”För in alla tiondelarna i förrådshuset”

”Pröva mig i detta avseende, det ber jag er, ... om jag inte kommer att öppna för er himlarnas dammluckor.” — MALAKI 3:10.

1. a) Vad uppmanade Jehova sitt folk att göra på 400-talet f.v.t.? b) Vad blev följden av att Jehova kom till sitt tempel för att döma under det första århundradet v.t.?

PÅ 400-talet f.v.t. hade israeliterna blivit otrogna mot Jehova. De hade inte betalat tionde och hade kommit till templet med djur som var otjänliga som offer. Men Jehova lovade att om de förde in hela tiondet i förrådshuset, så skulle han ösa ut en välsignelse, tills det inte mer var någon brist. (Malaki 3:8—10) Omkring 500 år senare kom Jehova, representerad av Jesus som sin förbundets budbärare, till templet i Jerusalem för att döma. (Malaki 3:1) Israel som nation höll inte måttet, men de personer som vände tillbaka till Jehova blev rikligen välsignade. (Malaki 3:7) De blev smorda till att bli Jehovas andliga söner, en ny skapelse, ”Guds Israel”. — Galaterna 6:16; Romarna 3:25, 26.

2. När skulle Malaki 3:1—10 komma att få en andra uppfyllelse, och vad uppmanas vi att göra i förbindelse med detta?

² År 1914, närmare 1.900 år senare, blev Jesus uppsatt på tronen som kung i Guds himmelska kungarike, och de av Gud inspirerade orden i Malaki 3:1—10 skulle då komma att uppfyllas en andra gång. I samband med denna spännande händelse uppmanas de kristna i våra dagar att föra in hela tiondet i förrådshuset. Om vi gör detta, kommer också vi att få åtnjuta välsignelser, tills det inte mer är någon brist.

3. Vem var den budbärare som beredde vägen för Jehova a) under det första århundradet? b) före första världskriget?

³ Så här sade Jehova om sin ankomst till templet: ”Se! Jag sänder min budbärare, och han skall röja en väg framför mig.” (Malaki 3:1) Detta fick en uppfyllelse under det första århundradet, då Johannes döparen kom till Israel och predikade sinnesändring i fråga om synder. (Markus 1:2, 3) Förekom det något förberedande verk i förbindelse med att Jehova kom till sitt tempel för andra gången? Ja, det gjorde det. Under årtiondena före första världskriget framträdde bibelforskarna på världsscenen och lärde ut Bibelns rena lära och avslöjade sådana Gud vanärande lögner som treenighetsläran och läran om ett brinnande helvete. De varnade också för slutet på hedningarnas tider, som skulle komma år 1914. Många lyssnade på dessa sanningens ljusbärare. — Psalm 43:3; Matteus 5:14, 16.

4. Vilken fråga måste avgöras under Herrens dag?

⁴ År 1914 började det som Bibeln kallar ”Herrens dag”. (Uppenbarelseboken 1:10) Under den dagen skulle viktiga händelser komma att inträffa — bland annat detta att ”den trogne och omdömesgille slaven” skulle komma att identifieras och sättas över alla Herrens ”tillhörigheter”. (Matteus 24:45—47) År 1914 gjorde tusentals kyrkor anspråk på att vara kristna. Vilken grupp skulle då Herren, Jesus Kristus, erkänna som sin trogne och omdömesgille slav? Den frågan skulle avgöras, då Jehova kom till templet.

Han kommer till det andliga templet

5, 6. a) Till vilket tempel kom Jehova för att döma? b) Vilken dom fick kristenheten av Jehova?

⁵ Men till vilket tempel kom Jehova egentligen? Uppenbarligen inte till något bokstavligt tempel i Jerusalem. Det sista av dessa tempel förstördes år 70 v.t., men Jehova har faktiskt ett större tempel, som templet i Jerusalem var en förebild till. Paulus talade om detta större tempel och visade hur storslaget det egentligen är med en helig plats i himlen och med en förgård här på jorden. (Hebréerna 9:11, 12, 24; 10:19, 20) Det var till detta stora andliga tempel som Jehova kom för att utföra ett domsverk. — Jämför Uppenbarelseboken 11:1; 15:8.

⁶ När hände detta? Enligt de konkreta bevis som finns tillgängliga skedde det år 1918.a Och vad blev då resultatet? När det gällde kristenheten, fick Jehova se en organisation, vars händer dröp av blod, ett korrumperat religiöst system som hade prostituerat sig med den här världen och allierat sig med de rika och förtryckt de fattiga och som lärde ut hedniska läror i stället för att tillämpa ren tillbedjan. (Jakob 1:27; 4:4) Genom Malaki hade Jehova varnat och sagt: ”Jag skall bli ett snabbt vittne mot trollkarlarna och mot äktenskapsbrytarna och mot dem som svär falskt och mot dem som handlar bedrägligt när det gäller en lönearbetares lön, änkan och den faderlöse pojken.” (Malaki 3:5) Kristenheten hade gjort allt detta och värre än så. År 1919 kunde man tydligt se att Jehova hade dömt den till att tillintetgöras tillsammans med resten av det stora Babylon, den världsomfattande uppbyggnaden av falsk religion. Från och med då gick följande kallelse ut till människor med ett rätt hjärtelag: ”Gå ut från henne, mitt folk.” — Uppenbarelseboken 18:1, 4.

7. Vilka erkände Jesus som sin trogne och omdömesgille slav?

⁷ Vem var då den trogne och omdömesgille slaven? Under det första århundradet började den slaven med den lilla grupp som gav gensvar till det arbete med att vittna som utfördes av Johannes döparen och Jesus, förbundets budbärare. I vårt århundrade var det de få tusen som gav gensvar till bibelforskarnas förberedande arbete under åren före år 1914. De hade fått uthärda svåra prövningar under första världskriget, men de hade visat att deras hjärta var hos Jehova.

Ett renande verk

8, 9. Hur behövde den trogne och omdömesgille slaven bli renad år 1918, och vad hade Jehova lovat med avseende på detta?

⁸ Men också denna grupp behövde renas. Somliga av dem som hade anslutit sig till dem visade sig bli fiender till tron och måste drivas ut. (Filipperna 3:18) Andra var ovilliga att axla det ansvar det innebar att tjäna Jehova och gled bort. (Hebréerna 2:1) Dessutom hade man kvar babyloniska sedvänjor, som man måste lägga av. Den trogne och omdömesgille slaven måste också renas i organisatoriskt avseende. Man måste lära sig att inta en rätt neutral hållning till den här världen. Och allteftersom världen blev mer och mer fördärvad, måste de kämpa hårt för att hålla församlingarna fria från moralisk och andlig orenhet. — Jämför Judas, vers 3, 4.

⁹ Ja, det var nödvändigt med en rening, men Jehova hade kärleksfullt lovat följande om den på tronen uppsatte Jesus: ”Han skall sitta som en smältare och renare av silver och skall rena Levis söner; och han skall luttra dem som guld och som silver, och de kommer sannerligen att för Jehova bli sådana som frambär en offergåva i rättfärdighet.” (Malaki 3:3) År 1918 började Jehova genom sin förbundets budbärare att uppfylla detta löfte och att rena sitt folk.

10. Vad slags offergåva kom Guds folks medlemmar med, och vad uppmanade Jehova dem att göra?

¹⁰ Kristi smorda bröder och den stora skarans medlemmar, vilka senare slöt sig till dem i Jehovas tjänst, har alla fått gagn av att Jehova har handlat som en smältare och renare av silver. (Uppenbarelseboken 7:9, 14, 15) Som organisation har de kommit för att frambära en offergåva i rättfärdighet, och det fortsätter de att göra. Och deras offergåva har ”som i forna dagar och som i forntidens år” kommit att vara ”tilltalande för Jehova”. (Malaki 3:4) Det var till dessa som Jehova profetiskt riktade uppmaningen: ”’För in alla tiondelarna i förrådshuset, för att det må visa sig vara mat i mitt hus; och pröva mig i detta avseende, det ber jag er’, har härars Jehova sagt, ’om jag inte kommer att öppna för er himlarnas dammluckor och verkligen tömma ut över er en välsignelse, tills det inte mer är någon brist.’” — Malaki 3:10.

Offergåvor och tionde

11. Varför krävs det inte längre offer enligt det mosaiska lagsystemet?

¹¹ På Malakis tid förde Guds folk in bokstavliga offergåvor och bokstavligt tionde, sådant som säd, frukt och boskap. Och även på Jesu tid frambar trogna israeliter bokstavliga offergåvor i templet. Men efter Jesu död förändrades allt. Lagen upphävdes, och då också befallningen att frambära bestämda materiella offer och ett bestämt materiellt tionde. (Efesierna 2:15) Jesus uppfyllde det som offren under Lagen var en profetisk förebild till. (Efesierna 5:2; Hebréerna 10:1, 2, 10) Hur kan då de kristna föra in offergåvor och tionde?

12. Vad slags andliga offergåvor och offer frambär de kristna?

¹² För de kristna är offergåvorna i första hand av andligt slag. (Jämför Filipperna 2:17; 2 Timoteus 4:6.) Paulus talade till exempel om predikoarbetet som en offergåva, när han sade: ”Låt oss alltid genom honom frambära till Gud ett lovprisningens offer, det vill säga frukten av läppar som offentligt bekänner hans namn.” Och han pekade på ett annat slags andligt offer, när han gav uppmaningen: ”Glöm inte att göra gott och att dela med er åt andra, ty Gud finner välbehag i sådana offer.” (Hebréerna 13:15, 16) När föräldrar uppmuntrar sina barn att träda in i pionjärtjänsten, kan de sägas offra dem åt Jehova, ungefär på samma sätt som Jefta offrade sin dotter som ”ett brännoffer” åt Gud, som hade gett honom seger. — Domarna 11:30, 31, 39.

13. Varför behöver de kristna inte ge en bokstavlig tiondel av sin inkomst?

¹³ Men hur är det då med tionde? Är de kristna förpliktade att avsätta en tiondel av sin inkomst och ge den åt Jehovas organisation, på liknande sätt som man gör i vissa av kristenhetens kyrkor? Nej, det krävs inte. Det finns inte något skriftställe som uppställer en sådan regel för de kristna. När Paulus samlade in bidragen till de nödlidande i Judeen, nämnde han inte något om att man skulle ge en viss procentsats. Han sade i stället: ”Låt var och en göra alldeles som han har beslutat i sitt hjärta, inte missunnsamt eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare.” (2 Korinthierna 9:7) Även om Paulus sade att det var helt riktigt att de män som utförde ett speciellt slags tjänst fick understöd genom frivilliga bidrag, visade han att han själv var villig att arbeta för att försörja sig. (Apostlagärningarna 18:3, 4; 1 Korinthierna 9:13—15) Det fanns inget tionde anslaget till detta syfte.

14. a) Varför betecknar inte detta att föra in en tiondel att vi ger vårt allt åt Jehova? b) Vad betecknar tiondet?

¹⁴ Det är uppenbart att tiondet symboliserar eller betecknar något för de kristna. Symboliserar tiondet att vi ger vårt allt åt Jehova, då ju tiondet är en tiondel och talet tio ofta i Bibeln symboliserar jordisk fullkomlighet? Nej, det gör det inte. Vi ger vårt allt åt Jehova, när vi överlämnar oss åt honom och symboliserar detta genom vattendopet. Från det att vi överlämnar oss har vi inte något som inte redan är Jehovas. Men Jehova låter oss fritt få förfoga över det som är vårt. Tiondet betecknar således den del av det som är vårt som vi ger Jehova eller använder i hans tjänst som ett bevis på att vi älskar honom och erkänner det förhållandet att vi tillhör honom. Det nutida tiondet behöver inte vara precis en tiondel. I vissa fall kommer det att vara mindre, och i andra fall kommer det att vara mer. Var och en ger vad hans hjärta driver honom att ge och vad hans omständigheter tillåter honom att ge.

15, 16. Vad är inbegripet i vårt andliga tionde?

¹⁵ Vad är då inbegripet i detta andliga tionde? För det första ger vi Jehova av vår tid och vår kraft. Den tid vi tillbringar vid möten, till att vara med vid sammankomster och i tjänsten på fältet — allt detta är något vi ger åt Jehova, en del av vårt tionde. Och den tid och kraft vi använder till att besöka sjuka och till att hjälpa andra är återigen en del av vårt tionde. Att hjälpa till med att bygga Rikets salar och att ta del i arbetet med att underhålla och städa Rikets sal ingår också i detta.

¹⁶ Vårt tionde inbegriper också våra ekonomiska bidrag. I och med att Jehovas organisation har vuxit så mycket på senare år har också de ekonomiska förpliktelserna ökat. Det behövs nya Rikets salar, nya byggnader för avdelningskontor och nya sammankomsthallar, och man måste också underhålla dem som redan är byggda. Och det är också en stor utmaning att bestrida utgifterna för dem som har ställt sig till förfogande för en speciell tjänst och som ofta gjort stora personliga uppoffringar för att kunna göra detta. År 1991 uppgick enbart kostnaderna för att försörja missionärer, resande tillsyningsmän och pionjärer med särskilt uppdrag till över 40 miljoner dollar, vilket helt och hållet täcktes av frivilliga bidrag.

17. Vad bör vi egentligen ge som vårt andliga tionde?

¹⁷ Vad bör vi egentligen ge som vårt andliga tionde? Jehova fastställer inte någon procentsats. Men en känsla av hängivenhet, en verklig kärlek till Jehova och till våra bröder och den känsla av brådska som kommer av att vi inser att det finns liv som skall räddas sporrar oss att föra in hela vårt andliga tionde. Vi känner oss drivna att tjäna Jehova i största möjliga utsträckning. Om vi skulle vara knussliga eller ovilliga att ge av oss själva eller av våra tillgångar, skulle det vara detsamma som att röva från Gud. — Jämför Lukas 21:1—4.

Välsignade tills det inte mer är någon brist

18, 19. Hur har Jehovas folk blivit välsignat för att de har fört in hela sitt tionde?

¹⁸ Sedan år 1919 har Jehovas folk frikostigt gett av sin tid, sin kraft och sina ekonomiska tillgångar för att svara mot predikoarbetets behov. De har verkligen fört in hela tiondet i förrådshuset. Som en följd av detta har Jehova uppfyllt sitt löfte och öst ut en välsignelse, tills det inte mer är någon brist. Detta har skett mest markant i dess tillväxt i fråga om antal. Den lilla skara på några få tusen smorda personer som tjänade Jehova, när han år 1918 kom till sitt tempel, har nu vuxit så att de smorda och deras följeslagare, de andra fåren, nu uppgår till över fyra miljoner i 211 länder. (Jesaja 60:22) De har också blivit välsignade med en ständigt ökande förståelse av sanningen. Det profetiska ordet har blivit mer befäst för dem. Deras tro på att Jehovas uppsåt skall fullbordas har blivit fast grundad. (2 Petrus 1:19) De är verkligen ett folk vars medlemmar är ”lärda av Jehova”. — Jesaja 54:13.

¹⁹ Genom Malaki förutsade Jehova ytterligare en välsignelse: ”Vid den tiden talade de som fruktar Jehova med varandra, var och en med sin kamrat, och Jehova fortsatte att ge akt och lyssna. Och en minnesbok började skrivas inför honom för dem som fruktar Jehova och för dem som tänker på hans namn.” (Malaki 3:16) Av alla de organisationer som gör anspråk på att vara kristna är det endast Jehovas vittnen som både tänker på hans namn och prisar dess storhet bland nationerna. (Psalm 34:3) De är verkligen glada över försäkran om att Jehova kommer ihåg deras trohet!

20, 21. a) Vilket välsignat förhållande åtnjuter de sanna kristna? b) Vilken skillnad blir allt tydligare, när det gäller kristenheten?

²⁰ Den smorda kvarlevan är Jehovas speciella folk, men den stora skarans medlemmar, vilka strömmar till för att ansluta sig till kvarlevan, får tillsammans med den också skörda den rena tillbedjans välsignelser. (Sakarja 8:23) Genom Malaki lovar Jehova: ”’De kommer sannerligen att bli mina’, har härars Jehova sagt, ’på den dag då jag frambringar en särskild egendom. Och jag skall visa medömkan med dem, alldeles som en man visar medömkan med sin son som tjänar honom.’” (Malaki 3:17) Vilken välsignelse att Jehova visar dem en sådan kärleksfull omtanke!

²¹ Skillnaden mellan de sanna och de falska kristna blir faktiskt mer och mer uppenbar. Medan Jehovas folk vinnlägger sig om att rätta sig efter hans normer, sjunker kristenheten djupare och djupare ner i den här världens dy och orenhet. Jehovas ord har verkligen visat sig vara sanna: ”Ni kommer sannerligen att åter se skillnaden mellan en rättfärdig och en ondskefull, mellan en som tjänar Gud och en som inte har tjänat honom.” — Malaki 3:18.

22. Vilka välsignelser kan vi vara övertygade om att få åtnjuta, om vi fortsätter att föra in hela tiondet?

²² Snart kommer räkenskapens dag för de falska kristna. ”’Se! dagen kommer, brinnande som ugnen, och alla förmätna och alla som bedriver ondska skall bli som stubb. Och dagen, den som kommer, skall sannerligen förtära dem’, har härars Jehova sagt.” (Malaki 4:1) Jehovas folk vet att han då kommer att beskydda dem, precis som han beskyddade sin andliga nation år 70 v.t. (Malaki 4:2) De är verkligen lyckliga över att äga denna försäkran! Må därför var och en av oss till dess visa sin uppskattning av och kärlek till Jehova genom att föra in hela tiondet i förrådshuset. Då kan vi vara övertygade om att han kommer att fortsätta att välsigna oss, tills det inte mer är någon brist.

[Fotnot]

Kan du förklara?

◻ När i modern tid kom Jehova till templet tillsammans med sin förbundets budbärare?

◻ Vem är den trogne och omdömesgille slaven, och vilken rening behövde dess medlemmar efter år 1918?

◻ Vad slags andliga offergåvor ger sanna kristna Jehova?

◻ Vad är det tionde som de kristna uppmanas att föra in i förrådshuset?

◻ Vilka välsignelser åtnjuter Guds folk genom att frambära ett andligt tionde?

[Bild på sidan 15]

Vårt andliga tionde inbegriper bland annat att erbjuda våra krafter och tillgångar till att bygga Rikets salar

[Bild på sidan 16]

På grund av att Jehova har välsignat sitt folk har man behövt bygga mycket, till exempel nya Rikets salar och sammankomsthallar