Ashdodområdet förblev tydligen inte under judeiskt herravälde, för senare inskrifter visar att den assyriske kungen Sargon II avsatte den ashdoditiske kungen, Azuri, och insatte Ahimiti i hans ställe. På grund av ett uppror drog Sargon ut mot filistéerna och erövrade Gat, ”Asdudu” (Ashdod) och ”Asdudimmu” (Ashdod vid havet, tydligen en särskild plats ute vid kusten). Detta kan vara samma fälttåg som nämns i Jesaja 20:1 och en del av uppfyllelsen av Amos 1:8. Herodotos (II, 157) berättar att Ashdod (Azotos) under det följande århundradet blev belägrat i 29 år av farao Psammetichos (Psammetik).

I Amos profetia (ca 804 f.v.t.) blev det förutsagt att Ashkelons härskare skulle drabbas av ett nederlag. (Am 1:8) Profanhistorien visar att den assyriske kungen Tiglat-Pileser III under det följande århundradet gjorde Asqaluna (Ashkelon) till vasallstad. Jeremia uttalade (efter 647 f.v.t.) två profetior som berörde Ashkelon. Profetian i Jeremia 47:2–7 kan delvis ha uppfyllts när Nebukadnessar plundrade staden tidigt under sin regering (ca 624 f.v.t.), medan profetian i Jeremia 25:17–20, 28, 29 tydligt pekar på händelser som skulle inträffa efter Jerusalems fall 607 f.v.t. Sefanjas profetia (som skrevs före 648 f.v.t.) förutsade att Ashkelon och andra filisteiska städer skulle bli ödelagda och att de kvarvarande av Juda därefter skulle bo i ”husen i Ashkelon”. (Sef 2:4–7) Till sist förutsade Sakarja (ca 518 f.v.t.) att Ashkelon skulle gå under i samband med att Tyros blev ödelagt (332 f.v.t.). (Sak 9:3–5)