KO
(hebr.: parạh; ‛eghlạh, ung ko, kviga)
Kon spelade en viktig roll i israeliternas ekonomi. Förutom att den tjänade som dragdjur satte man värde på den på grund av dess mjölkproduktion. Av mjölken framställde man andra vanliga livsmedel, däribland ost, smör och kärnmjölk. (4Mo 19:2; Jes 7:21, 22) Av huden kunde man framställa olika lädervaror.
Unga kor, kvigor, användes ibland som offerdjur. (1Mo 15:9; 1Sa 6:14; 16:2) Askan av en röd ko som brändes utanför lägret användes som ingrediens i Israels ”reningsvatten”. (4Mo 19:2, 6, 9) Om ett mord inte kunde klaras upp, skulle de äldste i den stad som låg närmast det ställe där kroppen blev funnen döda en kviga i en regnflodsdal som inte var uppodlad. Sedan skulle de tvätta sina händer över den döda kvigan, samtidigt som de förklarade att de var utan skuld till brottet. (5Mo 21:1–9)
Kon och kvigan används många gånger i bildlig bemärkelse i Bibeln. De sju feta och de sju magra korna i faraos dröm betydde att sju år med överflöd skulle följas av sju hungerår. (1Mo 41:26, 27) Simson liknade sin tillkommande vid en kviga som de 30 brudsvennerna hade plöjt med för att komma fram till lösningen på hans gåta. (Dom 14:11, 12, 18)
De kvinnor i Samaria som älskade lyx och plundrade de fattiga omtalas som ”Basans kor”. (Am 3:15; 4:1) Efraim liknas vid ”en inövad kviga som älskade att tröska”. (Hos 10:11) Den liknelsen får särskild innebörd när man tänker på att de djur som tröskade inte hade munnen ihopbunden och därför kunde äta av sädeskornen och på så sätt få direkt och omedelbar nytta av sitt arbete. (5Mo 25:4) Då ”Jesurun [dvs. Israel] blev fet”, som ett resultat av Guds välsignelse, ”sparkade han bakut” och gjorde uppror mot Jehova. (5Mo 32:12–15) Israel liknas därför mycket passande vid en ”motspänstig ko”, en ko som är ovillig att bära ok. (Hos 4:16) Egypten jämförs med en vacker kviga som skulle drabbas av ofärd genom babyloniernas hand. (Jer 46:20, 21, 26) Då babylonierna rövade från Guds arvedel, Juda, liknades de vid en yster kviga som stampade i det späda gräset. (Jer 50:11)
De fredliga förhållanden som skall råda under Kristi Jesu messianska styre skildras passande nog i profetian genom fridfulla relationer mellan den tämligen ofarliga kon och den rovlystna björnen. (Jes 11:7; se KALV; KVIGA; TJUR, OXE.)