia uppfylldes: ”Ut ur Egypten kallade jag min son.” (Matt. 2:15) Hoseas profetia om återställelsen av hela Israel uppfylldes genom att många från tiostammarsriket förenade sig med Juda före dess fångenskap och genom att deras avkomlingar var bland dem som återvände efter landsflykten. (Hos. 1:11; 2 Krön. 11:13—17; 30:6—12, 18, 25; Esr. 2:70) Från och med Esras dagar har boken intagit sin rättmätiga plats i den hebreiska kanon som ”Jehovas ord genom Hosea”. — Hos. 1:2.
5. På grund av vilken otrohet straffade Jehova Israel?
5 Varför sände Jehova Hosea som sin profet till Israel? Därför att Israel i strid med Jehovas förbund hade handlat trolöst och besmittat sig med Baalsdyrkan. I det utlovade landet hade Israel blivit ett jordbrukande folk, men i samband därmed tillägnade de sig inte bara kanaanéernas levnadssätt, utan också deras religion med tillbedjan av Baal, en gud som symboliserade naturens fortplantningsförmåga. I Hoseas dagar hade Israel fullständigt vänt sig bort från tillbedjan av Jehova och antagit tygellösa religiösa ceremonier, som inbegrep dryckenskap och omoraliska förbindelser med tempelprostituerade. Israel tillskrev Baal sitt välstånd. Israel var illojalt mot Jehova, var honom inte värdigt och behövde därför bli tuktat. Jehova ville visa Israel att dess materiella välstånd inte kom från Baal, och han sände därför Hosea för att varna Israels folk för vad följden skulle bli om de inte ångrade sig. Efter Jerobeam II:s död fick Israel uppleva sin svåraste tid. Ett terrorvälde, under vilket ett antal härskare blev lönnmördade, fortsatte ända fram till den assyriska fångenskapen år 740 f.v.t. Under denna tid bekämpade två fraktioner varandra — den ena önskade ingå förbund med Egypten och den andra med Assyrien. Ingen av dessa grupper förtröstade på Jehova.
6. Vad kan sägas om stilen i Hoseas bok?
6 Hoseas sätt att skriva är mycket uttrycksfullt. Han är ofta öm och känslofull i sitt ordval och framhåller gång på gång Jehovas kärleksfulla omtanke och barmhärtighet. Han uppehåller sig vid varje litet tecken på ånger som han ser. Hans språk är vid andra tillfällen korthugget och impulsivt. Vad han saknar i rytm kompenserar han genom kraft och styrka. Han ger uttryck åt mycket starka känslor, och han skiftar snabbt till nya tankar.
7. Vad illustreras genom Gomers otrohet och att hon senare vänder tillbaka?
7 I början av sin profetiska bana fick Hosea befallning att ta sig ”en otuktens hustru”. (1:2) Jehova hade naturligtvis ett syfte med detta. Israel hade handlat mot Jehova likt en hustru som hade blivit trolös och begått otukt. Trots detta ville han visa henne sin kärlek och söka få henne att vända tillbaka. Hoseas hustru, Gomer, kunde tjäna som en träffande illustration av detta. Man antar att hon efter det första barnets födelse blev otrogen och uppenbarligen födde de andra barnen som äktenskapsbryterska. (2:5—7) Detta tycks framgå av att berättelsen säger att hon ”födde ... en son åt honom [Hosea]”, men inte alls nämner profeten i förbindelse med de två andra barnens födelse. (1:3, 6, 8) Kapitel 3, verserna 1—3, tycks ange att Hosea tar Gomer tillbaka genom att köpa henne som om hon var en slavinna, och detta stämmer med att Jehova tog tillbaka sitt folk sedan de hade ångrat sitt tidigare handlingssätt, som innebar äktenskapsbrott.
8. Vilka namn används omväxlande i boken?
8 Israels tiostammarsrike i norr, som orden i Hoseas profetia huvudsakligen riktar sig till, kallades också Efraim, efter namnet på den mest framträdande stammen i riket. Dessa namn, Israel och Efraim, används omväxlande i boken.
BOKENS INNEHÅLL
9. Vad anger namnen på Gomers barn med avseende på hur Jehova skulle handla med Israel?
9 Israels handlingssätt som äktenskapsbryterska illustrerat (1:1—3:5). Hoseas hustru, som kallas ”en otuktens hustru”, föder en son, Jisreel, åt profeten. Senare får hon två andra barn, en dotter, Lo-Ruhama, som betyder ”[hon som] inte [blev] visad barmhärtighet”, och en son, Lo-Ammi, som betyder ”inte mitt folk”. Jehova gav dem dessa namn för att ange att han ”inte återigen ... [skulle] visa barmhärtighet mot Israels hus” och för att betona att han hade förkastat Israel som sitt folk. (1:2, 6, 9) Dock skall Judas och Israels söner som ”den levande Gudens söner” församlas till en enhet under ett enda huvud, ”ty stor kommer Jisreels dag att vara”. (1:10, 11) Renat från Baalsdyrkan, som har inneburit äktenskapsbrott, skall Guds folk vända tillbaka till Jehova och erkänna honom som sin äkta man. (2:16) Jehova skall ge Israel trygghet och förlova det med sig för obestämd tid i rättfärdighet, i rättvisa, i kärleksfull omtanke, i barmhärtighet och i trofasthet. I överensstämmelse med innebörden i namnet Jisreel (som betyder ”Gud kommer att så säd”) ger Jehova löftet: ”Jag kommer sannerligen att så henne likt säd åt mig i jorden, ... och jag skall säga till dem som inte är mitt folk: ’Du är mitt folk’; och de för sin del kommer att säga: ’Du är min Gud.’” (2:23) Liksom en hustru som ångrar sitt äktenskapsbrott ”kommer Israels söner att vända tillbaka och sannerligen söka Jehova, sin Gud, och David, sin kung”. — 3:5.
10. Vad blir resultatet av att nationen har förkastat kunskapen?
10 Profetiska domar mot Efraim (och Juda) (4:1—14:9). Den första versen i kapitel 4 ger bakgrunden till de profetiska varningar som följer: ”Jehova har en rättstvist med landets invånare, ty det finns ingen sanning och ingen kärleksfull omtanke och ingen kunskap om Gud i landet.” Vad kommer detta tillstånd att leda till? ”Eftersom kunskapen är vad du själv har förkastat, kommer också jag att förkasta dig, så att du inte tjänar som präst åt mig; och eftersom du fortsätter att glömma din Guds lag, kommer jag att glömma dina söner, även jag”, säger Jehova. (4:1, 6) Otuktens ande har fått Israel att irra bort. Israel och Juda, vilka är som skökor, skall ställas till räkenskap, men de kommer att söka Jehova när de befinner sig ”i svårt trångmål”. — 5:15.
11. Hur vädjar Hosea till folket, men varför utropas det ve över dem?
11 Hosea vädjar till folket: ”Låt oss verkligen vända tillbaka till Jehova, ty ... han kommer att läka oss.” Jehova finner behag i kärleksfull omtanke och kunskap om Gud mer än i slaktoffer och brännoffer, men Efraims och Judas kärleksfulla omtanke är ”lik daggen som tidigt försvinner”. (6:1, 4) Efraim är ”som en lättrogen duva utan hjärta”. Folket vänder sig hellre till Egypten och till Assyrien än till Jehova för att få hjälp. (7:11) Ve dem! Varför det? De driver omkring, tänker ut det som är ont, överträder Jehovas förbund och begår överträdelse mot hans lag. ”Ty vind fortsätter de att så, och stormvind kommer de att skörda.” (8:7) Jehova skall komma ihåg deras missgärning och ägna uppmärksamhet åt deras synder. ”De kommer att bli flyktingar bland nationerna.” (9:17) Israel är en vinstock som håller på att förvildas, och dess hjärta har blivit skrymtaktigt. I stället för att så säd i rättfärdighet och skörda i överensstämmelse med kärleksfull omtanke har Israel plöjt ondska och skördat orättfärdighet. ”Ut ur Egypten kallade jag min son”, påminner Jehova. (11:1) Ja, han älskade Israel medan Israel ännu ”var pojke”. Men Israel har omringat honom med lögnaktighet och bedrägeri. Jehova ger rådet: ”Till din Gud bör du vända tillbaka, i det du bevarar kärleksfull omtanke och rättvisa; och må man ständigt hoppas på din Gud.” — 12:6.
12. a) Vad sammanfattar Hosea i det 13:e kapitlet? b) Vilken återställelse utlovas?
12 I det 13:e kapitlet sammanfattar Hosea allt som tidigare sagts om Israels löfte i början, Jehovas ömma omvårdnad, Israels glömska och hur nationen slutligen vände sig mot Jehova. Jehova förklarar: ”Jag grep mig an med att ge dig en kung i min vrede, och jag kommer att ta bort honom i min förgrymmelse.” (13:11) Men därefter skall det bli en återställelse: ”Ur Sheols hand kommer jag att friköpa dem; från döden kommer jag att återvinna dem. Var är dina uddar, o Död? Var är din tillintetgörande makt, o Sheol?” (13:14) Det upproriska Samaria skall emellertid gå ett fruktansvärt öde till mötes.
13. Vilken vädjan slutar Hoseas bok med, och vem kommer att vandra på Jehovas vägar?
13 Boken slutar med denna innerliga vädjan: Så kom då tillbaka, o Israel, till Jehova, din Gud, ty du har snavat i din missgärning. Sök förlåtelse och frambär i gengäld dina läppars ungtjurar. Jehova skall visa dig barmhärtighet och kärlek. Han skall bli som uppfriskande dagg för dig, och du skall blomstra som liljan och olivträdet. De visa och omdömesgilla skall förstå dessa ting: ”Ty Jehovas vägar är rätta, och det är de rättfärdiga som kommer att vandra på dem; men överträdarna, de kommer att snava på dem.” — 14:1—6, 9.
VARFÖR DEN ÄR NYTTIG
14. Vilka exakta uppfyllelser av Hoseas profetia bör vi lägga märke till?
14 Hoseas bok stärker tron på Jehovas inspirerade profetior. Allt som Hosea profeterade om Israel och Juda gick i uppfyllelse. Israel övergavs av sina älskare bland de avgudadyrkande grannfolken och skördade stormvind då det blev ödelagt av Assyrien år 740 f.v.t. (Hos. 8:7—10; 2 Kung. 15:20; 17:3—6, 18) Hosea hade emellertid förutsagt att Jehova skulle visa barmhärtighet mot Juda och rädda det, men inte genom militärmakt. Detta uppfylldes när Jehovas ängel slog 185.000 av de assyrier som hotade Jerusalem. (Hos. 1:7; 2 Kung. 19:34, 35) Trots det inbegrep domen i Hosea 8:14 Juda: ”Och jag kommer sannerligen att sända eld in i hans städer, och den skall förtära boningstornen i var och en.” Denna förutsägelse fick en fruktansvärd uppfyllelse, när Nebukadnessar ödelade Juda och Jerusalem år 609—607 f.v.t. (Jer. 34:6, 7; 2 Krön. 36:19) Hoseas många profetior om återställelse uppfylldes, när Jehova församlade Juda och Israel och de år 537 f.v.t. drog upp ur det land där de hade varit i landsflykt. — Hos. 1:10, 11; 2:14—23; 3:5; 11:8—11; 13:14; 14:1—9; Esr. 2:1; 3:1—3.
15. Vilka citat från Hoseas bok finner vi i de kristna grekiska skrifterna?
15 Det är också till stor nytta för oss i vår tid att betrakta de hänvisningar till Hoseas profetia som finns i de kristna grekiska skrifterna. Paulus gör till exempel en kraftfull tillämpning av Hosea 13:14, när han dryftar uppståndelsen: ”Död, var är din seger? Död, var är din udd?” (1 Kor. 15:55) För att betona den oförtjänta omtanke som Jehova visar barmhärtighetens kärl citerar Paulus från Hosea 1:10 och 2:23: ”Det är som han också säger hos Hosea: ’Dem som inte var mitt folk skall jag kalla ”mitt folk”, och henne som inte var älskad ”den älskade”; och på den plats där det sades till dem: ”Ni är inte mitt folk”, där skall de kallas ”den levande Gudens söner”.’” (Rom. 9:25, 26) Petrus gör en omskrivning av samma ställen från Hosea, när han säger: ”En gång var ni ju inte ett folk, men nu är ni Guds folk; det var ni som inte hade rönt barmhärtighet, men nu är det ni som har rönt barmhärtighet.” — 1 Petr. 2:10.
16. Vilka ord av Hosea upprepade Jesus för att visa vilket slags tillbedjan Jehova kräver?
16 Således ser vi att Hoseas profetia har uppfyllts, inte enbart genom att en kvarleva vände tillbaka på Serubbabels tid, utan också genom att Jehova barmhärtigt församlade en andlig kvarleva som blev ”den levande Gudens [älskade] söner”. Genom inspiration såg Hosea vad som krävs av dem — inte en formell tillbedjan med tomma ceremonier, utan en tillbedjan som stämmer med orden i Hosea 6:6 (vilka Jesus upprepade i Matteus 9:13 och 12:7): ”I kärleksfull omtanke har jag funnit behag och inte i slaktoffer, och i kunskap om Gud mer än i helbrännoffer.”
17. a) Vad måste alla som snavar och begår andligt äktenskapsbrott göra? b) Vilket glädjefyllt löfte om Guds kungarike innehåller Hoseas bok?
17 Den handling med bildlig innebörd som Hosea utförde i sitt eget liv genom att ta sig en hustru som begick äktenskapsbrott visar att Jehova avskyr dem som vänder sig från honom till avgudadyrkan och falsk tillbedjan och därigenom begår andligt äktenskapsbrott. Alla som har snavat i missgärning måste komma tillbaka till Jehova i sann ånger och sinnesändring och ”i gengäld frambära ... [sina] läppars ungtjurar”. (Hos. 14:2; Hebr. 13:15) Tillsammans med kvarlevan av Israels andliga söner kan de glädja sig åt uppfyllelsen av löftet om Guds kungarike i Hosea 3:5: ”Därefter kommer Israels söner att vända tillbaka och sannerligen söka Jehova, sin Gud, och David, sin kung; och de skall sannerligen komma bävande till Jehova och till hans godhet i dagarnas slutskede.”