Vilka är det som ”tryggt skall komma undan”?
”Var och en som anropar Jehovas namn skall bli räddad.” — APOSTLAGÄRNINGARNA 2:21.
1. Varför var pingstdagen år 33 v.t. en så viktig dag i världshistorien?
PINGSTDAGEN år 33 v.t. var en mycket viktig dag i världshistorien. Varför det? Jo, på den dagen föddes en ny nation. Den nationen var i början inte så stor — bara 120 lärjungar till Jesus samlade i ett rum på en övervåning i Jerusalem. Men den nation som föddes i det där rummet på övervåningen finns fortfarande kvar, medan däremot flertalet av de nationer som fanns på den tiden är bortglömda. Och den nationen är av stor vikt för oss alla, eftersom Gud har utsett den till sitt vittne inför mänskligheten.
2. Vilka mirakulösa händelser markerade den nya nationens födelse?
2 De viktiga händelser som ägde rum i samband med den här nationens tillblivelse var en uppfyllelse av en profetia i Joels bok. Vi kan läsa om vad som hände i Apostlagärningarna 2:2–4: ”Plötsligt kom från himlen ett kraftigt ljud alldeles som ljudet av en framfarande styv bris, och det uppfyllde hela huset, där de satt. Och tungor såsom av eld blev synliga för dem och blev fördelade, och en satte sig på var och en av dem, och de blev alla uppfyllda av helig ande och började tala olika tungomål, alldeles som anden förunnade dem att uttala sig.” Därigenom blev de 120 trogna männen och kvinnorna en andlig nation, de första medlemmarna av det som aposteln Paulus längre fram kallade ”Guds Israel”. — Galaterna 6:16.
3. Vilken profetia av Joel uppfylldes vid pingsten år 33 v.t.?
3 När folkskarorna kom för att ta reda på vad det var för ”framfarande styv bris” som hördes, talade aposteln Petrus om för dem att en av Joels profetior höll på att uppfyllas. Vilken profetia? Lyssna på vad han sade: ”’I de sista dagarna’, säger Gud, ’skall jag utgjuta något av min ande över varje slag av kött, och era söner och era döttrar skall profetera och era unga män skall se syner och era gamla män skall drömma drömmar; och även över mina slavar och över mina slavinnor skall jag i de dagarna utgjuta något av min ande, och de skall profetera. Och jag skall ge förebud uppe i himlen och tecken nere på jorden, blod och eld och rökdis; solen skall förvandlas till mörker och månen till blod, innan Jehovas stora och glansfulla dag kommer. Och var och en som anropar Jehovas namn skall bli räddad.’” (Apostlagärningarna 2:17–21) Orden som Petrus citerade finner vi i Joel 2:28–32, och att de nu gick i uppfyllelse innebar att tiden höll på att rinna ut för den judiska nationen. ”Jehovas stora och glansfulla dag”, dvs. en räkenskapens tid för det otrogna Israel, var nu nära. Men vilka skulle bli räddade eller tryggt komma undan? Och vad förebildade detta?
Två uppfyllelser av profetian
4, 5. Vilket råd gav Petrus med tanke på kommande händelser, och varför var det rådet tillämpligt också efter hans tid?
4 Guds andliga Israel blomstrade under åren efter år 33 v.t., men det gjorde däremot inte det köttsliga Israels nation. År 66 v.t. låg det köttsliga Israel i krig med Rom, och år 70 v.t. brändes Jerusalem och dess tempel ner till grunden, och Israel upphörde nästan att existera. Vid pingsten år 33 v.t. gav Petrus ett gott råd med tanke på den tragedi som väntade. Han citerade återigen Joel och sade: ”Var och en som anropar Jehovas namn skall bli räddad.” För att bli räddade måste judarna anropa Jehovas namn, vilket innebar att de måste följa de anvisningar som Petrus vidare gav: ”Ändra ert sinne, och må var och en av er bli döpt i Jesu Kristi namn till era synders förlåtelse.” (Apostlagärningarna 2:38) Petrus’ åhörare måste erkänna Jesus som Messias, den som Israel som nation betraktad hade förkastat.
5 Joels profetiska ord hade stor betydelse för ödmjuka människor under det första århundradet. Men Joels profetia har ännu större betydelse nu, eftersom händelseutvecklingen nu på 1900-talet visar att Joels profetia har fått en andra uppfyllelse. Låt oss se hur.
6. Hur började det tydligt framstå vilka som utgjorde Guds Israel, när året 1914 närmade sig?
6 När apostlarna hade dött, kom Guds Israel att bli skymt av den falska kristendomens ogräs. Men under ändens tid, som började år 1914, framstod det återigen tydligt vilka som utgjorde den här andliga nationen. Allt detta skedde i uppfyllelse av Jesu liknelse om vetet och ogräset. (Matteus 13:24–30, 36–43) Allteftersom året 1914 närmade sig avskilde de smorda kristna sig från den otrogna kristenheten och förkastade modigt dess falska läror. De började också predika om det kommande slutet på ”nationernas fastställda tider”. (Lukas 21:24) Men i och med första världskrigets utbrott år 1914 kom de att ställas inför oförutsedda problem. Under intensiva påtryckningar saktade många farten, och några kompromissade, och omkring år 1918 hade de praktiskt taget upphört att predika.
7. a) Vilken händelse liknande den som inträffade vid pingsten år 33 v.t. inträffade år 1919? b) Vilken verkan hade utgjutandet av Guds ande på Jehovas tjänare från och med år 1919?
7 Men detta tillstånd varade inte länge. År 1919 började Jehova utgjuta sin ande över sitt folk på ett sätt som påminde om det som hade skett vid pingsten år 33 v.t. År 1919 förekom det naturligtvis inte något tungomålstalande och inte heller någon framfarande styv bris, för av det Paulus skriver i 1 Korinthierna 13:8 förstår vi att tiden för underverk var förbi för länge sedan. Men Guds ande var tydligt märkbar, när trogna kristna vid en sammankomst år 1919 i Cedar Point i Ohio i USA fick ny kraft och återigen började predika de goda nyheterna om Guds kungarike. År 1922 samlades de återigen i Cedar Point och blev sporrade av uppmaningen: ”Annonsera, annonsera, annonsera Konungen och hans rike!” Precis som under det första århundradet kunde världen inte undgå att lägga märke till verkningarna av att Guds ande hade utgjutits. Alla överlämnade kristna — män och kvinnor, gamla och unga — började ”profetera”, dvs. förkunna om ”Guds storslagna gärningar”. (Apostlagärningarna 2:11) Likt Petrus uppmanade de ödmjuka människor: ”Rädda er undan denna förvridna generation.” (Apostlagärningarna 2:40) Hur skulle mottagliga människor kunna göra det? Jo, genom att följa Joels ord i Joel 2:32: ”Var och en som anropar Jehovas namn ... skall [tryggt] komma undan.”
8. Hur har saker och ting gått framåt för Guds Israel sedan år 1919?
8 Det har sedan dess hänt mycket i samband med Guds Israel. Detta att förse de smorda med sigill verkar nu ha kommit långt, och sedan 1930-talet har en stor skara ödmjuka män och kvinnor med ett jordiskt hopp trätt fram på scenen. (Uppenbarelseboken 7:3, 9) Alla känner att det brådskar, eftersom denna andra uppfyllelse av Joel 2:28, 29 visar att vi nu är nära en ännu större Jehovas dag som inger fruktan, en dag då den nuvarande religiösa, politiska och kommersiella tingens ordning skall tillintetgöras. Vi har all anledning att anropa Jehovas namn i full förtröstan på att han kommer att rädda oss!
Hur anropar vi Jehovas namn?
9. Bland annat vad innebär det att anropa Jehovas namn?
9 Vad innebär det att anropa Jehovas namn? Den frågan får vi hjälp att förstå av det sammanhang i vilket vi finner Joel 2:28, 29. Jehova lyssnar inte till alla som anropar honom. Genom en annan profet, Jesaja, sade Jehova till israeliterna: ”När ni breder ut era handflator, gömmer jag mina ögon för er. Även om ni låter era böner bli många, lyssnar jag inte.” Varför vägrade Jehova att lyssna till sin egen nation? Han själv förklarar: ”Av blodsutgjutelse har era egna händer blivit fulla.” (Jesaja 1:15) Jehova lyssnar inte till någon som bär på blodskuld eller utövar synd. Det var därför Petrus vid pingsten uppmanade judarna att ändra sinne. Några verser före Joel 2:28, 29, i Joel 2:12, 13, ser vi att Joel också betonar ånger och sinnesändring. Vi läser där: ”’Och även nu’, är Jehovas uttalande, ’kom tillbaka till mig av allt ert hjärta och med fasta och med gråt och med klagan. Och riv sönder era hjärtan och inte era kläder; och kom tillbaka till Jehova, er Gud, ty han är nådig och barmhärtig, sen till vrede och överflödande i kärleksfull omtanke.’” Från och med år 1919 har smorda kristna handlat i överensstämmelse med de här orden. De ångrade sitt felaktiga handlingssätt och bestämde sig för att aldrig mer kompromissa eller sakta farten. Det här öppnade vägen för Guds ande att utgjutas. Alla som vill att Jehova skall höra dem, när de anropar hans namn, måste handla på samma sätt.
10. a) Vad är sann ånger och sinnesändring? b) Hur reagerar Jehova för sann ånger och sinnesändring?
10 Kom ihåg att sann ånger och sinnesändring är mer än att bara säga ”förlåt”. Israeliterna brukade riva sönder sina ytterkläder som ett uttryck för sina starka känslor. Men Jehova säger: ”Riv sönder era hjärtan och inte era kläder.” Sann ånger kommer från hjärtat, från vårt allra innersta, och den innebär att vi vänder oss bort från det som är orätt, alldeles som vi läser i Jesaja 55:7: ”Må den ondskefulle överge sin väg och den man som gör vad skadligt är sina tankar; och må han vända om till Jehova.” Det innebär att vi hatar synd, precis som Jesus gjorde. (Hebréerna 1:9) Vi kan sedan lita på att Jehova förlåter oss på grundval av lösenoffret, då han ju är ”nådig och barmhärtig, sen till vrede och överflödande i kärleksfull omtanke”. Han kommer att ta emot vår tillbedjan, vårt andliga ”sädesoffer” och ”drickoffer”. Han kommer att lyssna när vi anropar hans namn. — Joel 2:14.
11. Vilken plats bör den sanna tillbedjan inta i vårt liv?
11 I sin bergspredikan nämnde Jesus ytterligare något som vi bör tänka på, när han sade: ”Fortsätt därför med att först söka kungariket och hans rättfärdighet.” (Matteus 6:33) Vi får inte ta lätt på vår tillbedjan och bara göra en minimal insats för att lugna vårt samvete. Vår tjänst för Gud förtjänar att inta den främsta platsen i vårt liv. Jehova fortsätter därför att säga genom Joel: ”Blås i horn på Sion. ... Samla folket. Helga en församling. Församla de gamla männen. Samla barnen och dem som diar brösten. Må brudgummen gå ut ur sitt inre rum och bruden ur sin bröllopskammare.” (Joel 2:15, 16) Nygifta kan helt naturligt bli distraherade och ha ögon bara för varandra. Men även för dem måste tjänsten för Jehova komma först. Ingenting får gå före detta att församlas till sann tillbedjan och anropa Guds namn.
12. Vilken möjlighet till tillväxt kunde vi se i rapporten om Åminnelsen i fjol?
12 Låt oss med detta i tankarna se på vad uppgifterna i rapporten för tjänsteåret 1997 visar. Som mest under året var det 5.599.931 förkunnare av Guds kungarike — verkligen en stor skara lovprisare! Vid Åminnelsen var 14.322.226 närvarande — omkring åtta och en halv miljon fler än antalet förkunnare. Den här siffran visar att det finns fantastiska möjligheter till tillväxt. Många av de här åtta och en halv miljonerna var intresserade personer eller barn till döpta föräldrar, och de studerade redan Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen. Men för ett stort antal var det här första gången de var på ett möte. Att de nu var närvarande gav Jehovas vittnen ett bra tillfälle att bli bättre bekanta med dem och erbjuda dem hjälp att göra ytterligare framsteg. Sedan har vi dem som kommer till Åminnelsen varje år och kanske även är med vid några få andra möten, men som inte gör några framsteg. De är naturligtvis mycket välkomna att vara med vid våra möten. Men vi vill uppmana dem att noga begrunda Joels profetiska ord och tänka över vad mer de måste göra för att förvissa sig om att Jehova skall lyssna när de anropar hans namn.
13. Vilket ansvar har vi mot andra, om vi redan anropar Jehovas namn?
13 Aposteln Paulus betonade en annan sida av detta att anropa Guds namn, när han i sitt brev till romarna citerade Joels profetiska ord: ”Var och en som anropar Jehovas namn skall bli räddad” och därefter argumenterade: ”Hur skall de anropa honom som de inte har satt tro till? Och hur skall de sätta tro till honom som de inte har hört något om? Och hur skall de höra utan att någon predikar?” (Romarna 10:13, 14) Ja, det finns fortfarande många som ännu inte har lärt känna Jehova, men som också behöver anropa hans namn. De som redan känner Jehova har inte bara ansvaret att predika, utan också att ta kontakt med dessa för att hjälpa dem med detta.
Ett andligt paradis
14, 15. Vilka paradisliknande välsignelser åtnjuter Jehovas folk på grund av att de anropar Jehovas namn på ett sätt som behagar honom?
14 Det är detta synsätt som både de smorda och de andra fåren har, och därför välsignar Jehova dem. ”Jehova kommer att nitälska för sitt land och visa medömkan med sitt folk.” (Joel 2:18) År 1919 nitälskade Jehova för sitt folks medlemmar och visade dem medömkan genom att återställa dem och föra in dem i sin sfär av andlig verksamhet, det andliga paradis som Joel så fint beskriver med följande ord: ”Frukta inte, o mark. Fröjda dig och gläd dig; ty Jehova kommer verkligen att utföra ett storverk i det Han gör. Frukta inte, ni djur på det öppna fältet, ty betesmarkerna i vildmarken kommer sannerligen att grönska. Ty trädet kommer verkligen att ge sin frukt. Fikonträdet och vinstocken skall ge sin alstringskraft. Och fröjda er, ni Sions söner, och gläd er i Jehova, er Gud; ty han kommer helt visst att ge er höstregnet i rätt mängd, och han kommer att sända hällregn över er, höstregn och vårregn, såsom i början. Och tröskplatserna skall vara fulla av rensad brödsäd, och presskaren skall flöda över av nytt vin och olja.” — Joel 2:21–24.
15 Vilken vacker beskrivning! Det skulle finnas ett överflöd av brödsäd, olivolja och vin, tre basvaror i Israel, och hjordarna skulle vara talrika. De här profetiska orden uppfylls nu verkligen i andligt avseende. Jehova ger oss all den andliga mat vi behöver. Njuter vi inte alla av det här gudagivna överflödet? Ja, Gud har verkligen, precis som Malaki förutsade, öppnat ”himlarnas dammluckor” och tömt ut över oss ”en välsignelse, tills det inte mer är någon brist”. — Malaki 3:10.
Slutet på en tingens ordning
16. a) Vad betyder utgjutandet av Jehovas ande för vår tid? b) Vad skall framtiden föra med sig?
16 Sedan Joel har förutsagt dessa paradisiska förhållanden för Guds folk, profeterar han om att Jehova skall utgjuta sin ande. När Petrus vid pingsten citerade den här profetian, sade han att den skulle uppfyllas ”i de sista dagarna”. (Apostlagärningarna 2:17) Att Guds ande hade utgjutits på den tiden innebar att de sista dagarna för den judiska tingens ordning hade börjat. Att Guds ande har utgjutits över Guds Israel nu på 1900-talet innebär att vi lever i de sista dagarna för den nuvarande tingens ordning. Vad kommer framtiden med tanke på detta att föra med sig? Joels profetia fortsätter: ”Jag skall ge förebud i himlarna och på jorden, blod och eld och rökpelare. Till och med solen kommer att förvandlas till mörker och månen till blod, innan Jehovas stora dag som inger fruktan kommer.” — Joel 2:30, 31.
17, 18. a) Vilken Jehovas dag som inger fruktan drabbade Jerusalem? b) Vad får vissheten om en kommande Jehovas dag som inger fruktan oss att göra?
17 År 66 v.t. började de här profetiska orden uppfyllas i Judeen, och år 70 v.t. nådde händelseutvecklingen under den dåvarande Jehovas dag som inger fruktan obevekligen sin klimax. Det måste ha varit en fruktansvärd tid för dem som då inte prisade Jehovas namn! Lika fruktansvärda händelser väntar nu, när hela den nuvarande världsordningen skall tillintetgöras av Jehova. Men det går att undkomma. Profetian fortsätter: ”Det skall ske att var och en som anropar Jehovas namn tryggt skall komma undan; ty på berget Sion och i Jerusalem kommer de undkomna att visa sig vara, alldeles som Jehova har sagt, och bland de överlevande, som Jehova kallar.” (Joel 2:32) Jehovas vittnen är verkligen tacksamma för att de känner Jehovas namn, och de litar fullständigt på att han kommer att rädda dem när de anropar honom.
18 Men vad kommer då att hända, när Jehovas stora och glansfulla dag på ett våldsamt sätt drabbar den här världen? Det skall vi behandla i den avslutande studieartikeln.
Minns du?
◻ När utgöt Jehova först sin ande över sitt folk?
◻ Bland annat vad är inbegripet i att anropa Jehovas namn?
◻ När drabbade Jehovas stora och glansfulla dag det köttsliga Israel?
◻ Hur välsignar Jehova dem som nu anropar hans namn?
[Bild på sidan 15]
Vid pingsten år 33 v.t. föddes en ny nation
[Bild på sidorna 16, 17]
Tidigare under detta århundrade utgöt Jehova återigen sin ande över sitt folk i uppfyllelse av Joel 2:28, 29
[Bild på sidan 18]
Människor måste få hjälp att anropa Jehovas namn