GILGAL
[Gịlgal] Betyder ”ett (bort)vältrande”, ”ett (bort)rullande”.
1. En stad ”vid Jerikos östra gräns”. (Jos 4:19) Den moabitiske kungen Eglon, som förtryckte Israel på Ehuds tid, hade tydligen sitt residens i närheten av ”stenbrotten” vid Gilgal. (Dom 3:12–26)
Tidigare menade de flesta geografer att Gilgal kunde vara identiskt med Khirbat an-Nitleh. Men särskilt sedan 1931 har man hävdat att Khirbat al-Mafjir är den korrekta platsen. Den här platsens läge 2 km nordöst om det forntida Jeriko (Tall as-Sultan; Tel Yeriho) stämmer bättre med det avstånd mellan Jeriko och Gilgal som anges i gamla historiska verk av till exempel Josephus och Eusebios. Dessutom har arkeologiska utgrävningar i Khirbat an-Nitleh inte gett några vittnesbörd om att platsen var bebodd före den vanliga tideräkningens början. I närheten av Khirbat al-Mafjir har man däremot funnit lerskärvor som vittnar om någon form av bebyggelse på platsen århundraden före den vanliga tideräkningens början. Platsen ligger visserligen inte rakt öster om det forntida Jeriko, men det bibliska uttrycket ”vid Jerikos östra gräns” kan även omfatta nordöst.
Gilgal var israeliternas första lägerplats efter övergången av Jordan i månaden abib (nisan) 1473 f.v.t. Det var här Josua reste de 12 stenarna från flodbäddens mitt till minne av att Jehova hade låtit Jordans vattenmassor torka bort, så att israeliterna kunde gå över. (Jos 4:8, 19–24) Det var också här som man omskar alla de israeliter av mankön som hade fötts i vildmarken. Jehova sade därefter att han hade ”vältrat bort Egyptens smädelse” från dem. Till minne av detta fick platsen namnet ”Gilgal”, som betyder ”ett (bort)vältrande” eller ”ett (bort)rullande”. (Jos 5:8, 9) Längre fram kom förklädda gibeoniter från bergstrakten i väster ner i Jordandalen till Josua i Gilgal för att ingå ett förbund med Israel. (Jos 9:3–15) När gibeoniterna därefter angreps av fem allierade amoréerkungar, marscherade Josuas här en hel natt från Gilgal upp till Gibeon och besegrade angriparna. (Jos 10:1–15) Fördelningen av arvedelar i Kanaans land började i Gilgal (Jos 14:6–17:18) och slutfördes i Silo (Jos 18:1–21:42).
I Domarboken 2:1 sägs det att Jehovas ängel kom upp ”från Gilgal till Bokim”. Här avses möjligen den gång då Guds ängel visade sig i närheten av Gilgal när israeliterna just hade gått över Jordan (Jos 5:10–14), och uttalandet antyder därför att det var samma ängel som visade sig i Bokim.
Det är osäkert om det var det Gilgal som låg vid Jordan eller det som nämns som nr 2 här nedan som Samuel besökte en gång om året. (1Sa 7:15, 16) Det var här han frambar offer sedan han hade smort Saul (1Sa 10:1, 8), och det var här han och folket förnyade Sauls kungavälde (1Sa 11:14, 15).
Medan filistéernas styrkor samlades i stort antal i bergen omkring Mikmas befann sig kung Saul i Gilgal i Jordandalen. Saul fruktade att fienden skulle storma ner mot honom, och därför offrade han förmätet ett brännoffer. (1Sa 13:4–15) Det var också i Gilgal som Saul fick veta att Jehova hade förkastat honom som kung för att han inte hade lytt Jehovas befallning att tillintetgöra alla amalekiter och deras hjordar. (1Sa 15:12–28)
Efter Absaloms misslyckade uppror kom Judas män till Gilgal för att föra David över Jordan. (2Sa 19:15, 40)
Genom profeten Mika påminde Jehova sitt folk om hur han hade välsignat dem. ”Från Sittim ... till Gilgal” hade han stoppat moabiternas försök att fördärva israeliterna; han hade fört dem över Jordan och vältrat bort Egyptens smädelse. Men israeliterna tog inte lärdom av ”Jehovas rättfärdiga gärningar”. (Mik 6:5; 4Mo 25:1)
Gilgal var möjligen också känt som Gelilot. (Se GELILOT.)
Bet-Gilgal, som nämns efter landsflykten i Babylon, kan vara detsamma som Gilgal vid Jeriko eller nr 2. (Neh 12:28, 29)
2. Det Gilgal som nämns i samband med Elia och Elisa är tydligtvis inte detsamma som nr 1, även om vissa anser det. Innan Elia togs upp till himlen i en stormvind gick han och Elisa från Gilgal ner till Betel och därefter till Jeriko. (2Ku 2:1–5) Beskrivningen av deras färdväg ger en antydan om att detta Gilgal låg i närheten av Betel. Att det sägs att de gick ”ner” till Betel antyder dessutom att det låg i en bergstrakt. Det Gilgal som låg i Jordandalen passar inte in på den beskrivningen. Detta Gilgal förbinds därför vanligtvis med Jil Jiliyya, en större by på en höjd 11 km norr om Betel. Det var här Elisa senare gjorde en giftig maträtt ätlig. (2Ku 4:38–41) Möjligen är det detta Gilgal eller också ett helt annat som enligt 5 Moseboken 11:29, 30 låg framför bergen Gerissim och Ebal.
Senare blev denna stad (eller kanske nr 1) uppenbarligen ett centrum för avgudadyrkan. (Hos 4:15; 9:15; 12:11) Jehova, som förutsade att Nordriket skulle föras i landsflykt, använde profeten Amos för att hånfullt uppmana de oförbätterliga israeliterna att komma till Gilgal och göra ”överträdelsen större”, och han förutsade också att stadens invånare skulle gå i landsflykt. (Am 4:4; 5:5)
3. En plats väster om Jordan som nämns i förteckningen över israeliternas erövringar under Josuas ledning. (Jos 12:7, 8, 23) En del anser att texten här innehåller ett avskrivningsfel och föredrar därför återgivningen ”Galileen”, som finns i den grekiska Septuaginta. Det är också så namnet återges i till exempel Bibel 2000.