Jehova förväntar att hans folk skall offra det bästa åt honom. Gud ger först uttryck åt sin kärlek till sitt folk. Trots detta föraktar prästerna hans namn genom att godta att folket bär fram blinda, sjuka och lytta djur som offer. Jehova finner inget behag i de egoistiska prästerna eller i de undermåliga offren från deras hand. Men oavsett vad de gör kommer Jehovas namn att ”inge fruktan bland nationerna” (NW). — 1:1—14.

o 1:13 — De trolösa prästerna hade kommit att betrakta offren som en tröttsam ceremoni, som en ”möda” (NW). De behandlade Jehovas heliga ting vanvördigt, fnös åt dem. Vi får aldrig låta ”våra läppars offer” frambäras som enbart en formalitet. — Hosea 14:3; Hebréerna 13:15.