”Jag är med er”
”Jehovas budbärare talade sedan ... och sade: ’”Jag är med er”, lyder Jehovas uttalande.’” (HAGGAJ 1:13)
1. Vilken profetisk parallell till våra dagar hänvisade Jesus till?
VI LEVER i en betydelsefull tid i historien. Som uppfyllelsen av Bibelns profetior visar har vi sedan 1914 levt på ”Herrens dag”. (Uppenbarelseboken 1:10) Du har kanske undersökt det här ämnet noga och vet att Jesus jämförde ”Människosonens dagar” med ”Noas dagar” och ”Lots dagar”. (Lukas 17:26, 28) Bibeln visar alltså att det här är fråga om en profetisk parallell. Men det finns en annan parallell som förtjänar vår uppmärksamhet.
2. Vilket uppdrag gav Jehova Haggaj och Sakarja?
2 Vi skall undersöka en situation som rådde på de hebreiska profeterna Haggajs och Sakarjas tid. Vilket budskap, som är tillämpligt på Jehovas folk i vår tid, predikade dessa två trogna profeter? Haggaj och Sakarja var ”Jehovas budbärare” till judarna sedan dessa hade återvänt från fångenskapen i Babylon. De hade fått i uppdrag att försäkra israeliterna om att de hade Guds stöd i arbetet med att återuppbygga templet. (Haggaj 1:13; Sakarja 4:8, 9) Även om de böcker som Haggaj och Sakarja skrev är korta, är de en del av ”hela Skriften [som] är inspirerad av Gud och nyttig till undervisning, till tillrättavisning, till korrigering, till tuktan i rättfärdighet”. (2 Timoteus 3:16)
Budskap som bör intressera oss
3, 4. Varför bör vi intressera oss för Haggajs och Sakarjas budskap?
3 Haggajs och Sakarjas budskap var till stor hjälp för judarna på den tiden, och deras profetior fick en första uppfyllelse då. Men varför kan vi vara säkra på att dessa båda böcker angår oss i vår tid? Vi får en ledtråd i Hebréerna 12:26–29. Där citerar aposteln Paulus från Haggaj 2:6, där det sägs att Gud ”sätter himlen och jorden ... i gungning”. Denna gungning skulle till slut ”omstörta kungarikens troner och förinta styrkan hos nationernas kungariken”. (Haggaj 2:22)
4 När Paulus citerat Haggaj visar han vad som kommer att hända med ”nationernas kungariken”, och han talar om hur överlägset det kungarike är som inte kan skakas och som de smorda kristna skall ta emot. (Hebréerna 12:28) Av det här förstår vi att Haggajs och Sakarjas profetior pekade fram emot en tid som ännu hörde framtiden till då brevet till hebréerna skrevs under det första århundradet. På jorden finns fortfarande en kvarleva av smorda kristna, som är arvingar till det messianska kungariket tillsammans med Jesus. Därför måste Haggajs och Sakarjas bibelböcker ha stor betydelse för vår tid.
5, 6. Vad var bakgrunden till Haggajs och Sakarjas tjänst?
5 I Esras bok får vi reda på en del om den historiska bakgrunden. Efter det att judarna hade återvänt från fångenskapen i Babylon år 537 f.v.t., övervakade ståthållaren Serubbabel och översteprästen Josua (eller Jesua) arbetet med att lägga grunden till det nya templet år 536 f.v.t. (Esra 3:8–13; 5:1) Detta gav upphov till stor glädje, men snart började judarna bli rädda. I Esra 4:4 sägs det att motståndare, ”landets folk”, ständigt ”försvagade ... Judas folks händer och avskräckte dem från att bygga”. Dessa fiender, särskilt samarierna, kom med falska anklagelser mot judarna. Motståndarna fick Persiens kung att förbjuda arbetet med att bygga på templet. (Esra 4:10–21)
6 Den entusiasm som man först hade haft för tempelbygget svalnade. Judarna började ägna sig åt sina personliga intressen. Men år 520 f.v.t., 16 år efter det att templets grund hade lagts, reste Jehova upp Haggaj och Sakarja för att sporra folket att återuppta arbetet på templet. (Haggaj 1:1; Sakarja 1:1) Uppmuntrade av Jehovas budbärare och med tydliga bevis på hans stöd återupptog judarna arbetet på templet och fullbordade det år 515 f.v.t. (Esra 6:14, 15)
7. Vad i vår tid är en parallell till den situation som rådde i profeterna Haggajs och Sakarjas dagar?
7 Vet du vilken innebörd allt det här har för oss? Vi har ett arbete att utföra i förbindelse med predikandet av de ”goda nyheterna om kungariket”. (Matteus 24:14) Det här arbetet kom särskilt i förgrunden efter första världskriget. Alldeles som de forntida judarna befriades från bokstavlig fångenskap i Babylon, befriades Jehovas folk i våra dagar från fångenskapen i det stora Babylon, den falska religionens världsvälde. Guds smorda tjänare tog itu med uppgiften att predika och undervisa och att vägleda människor till den sanna tillbedjan. Det här arbetet pågår fortfarande, nu i ännu större omfattning, och du tar kanske själv del i det. Nu är den rätta tiden att utföra arbetet, för slutet för den onda tingens ordning ligger alldeles framför oss! Detta arbete som Jehova har gett oss att utföra måste fortsätta till dess han ingriper i människornas angelägenheter i den ”stora vedermödan”. (Matteus 24:21) Han kommer då att ta bort ondskan och göra så att den sanna tillbedjan utövas överallt på jorden.
8. Varför kan vi vara säkra på att få Guds stöd i vårt arbete?
8 Som Haggajs och Sakarjas profetior visar kan vi vara säkra på att få Jehovas stöd och välsignelse när vi helhjärtat tar del i det här arbetet. Trots att somliga regeringar försöker motarbeta Guds tjänare eller förbjuda deras arbete, har ingen regering kunnat stoppa predikoarbetet. Tänk bara på hur Jehova har välsignat arbetet med att predika om Guds kungarike under årtiondena efter första världskriget och ända fram till vår egen tid. Men det finns fortfarande mycket att göra.
9. Vilken situation i forna tider skall vi nu undersöka, och varför det?
9 Hur kan det vi lär oss av Haggaj och Sakarja sporra oss ännu mer att lyda Guds befallning att predika och undervisa? Vi skall se på några lärdomar som vi kan hämta från dessa båda bibelböcker. Tänk till exempel på en del detaljer i samband med arbetet med att bygga templet som de återförda judarna skulle utföra. Som redan nämnts fortsatte inte de judar som återvänt till Jerusalem från Babylon att bygga på templet. När de hade lagt grunden slöade de till. Vilken felaktig syn hade de lagt sig till med? Och vad kan vi lära oss av det?
Hur vi får en rätt syn
10. Vilken felaktig syn lade judarna sig till med, och vad blev följden?
10 De återförda judarna sade: ”Tiden har inte kommit.” (Haggaj 1:2) När de år 536 f.v.t. började bygga templet och lägga dess grund, då sade de inte att tiden inte hade kommit. Men det dröjde inte länge förrän de lät sig påverkas av motstånd från grannar och inblandning från de styrandes sida. Judarna började lägga större vikt vid sina egna hus och sin egen bekvämlighet. Jehova visade på skillnaden mellan deras egna hus, som var panelade med trä av utsökt kvalitet, och det ofullbordade templet och frågade: ”Är det tid för er själva att bo i era panelade hus, medan detta hus ligger i ruiner?” (Haggaj 1:4)
11. Varför förmanade Jehova judarna på Haggajs tid?
11 Ja, judarnas syn på vad som var viktigast hade förändrats. I stället för att sätta Jehovas avsikt att få templet återuppbyggt främst inriktade de sig på sina egna intressen och sina egna bostäder. Arbetet på Guds hus för tillbedjan försummades. Jehovas ord i Haggaj 1:5 uppmanade judarna att låta sitt hjärta ”ge akt på ... [sina] vägar”. Jehova uppmanade dem att stanna upp och meditera över vad de höll på med och tänka på hur de påverkades av att de inte satte arbetet på templet främst i sitt liv.
12, 13. Hur beskrivs judarnas situation i Haggaj 1:6, och vad betyder den här versen?
12 Som du förstår påverkades judarna personligen av sin felaktiga syn på vad som var viktigast. Lägg märke till Guds syn på saken i Haggaj 1:6: ”Ni har sått mycket, men man för in litet. Man äter, men inte nog för att bli mätt. Man dricker, men inte nog för att bli berusad. Man tar på sig kläder, men inte nog för att man skall bli varm; och den som låter leja sig, han låter leja sig för en börs med hål.”
13 Judarna bodde i det land som Gud hade gett dem, men marken gav inte den avkastning som de skulle önska. Jehova hade tagit bort sin välsignelse, något som han tidigare hade varnat för. (5 Moseboken 28:38–48) Utan hans stöd sådde judarna säd men fick en dålig skörd. Den var inte tillräcklig för att de skulle kunna äta sig mätta. Utan hans välsignelse kunde de inte klä sig i varma kläder. Det verkade också som om de pengar de tjänade hamnade i en börs full med hål och inte blev till någon nytta för dem. Vad betyder då orden: ”Man dricker, men inte nog för att bli berusad”? Det kan inte betyda att den som dricker sig berusad har välsignats av Gud, för Gud fördömer dryckenskap. (1 Samuelsboken 25:36; Ordspråksboken 23:29–35) Det är i stället ett uttryck som visar att judarna inte hade Guds välsignelse. De skulle endast kunna framställa en begränsad mängd vin, inte ens tillräckligt för att kunna göra någon berusad. Enligt Svenska Folkbibeln lyder Haggaj 1:6: ”Ni dricker men släcker inte törsten.”
14, 15. Vad lär vi oss av Haggaj 1:6?
14 Lärdomen av allt detta gäller inte hur vi skall utforma eller inreda vårt hem. Långt före den babyloniska fångenskapen hade profeten Amos förebrått de rika i Israel för att de hade ”elfenbenshus” och låg på ”elfenbensvilobäddar”. (Amos 3:15; 6:4) De fina husen och de vackra möblerna fanns inte kvar så länge. Allt plundrades av fientliga erövrare. Men många år senare, efter en landsflykt på 70 år, var det många bland Guds folk som ändå inte hade lärt sig något av detta. Har vi gjort det? Det är lämpligt att var och en av oss frågar sig: Hur mycket tid och energi lägger jag, ärligt talat, ner på mitt hem och på inredningen av det? Skulle jag kunna tänka mig att vidareutbilda mig för att få ett bra arbete, även om det skulle ta mycket av min tid åratal framöver och inkräkta på viktiga sidor av mitt andliga liv? (Lukas 12:20, 21; 1 Timoteus 6:17–19)
15 Det vi läser i Haggaj 1:6 bör få oss att förstå att vi behöver Guds välsignelse i vårt liv. Dessa judar i forna tider fick inte Guds välsignelse, och de fick ta konsekvenserna av det. Oavsett om vi har mycket eller lite i materiellt avseende kommer vi att lida andlig skada om vi inte får Jehovas välsignelse. (Matteus 25:34–40; 2 Korinthierna 9:8–12) Hur kan vi då få denna välsignelse?
Jehova ger hjälp genom sin ande
16–18. Vad betydde orden i Sakarja 4:6 för judarna i forna tider?
16 Haggajs medprofet, Sakarja, inspirerades att betona själva sättet på vilket Jehova motiverade och välsignade sina hängivna tjänare på den tiden. Detta visar hur han också kommer att välsigna dig. Vi läser: ”’Inte genom militär styrka, inte heller genom kraft, utan genom min ande’, har härarnas Jehova sagt.” (Sakarja 4:6) Du har antagligen hört den här versen citeras många gånger, men vad betydde den för judarna på Haggajs och Sakarjas tid, och vad betyder den för dig?
17 Glöm inte att Haggajs och Sakarjas inspirerade ord hade en enastående inverkan på judarna på den tiden. Det dessa båda profeter sade styrkte de trogna judarna. Haggaj började profetera i den sjätte månaden år 520 f.v.t. Sakarja började profetera i den åttonde månaden samma år. (Sakarja 1:1) Som du ser av Haggaj 2:18 återupptogs arbetet med templets grund på allvar i den nionde månaden. Judarna sporrades alltså att börja arbeta, och de lydde Jehova i full förtröstan på att han skulle stödja dem. Orden i Sakarja 4:6 har avseende på Guds stöd.
18 När judarna återvände till sitt hemland år 537 f.v.t. hade de ingen militärstyrka. Men Jehova beskyddade och vägledde dem på färden från Babylon. Och hans ande vägledde förhållandena när de började med arbetet på templet kort tid därefter. Så snart de kom i gång med arbetet igen skulle han ge dem sitt stöd genom sin heliga ande.
19. Vilket kraftigt inflytande övervanns av Guds ande?
19 I en serie om åtta syner försäkrade Jehova Sakarja om att han skulle vara med sitt folk, som troget skulle slutföra arbetet på templet. Den fjärde synen, som finns upptecknad i kapitel 3, visar att Satan aktivt motarbetade judarnas ansträngningar att fullborda tempelbygget. (Sakarja 3:1) Satan skulle verkligen inte tycka om att få se översteprästen Josua utföra tjänst för folket i ett nytt tempel. Djävulen försökte aktivt hindra judarna från att bygga på templet, men Jehovas ande hade en viktig uppgift i fråga om att avlägsna alla hinder och ge judarna kraft att fortsätta till dess templet var färdigt.
20. Hur hjälpte helig ande judarna att göra Guds vilja?
20 Det verkade som om det fanns ett berglikt hinder i form av motstånd från regeringsämbetsmän som lyckats få till stånd ett förbud mot arbetet. Men Jehova lovade att det som var som ett ”berg” skulle avlägsnas och bli till ett ”slättland”. (Sakarja 4:7) Och det var just vad som hände! Kung Darius I lät undersöka saken och fann Cyrus memorandum som gav judarna rätt att återuppbygga templet. Darius upphävde därför förbudet och ordnade så att pengar från den kungliga skattkammaren gavs till judarna som ett bidrag till kostnaderna i samband med arbetet. Vilken häpnadsväckande förändring av förhållandena! Hade Guds ande något med detta att göra? Ja, det kan vi vara övertygade om. Templet färdigställdes år 515 f.v.t., i Darius I:s sjätte regeringsår. (Esra 6:1, 15)
21. a) Hur satte Jehova i forna tider ”alla nationerna i gungning”, och hur kom de ”dyrbara skatterna” in? b) Hur får detta en nutida uppfyllelse?
21 I Haggaj 2:5 påminde profeten judarna om det förbund som Gud hade ingått med dem vid berget Sinai, när ”hela berget skälvde mycket”. (2 Moseboken 19:18) På Haggajs och Sakarjas tid skulle Jehova åstadkomma en annan omvälvning, som beskrivs i symboliska ordalag i verserna 6 och 7. Förhållandena i det persiska väldet skulle bli oroliga, men arbetet på templet skulle fortsätta tills det var färdigt. Icke-judar, ”nationernas dyrbara skatter”, skulle till sist förhärliga Gud tillsammans med judarna på denna plats för tillbedjan. I våra dagar har Gud satt ”nationerna i gungning” genom vårt kristna predikoarbete, och ”nationernas dyrbara skatter” har kommit in för att tillbe honom tillsammans med den smorda kvarlevan. Ja, de smorda fyller nu tillsammans med de andra fåren Jehovas hus med härlighet. Dessa sanna tillbedjare väntar i tro på den tid då Jehova kommer att ”sätta himlen och jorden ... i gungning” i ett annat avseende. Det kommer att ske för att omstörta nationernas kungariken och tillintetgöra styrkan hos dem. (Haggaj 2:22)
22. Hur sätts nationerna i ”gungning”, vad har följden blivit, och vad kommer snart att inträffa?
22 Vi påminns om de omvälvningar som har förekommit i de olika element som beskrivs som ”himlen och jorden och havet och den torra marken”. En sådan stor förändring inträffade när Satan, Djävulen, och hans demoner slungades ner till jordens närhet. (Uppenbarelseboken 12:7–12) Dessutom har predikandet, som Guds smorda tjänare gått i spetsen för, sannerligen satt de jordiska elementen i den här världsordningen i gungning. (Uppenbarelseboken 11:18) Trots detta har ”en stor skara” av nationernas dyrbara skatter förenat sig med det andliga Israel i att tjäna Jehova. (Uppenbarelseboken 7:9, 10) Den stora skaran arbetar tillsammans med de smorda kristna med att predika de goda nyheterna om att Gud snart skall sätta alla nationerna i gungning vid Harmageddon. Detta kommer att leda till att den sanna tillbedjan fullkomnas överallt på jorden.
Minns du?
• När och under vilka förhållanden tjänade Haggaj och Sakarja?
• Hur kan du tillämpa lärdomarna i det budskap som Haggaj och Sakarja framförde?
• Varför tycker du att Sakarja 4:6 är uppmuntrande?
[Bilder på sidan 20]
Det Haggaj och Sakarja nedtecknade försäkrar oss om att vi har Guds stöd
[Bild på sidan 23]
”Är det tid för er själva att bo i era panelade hus, medan detta hus ligger i ruiner?”
[Bild på sidan 24]
Jehovas folk når ut till ”nationernas dyrbara skatter”