Hoseas profetia hjälper oss att vandra med Gud

”Efter Jehova skall de vandra.” (HOSEA 11:10)

1. Vilket symboliskt drama finns i bibelboken Hosea?

TYCKER du om att se dramer med fascinerande rollfigurer och spännande handling? Bibelboken Hosea innehåller ett symboliskt drama.a Det här dramat beskriver Guds profet Hoseas familjeförhållanden och har att göra med det bildliga äktenskap som Jehova ingick med det forntida Israel genom det mosaiska lagförbundet.

2. Vad känner vi till om Hosea?

² Bakgrunden till det här dramat finns i Hoseas bok, kapitel 1. Hosea bodde tydligen inom tiostammarsriket Israels område (även kallat Efraim efter den mest framträdande stammen). Han profeterade under Israels sju sista kungars regeringstid och då kungarna Ussia, Jotam, Ahas och Hiskia regerade i Juda. (Hosea 1:1) Det här innebär att Hosea profeterade i åtminstone 59 år. Boken som bär hans namn fullbordades strax efter år 745 f.v.t., men den är fortfarande aktuell, eftersom miljontals människor lever i enlighet med det som förutsades med orden: ”Efter Jehova skall de vandra.” (Hosea 11:10)

Vad en översikt visar

3, 4. Förklara helt kort vad som behandlas i Hoseas bok, kapitel 1–5.

³ En kort översikt över Hoseas bok, kapitel 1–5, kommer att stärka oss i vårt beslut att vandra med Gud genom att utöva tro och handla i överensstämmelse med hans vilja. Trots att invånarna i kungariket Israel gjorde sig skyldiga till andligt äktenskapsbrott, skulle Gud vara barmhärtig mot dem om de ändrade sinne och vände om. Detta illustrerades av hur Hosea handlade mot sin hustru, Gomer. Efter det att hon hade fött ett barn åt honom, fick hon tydligen två utomäktenskapliga barn. Ändå tog Hosea henne tillbaka, alldeles som Jehova var villig att visa barmhärtighet mot israeliter som ändrade sinne. (Hosea 1:1–3:5)

⁴ Jehova hade en rättssak mot Israel därför att det inte fanns någon sanning, kärleksfull omtanke eller kunskap om Gud i landet. Han skulle hålla räkenskap både med det avgudadyrkande Israel och med det egensinniga kungariket Juda. Men när Guds tjänare var ”hårt trängda”, skulle de söka Jehova. (Hosea 4:1–5:15)

Dramat fortsätter

5, 6. a) Hur vanligt var det med otukt i tiostammarsriket Israel? b) Varför är den varning som gavs det forntida Israel av betydelse för oss?

⁵ Gud befallde Hosea: ”Gå och skaffa dig en otuktens hustru och otuktens barn, ty genom otukt vänder sig landet verkligen bort från att följa Jehova.” (Hosea 1:2) Hur vanligt var det med otukt i Israel? Vi får veta följande: ”Otuktens ande har fått dem [invånarna i tiostammarsriket] att irra bort, och genom otukt går de bort från att vara underställda sin Gud. ... Era döttrar begår otukt och era svärdöttrar begår äktenskapsbrott. ... Männen drar sig själva undan med skökor, och de offrar tillsammans med kvinnliga tempelprostituerade.” (Hosea 4:12–14)

⁶ Otukt var mycket vanligt i Israel både i bokstavligt och i andligt avseende. Jehova skulle därför ”hålla räkenskap” med israeliterna. (Hosea 1:4; 4:9) Denna varning har betydelse för oss, eftersom Jehova kommer att hålla räkenskap med dem som i våra dagar gör sig skyldiga till omoral och tar del i oren tillbedjan. Men de som vandrar med Gud rättar sig efter hans normer för ren tillbedjan och vet att ”ingen otuktig ... har något arv i Kristi och Guds kungarike”. (Efesierna 5:5; Jakob 1:27)

7. Vad symboliserades av Hoseas äktenskap med Gomer?

⁷ När Hosea ingick äktenskap med Gomer var hon tydligen jungfru, och hon var en trogen hustru vid den tidpunkt då hon ”födde ... en son åt honom”. (Hosea 1:3) I enlighet med den symboliska innebörden i dramat ingick Gud på motsvarande sätt ett förbund med israeliterna, vilket liknade ett kontrakt mellan två parter som ingår ett ärbart äktenskap, och det skedde kort efter det att han år 1513 f.v.t. hade befriat dem från fångenskapen i Egypten. Genom att israeliterna gick med på att hålla lagförbundet lovade de att vara trogna mot sin ”äkta man och ägare”, Jehova. (Jesaja 54:5) Ja, detta bildliga äktenskap mellan Gud och Israel symboliserades av Hoseas ärbara äktenskap med Gomer. Men förhållandet skulle komma att ändras!

8. Hur uppstod tiostammarsriket Israel, och vad kan man säga om den tillbedjan som utövades där?

⁸ Hoseas hustru ”blev havande ännu en gång och födde en dotter”. Den här flickan och ett barn hon fick längre fram kom förmodligen till på grund av att hon hade begått äktenskapsbrott. (Hosea 1:6, 8) Eftersom Gomer representerade Israel kanske du undrar hur Israel kom att prostituera sig. År 997 f.v.t. avskildes tio av Israels stammar från Judas och Benjamins stammar i söder. Kalvdyrkan infördes i det norra tiostammarsriket Israel för att dess invånare inte skulle bege sig till Juda för att tillbe Jehova i hans tempel i Jerusalem. Dyrkan av den falske guden Baal, med dess sexorgier, blev fast rotad i Israel.

9. Vad hände med Israel, enligt Hosea 1:6?

⁹ När Gomer födde sitt andra, förmodligen utomäktenskapliga, barn sade Gud till Hosea: ”Ge henne namnet Lo-Ruhama [som betyder ”hon som inte blev visad barmhärtighet”], ty jag kommer inte mer att visa barmhärtighet mot Israels hus, utan jag skall helt visst föra bort dem.” (Hosea 1:6) Jehova ”förde bort dem” när assyrierna förde israeliterna i fångenskap år 740 f.v.t. Men Gud visade barmhärtighet mot tvåstammarsriket Juda och räddade det, men inte genom båge, svärd, krig, hästar eller ryttare. (Hosea 1:7) Under en enda natt år 732 f.v.t. dödade en ängel 185 000 assyriska soldater som hotade Judas huvudstad, Jerusalem. (2 Kungaboken 19:35)

Jehovas rättssak mot Israel

10. Vad illustrerades genom att Gomer begick äktenskapsbrott?

¹⁰ Gomer lämnade Hosea och blev ”en otuktens hustru”, i det hon levde tillsammans med en annan man. Detta illustrerade hur kungariket Israel ingick politiska allianser med avgudadyrkande nationer och började förlita sig på dem. Israel gav inte Jehova äran för sitt materiella välstånd, utan gav i stället äran åt gudarna i dessa nationer och bröt sitt äktenskapskontrakt med Jehova genom att utöva falsk gudsdyrkan. Det är inte att undra på att Jehova hade en rättssak mot den här nationen som hade begått andligt äktenskapsbrott! (Hosea 1:2; 2:2, 12, 13)

11. Vad hände med lagförbundet när Jehova tillät att Israel och Juda fördes i landsflykt?

¹¹ Vilket straff fick Israel för att det hade lämnat sin äkta man och ägare? Gud förmådde Israel ”att gå ut i vildmarken” i Babylonien. Detta var den nation som besegrade Assyrien, dit israeliterna hade förts i landsflykt år 740 f.v.t. (Hosea 2:14) När Jehova fick tiostammarsriket att upphöra, annullerade han inte sitt äktenskapsförbund med de ursprungliga tolv stammarna som hade utgjort Israels nation. Nej, när Gud lät babylonierna ödelägga Jerusalem år 607 f.v.t. och tillät att invånarna i Juda fördes bort som fångar, upphävde han inte det mosaiska lagförbundet genom vilket de tolv stammarna i Israel hade ingått ett symboliskt äktenskap med honom. Det upphörde inte förrän efter det att de judiska ledarna förkastade Jesus Kristus och lät döda honom år 33 v.t. (Kolosserna 2:14)

Jehova förmanar Israel

12, 13. Vad är det väsentliga i Hosea 2:6–8, och hur var dessa ord tillämpliga på Israel?

¹² Gud förmanade Israel att ”skaffa bort sin otukt ifrån sig”, men nationen ville följa sina älskare. (Hosea 2:2, 5) Jehova sade: ”Därför, se, jag inhägnar din väg med en häck av törnen; och jag skall resa en stenmur för henne, så att hon inte finner sina stigar. Och hon skall sätta efter sina älskare, men hon skall inte hinna upp dem; och hon skall leta efter dem, men hon skall inte finna dem. Och hon skall säga: ’Jag vill ge mig av och vända tillbaka till min förste man, för jag hade det bättre då än nu.’ Men hon inser inte att det var jag som gav henne brödsäden och det söta vinet och oljan och att jag hade låtit henne få silver i överflöd, och guld, som de använde till Baal [eller: ”som de gjorde till en baal (en bild av Baal)”, fotnoten].” (Hosea 2:6–8)

¹³ Trots att Israel sökte hjälp hos nationer som hade varit dess ”älskare”, var det ingen av dem som kunde ge något bistånd. Nationen var inhägnad som av ett ogenomträngligt buskage, så att de inte kunde komma till undsättning. När assyrierna hade belägrat huvudstaden Samaria i tre år, föll den år 740 f.v.t., och tiostammarsriket återuppstod aldrig. Det var bara några enstaka individer bland de tillfångatagna israeliterna som insåg hur bra det hade varit när deras förfäder tjänade Jehova. Denna kvarleva skulle vägra att tillbe Baal och i stället söka komma i ett förnyat förbundsförhållande till Jehova.

Ytterligare en blick på dramat

14. Hur kom det sig att Hosea förnyade sitt äktenskap med Gomer?

¹⁴ För att vi ännu bättre skall förstå sambandet mellan Hoseas äktenskap och Israels förhållande till Jehova kan vi tänka på följande ord: ”Jehova sade vidare till mig: ’Gå bort än en gång och älska en kvinna som är älskad av en vän och som begår äktenskapsbrott.’” (Hosea 3:1) Hosea lydde den här befallningen genom att återköpa Gomer från den man som hon hade bott tillsammans med. Efteråt förmanade Hosea sin hustru: ”I många dagar skall du bo som min. Du får inte begå otukt, och du får inte bli en annan mans.” (Hosea 3:2, 3) Gomer tog emot tillrättavisningen, och Hosea förnyade sitt äktenskap med henne. Hur är detta tillämpligt på hur Gud handlade med invånarna i Israel och Juda?

15, 16. a) Under vilka omständigheter kunde Guds nation, som blivit tillrättavisad, få hans barmhärtighet? b) Hur har Hosea 2:18 gått i uppfyllelse?

¹⁵ Medan de landsflyktiga från Israel och Juda var fångar i Babylon, använde Gud sina profeter för att tala till deras hjärta. För att få del av Guds barmhärtighet måste hans folk ändra sinne och återvända till sin äkta man och ägare, alldeles som Gomer hade kommit tillbaka till sin man. Då skulle Jehova föra sin hustrulika nation, som blivit tillrättavisad, ut ur den babyloniska ”vildmarken” och föra den tillbaka till Juda och Jerusalem. (Hosea 2:14, 15) Han uppfyllde sitt löfte år 537 f.v.t.

¹⁶ Gud uppfyllde också detta löfte: ”På den dagen [skall jag] sluta ett förbund med markens vilda djur och med himlens flygande skapelser och jordens krypande djur, och båge och svärd och krig skall jag bryta sönder och skaffa bort ur landet, och jag skall låta dem lägga sig ner i trygghet.” (Hosea 2:18) Den judiska kvarleva som återvände till sitt hemland bodde i trygghet, och de behövde inte frukta för några djur. Den här profetian fick också en uppfyllelse 1919 v.t., då kvarlevan av det andliga Israel befriades från ”det stora Babylon”, den falska religionens världsvälde. De bor nu i trygghet och är i ett andligt paradis med sina följeslagare, som hoppas få leva för evigt på jorden. Några djuriska drag finns inte hos dessa sanna kristna. (Uppenbarelseboken 14:8; Jesaja 11:6–9; Galaterna 6:16)

Ta lärdomarna till hjärtat

17–19. a) Vilka av Guds egenskaper uppmanas vi här att efterlikna? b) Hur bör vi påverkas av Jehovas barmhärtighet och medkänsla?

¹⁷ Gud är barmhärtig och medkännande, och det bör vi också vara. Detta är en av de lärdomar vi får i de inledande kapitlen i Hoseas bok. (Hosea 1:6, 7; 2:23) Guds villighet att visa barmhärtighet mot israeliter som ändrat sinne är i linje med det inspirerade ordspråket: ”Den som täcker över sina överträdelser har ingen framgång, men den som bekänner dem och överger dem, han får barmhärtighet.” (Ordspråksboken 28:13) Syndare som ändrar sinne får också tröst av psalmistens ord: ”Slaktoffren åt Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta föraktar du inte, Gud.” (Psalm 51:17)

¹⁸ Hoseas profetia framhåller medkänslan och barmhärtigheten hos den Gud vi tillber. Även om några skulle vika av från hans rättfärdiga vägar, kan de ändra sinne och vända om. Om de gör det, kommer Jehova att välkomna dem. Han visade barmhärtighet mot ångrande medlemmar av Israels nation, som han hade ingått ett symboliskt äktenskap med. Trots att de var olydiga mot Jehova och ”vållade Israels Helige smärta”, var han barmhärtig och ”kom ihåg att de var kött”. (Psalm 78:38–41) Sådan barmhärtighet bör få oss att fortsätta att vandra med vår medkännande Gud, Jehova.

¹⁹ Trots att sådana synder som mord, stöld och äktenskapsbrott var vanligt förekommande i Israel, talade Jehova till nationens hjärta. (Hosea 2:14; 4:2) När vi tänker på Jehovas barmhärtighet och medkänsla, bör det röra vårt eget hjärta och stärka vårt personliga band till honom. Därför bör vi fråga oss själva: Hur skulle jag kunna efterlikna Jehovas barmhärtighet och medkänsla bättre, när jag har med andra att göra? Om en medkristen som har förolämpat mig ber om förlåtelse, är jag då lika villig att förlåta som Gud är? (Psalm 86:5)

20. Ge ett exempel som visar att vi bör lita på det hopp som Gud ger.

²⁰ Gud ger oss ett verkligt hopp. Han lovade till exempel: ”Jag skall ... ge henne ... Akors lågslätt som en ingång till hopp.” (Hosea 2:15) Jehovas forntida hustrulika organisation hade det säkra hoppet om att få komma tillbaka till sitt hemland, där ”Akors lågslätt” låg. Uppfyllelsen av det här löftet år 537 f.v.t. ger oss goda skäl att glädjas i det säkra hopp som Jehova håller fram för oss.

21. Hur viktigt är det med kunskap för att vi skall kunna vandra med Gud?

²¹ För att vi skall kunna hålla i med att vandra med Gud måste vi fortsätta att inhämta kunskap om honom och tillämpa denna kunskap i vårt liv. Kunskap om Jehova saknades i Israel. (Hosea 4:1, 6) Men det fanns somliga som värdesatte undervisningen från Gud, handlade enligt den och fick stora välsignelser. Hosea var en av dem. Detta gällde också de 7 000 på Elias tid som inte hade böjt knä för Baal. (1 Kungaboken 19:18; Romarna 11:1–4) Vår egen tacksamhet för undervisningen från Gud kommer att hjälpa oss att fortsätta att vandra med Gud. (Psalm 119:66; Jesaja 30:20, 21)

22. Hur bör vi betrakta avfällighet?

²² Jehova förväntar att män som tar ledningen bland hans folk står emot avfällighet. Men i Hosea 5:1 sägs det: ”Hör detta, ni präster, och ge akt, du Israels hus, och ni som hör till kungens hus, lyssna, ty domen gäller er; en fälla har ni ju blivit för Mispa och som ett nät utbrett över Tabor.” Avfälliga ledare utgjorde en fälla och ett nät för israeliterna, och de förledde dem att utöva avgudadyrkan. Berget Tabor och en plats som hette Mispa var förmodligen centra för sådan falsk gudsdyrkan.

23. Vilken nytta har du haft av studiet av Hoseas bok, kapitel 1–5?

²³ Så här långt har Hoseas profetia visat oss att Jehova är en barmhärtig Gud som ger hopp och välsignar dem som följer hans anvisningar och står emot avfällighet. Precis som ångerfulla israeliter i det flydda bör vi därför söka Jehova och alltid sträva efter att behaga honom. (Hosea 5:15) Om vi gör det, kommer vi att få skörda det som är gott och uppleva den ojämförliga glädje och frid som alla som troget vandrar med Gud har. (Psalm 100:2; Filipperna 4:6, 7)

[Fotnoter]

Hur skulle du svara?

• Vad symboliserade Hoseas äktenskap med Gomer?

• Varför hade Jehova en rättssak mot Israel?

• Vilka lärdomar i Hoseas bok, kapitel 1–5, har gjort intryck på dig?

[Bild på sidan 18]

Vet du vad Hoseas hustru representerar?

[Bild på sidan 19]

Invånarna i Samaria besegrades av assyrierna år 740 f.v.t.

[Bild på sidan 20]

Glada tillbedjare återvänder till sitt hemland