Undervisa med insikt och övertygande kraft

”Den vises hjärta får hans mun att visa insikt, och åt hans läppar lägger det övertygande kraft därtill.” — ORDSPRÅKEN 16:23.

1. Varför är mer än att bara förmedla upplysningar inbegripet i att undervisa i Guds ord?

VÅRT mål som lärare i Guds ord är att upplysa inte bara sinnet hos dem vi undervisar, utan också hjärtat. (Efesierna 1:18) Undervisning inbegriper därför mer än att bara förmedla upplysningar. I Ordspråken 16:23 heter det: ”Den vises hjärta får hans mun att visa insikt, och åt hans läppar lägger det övertygande kraft därtill.”

2. a) Vad innebär det att övertyga? b) Hur kan alla kristna bli sådana som undervisar med övertygande kraft?

² Aposteln Paulus tillämpade verkligen den här principen i sin undervisning. När han var i Korinth ”brukade [han] hålla ett anförande i synagogan varje sabbat och sökte övertyga både judar och greker”. (Apostlagärningarna 18:4) Enligt en auktoritet på grekiska betyder det ord som här översätts med ”övertyga” att ”åstadkomma en förändring av sinnet genom att påverka med argument som vädjar till förnuftet eller den moraliska känslan”. Genom övertygande argument kunde Paulus få människor att ändra sitt sätt att tänka. Hans förmåga att övertyga var så enastående att hans fiender fruktade honom. (Apostlagärningarna 19:24–27) Men Paulus undervisning var inte en uppvisning av mänsklig förmåga, för som han sade till korinthierna: ”Mitt tal och min predikan var inte med övertalande visdomsord, utan med ett uppvisande av ande och kraft, för att er tro inte skulle vara en tro på människors vishet utan på Guds kraft.” (1 Korinthierna 2:4, 5) Eftersom alla kristna får hjälp av Jehova Guds ande, kan de alla komma att undervisa med övertygande kraft. Men hur? Låt oss se på några effektiva undervisningsmetoder.

Var en god lyssnare

3. Varför krävs det insikt när man undervisar andra, och hur kan vi nå hjärtat hos dem vi studerar Bibeln med?

³ För att bli en god undervisare måste man först och främst inse behovet av att lyssna. Som det sägs i Ordspråken 16:23 måste vi ha insikt för att vara övertygande. Jesus hade verkligen insikt om de människor som han undervisade. I Johannes 2:25 heter det: ”Han visste ... vad som var i människan.” Men hur skall vi få veta vad som är i hjärtat hos dem vi undervisar? Jo, ett sätt är att vara en god lyssnare. I Jakob 1:19 heter det: ”Varje människa skall vara snar till att höra, sen till att tala.” Det är sant att alla inte är lika villiga att tala om vad de innerst inne tycker. Men om de som vi studerar Bibeln med blir övertygade om att vi är verkligt intresserade av dem, kanske de blir mer böjda att uttrycka sina innersta tankar. Vänliga, men insiktsfulla, frågor kan ofta hjälpa oss att nå personens hjärta och ”hämta upp” vad han tänker. — Ordspråken 20:5.

4. Varför måste kristna äldste vara goda lyssnare?

⁴ Det är särskilt viktigt för kristna äldste att vara goda lyssnare. Det är först då som de riktigt vet hur de ”bör ge svar åt var och en”. (Kolosserna 4:6) I Ordspråken 18:13 varnas vi: ”När någon svarar på en sak innan han har hört den, är det dårskap från hans sida och en förödmjukelse.” En syster, som under en tid hade uteblivit från mötena, fick råd angående världslighet av två välmenande bröder. Systern kände sig djupt sårad av att de inte först hade frågat henne varför hon inte hade varit närvarande. Hon hade nämligen blivit opererad och måste återhämta sig efter operationen. Ja, det är verkligen viktigt att vi lyssnar innan vi ger råd!

5. Hur kan äldste hantera stridigheter mellan bröder?

⁵ De äldstes undervisning inbegriper ofta rådgivning. Också här gäller det att vara en god lyssnare. Det är särskilt viktigt att lyssna, när det uppstår stridigheter mellan kristna. För att de äldste skall kunna efterlikna ”Fadern” i fråga om att ”döma opartiskt” måste de först lyssna. (1 Petrus 1:17) Då känslorna i sådana situationer ofta är i svallning, bör de äldste komma ihåg rådet i Ordspråken 18:17: ”Den som är först i sin rättssak är rättfärdig; hans medmänniska kommer in och utforskar honom verkligen.” En skicklig lärare lyssnar på båda parter. Att en äldste vid ett sådant tillfälle ber en bön kan bidra till att atmosfären blir lugn. (Jakob 3:18) Om känslorna kommer i svallning, kan han föreslå att var och en av bröderna lägger fram sin sak direkt för honom i stället för att de två skall gräla med varandra. Genom att ställa lämpliga frågor kan äldstebrodern få klart för sig vad som är orsaken till dispyten. Den visar sig i många fall bottna i dåligt kommunicerande och inte i elakhet. Och om någon biblisk princip har överträtts, kan en kärleksfull lärare efter att ha fått höra båda sidor undervisa med insikt.

Värdet av att framställa saker och ting enkelt och lättfattligt

6. Hur var Paulus och Jesus föredömen i att på ett enkelt och lättfattligt sätt förmedla sin undervisning?

⁶ Att framställa saker och ting enkelt och lättfattligt är en annan viktig sak att tänka på när man undervisar. Vi vill naturligtvis att de som vi studerar Bibeln med skall bli ”fullständigt ... i stånd till att jämte alla de heliga fatta vad bredden och längden och höjden och djupet” av sanningen är. (Efesierna 3:18) Det finns så mycket i Bibeln som är fascinerande och fängslande. (Romarna 11:33) Men när Paulus predikade för grekerna, koncentrerade han sig på det enkla budskapet om Kristus ”hängd på pålen”. (1 Korinthierna 2:1, 2) Jesus predikade också på ett lättfattligt och tilltalande sätt. Ja, trots att Jesu bergspredikan innehåller några av de djupaste sanningar som någonsin uttalats, använde han ett enkelt ordförråd. — Matteus, kapitel 5–7.

7. Hur kan vi framställa saker och ting enkelt och lättfattligt, när vi leder bibelstudier?

⁷ Vi kan också framställa saker och ting enkelt och lättfattligt, när vi undervisar vid bibelstudier. Hur då? Genom att vi koncentrerar oss på ”de viktigare tingen”. (Filipperna 1:10) När vi behandlar ett svårt ämne, bör vi försöka göra det klart och tydligt. I stället för att försöka läsa och resonera om varje skriftställe som det hänvisas till i publikationen bör vi koncentrera oss på några få nyckelskriftställen. Detta kräver god förberedelse. Vi måste också undvika att ta med alltför många detaljer eller att låta frågor av mindre betydelse avleda oss från ämnet. Om det uppstår en fråga som inte direkt berör ämnet, kan vi taktfullt föreslå att vi tar upp den efter studiet.

Ett effektivt bruk av frågor

8. Hur gjorde Jesus effektivt bruk av frågor?

⁸ En annan fin hjälp när man undervisar är att ställa frågor, vilket Jesus Kristus ofta gjorde i sin undervisning. Han frågade Petrus: ”’Vad menar du, Simon? Av vilka uppbär jordens kungar tullar eller huvudskatt? Av sina söner eller av främlingarna?’ När han sade: ’Av främlingarna’, sade Jesus till honom: ’Sönerna är alltså faktiskt fria från skatter.’” (Matteus 17:24–26) Som den enfödde Sonen till den som tillbads i templet var Jesus verkligen inte förpliktad att betala tempelskatt. Och genom ett effektivt bruk av frågor hjälpte Jesus Petrus att med utgångspunkt i det Petrus redan visste komma fram till denna sanning.

9. Hur kan vi göra bruk av frågor vid bibelstudier?

⁹ Vi kan göra effektivt bruk av frågor, när vi studerar Bibeln med någon. Om personen svarar fel, är det kanske frestande att själv ge det rätta svaret, men kommer han då att minnas det rätta svaret? Det är ofta bättre att genom frågor leda honom fram till rätt slutledning. Om han exempelvis har svårt att förstå varför man bör använda Guds namn, kan man fråga: ”Är ditt namn viktigt för dig? ... Varför det? ... Vad skulle du tycka, om någon vägrade att använda ditt namn? ... Är det då inte rimligt att Gud kräver att vi skall använda hans egennamn?”

10. Hur kan äldste göra bruk av frågor, när de hjälper personer som har fått känslomässiga sår?

¹⁰ De äldste kan också göra gott bruk av frågor när de som herdar betjänar hjorden. Några i församlingen kan ha blivit känslomässigt illa tilltygade i Satans värld och kan tycka att de är orena och inte är värda att bli älskade. En äldste kan då resonera med en sådan person genom att säga: ”Du säger att du känner dig oren, men tror du ändå inte att vår kärleksfulle himmelske Fader, Jehova, älskar dig, när han lät sin Son dö för dig och tillhandahålla en lösen för dig?” — Johannes 3:16.

11. Vad kan man uppnå med retoriska frågor, och hur kan de användas när man talar till en publik?

¹¹ Att ställa retoriska frågor är också ett effektivt sätt att undervisa. Åhörarna förväntas inte besvara dessa högt, utan frågorna hjälper dem helt enkelt att dra rätt slutledning. De forntida profeterna ställde ofta sådana frågor för att få sina åhörare att tänka djupare. (Jeremia 18:14, 15) Jesus gjorde också effektivt bruk av retoriska frågor. (Matteus 11:7–11) Sådana frågor är effektiva i synnerhet när man talar till en publik. I stället för att bara säga till åhörarna att de bör vara mer helhjärtade för att behaga Jehova kan det vara bättre att fråga: ”Kan vi behaga Jehova, om vi inte är helhjärtade i vår tjänst?”

12. Varför kan det vara bra att ställa synpunktsfrågor?

¹² Synpunktsfrågor kan hjälpa oss att avgöra om den vi studerar Bibeln med verkligen tror på det han får lära sig. (Matteus 16:13–16) Även om han helt korrekt svarar att otukt är fel, kan man fortsätta med att ställa sådana frågor som: ”Vad tycker du själv om Guds moralnormer? Tycker du att de är alltför stränga? Tror du att det egentligen spelar någon roll om man följer Guds normer eller ej?”

Illustrationer som når hjärtat

13, 14. a) Vad innebär det att använda en liknelse eller illustration? b) Varför är träffande illustrationer bra?

¹³ Ett annat sätt att nå hjärtat hos sina åhörare och dem som man studerar Bibeln med är att använda talande liknelser eller illustrationer. Det grekiska uttryck som återges med ”liknelse” betyder ordagrant ”ställa bredvid eller tillsammans med”. När man använder en liknelse eller illustration, förklarar man något genom att ställa det bredvid något liknande. Jesus frågade till exempel: ”Vad skall vi likna Guds kungarike vid, eller med vilken liknelse skall vi framställa det?” Som svar nämnde Jesus något så bekant som ett senapskorn. — Markus 4:30–32.

¹⁴ Guds profeter använde många kraftfulla liknelser. När assyrierna, som hade tjänat som Guds redskap till att straffa israeliterna, blev hänsynslöst grymma, avslöjade Jesaja deras förmätenhet med följande liknelse eller illustration: ”Kommer yxan att upphöja sig över den som hugger med den eller sågen att göra sig stor mot den som rör den fram och tillbaka?” (Jesaja 10:15) Jesus använde också ofta liknelser, när han undervisade andra. Det sägs att ”utan liknelse brukade han inte tala till dem”. (Markus 4:34) Träffande illustrationer är effektiva, därför att de engagerar både sinne och hjärta. Genom att illustrationer hjälper åhörarna att jämföra ny information med sådant som de redan känner till kan de lättare ta till sig den nya informationen.

15, 16. Hur blir en illustration mest verkningsfull? Ge exempel.

¹⁵ Hur kan vi använda illustrationer som verkligen når hjärtat? Först och främst måste en illustration någorlunda motsvara det som den skall förklara. Om jämförelsen haltar, kommer illustrationen att distrahera snarare än att upplysa åhörarna. En välmenande talare försökte en gång förklara den smorda kvarlevans undergivenhet under Jesus Kristus genom att jämföra kvarlevan med en trogen sällskapshund. Men är det verkligen lämpligt att göra en så förringande jämförelse? Bibeln förmedlar samma tanke på ett mycket mer tilltalande och värdigt sätt, då den liknar Jesu 144.000 smorda efterföljare vid ”en brud smyckad för sin äkta man”. — Uppenbarelseboken 21:2.

¹⁶ Illustrationer är mest verkningsfulla, om de handlar om sådant som berör människors liv. Kung David, som i sin ungdom hade tjänat som herde och som därför älskade får, blev djupt berörd av Natans illustration med det slaktade lammet. (1 Samuelsboken 16:11–13; 2 Samuelsboken 12:1–7) Om Natan i stället hade använt en tjur i sin illustration, hade det knappast berört David på samma sätt. På liknande sätt blir inte våra åhörare särskilt berörda av illustrationer som grundar sig på vetenskapliga fenomen eller okända historiska händelser. Jesus hämtade sina liknelser från vardagslivet. Han talade om sådana vanliga saker som en lampa, himlens fåglar och liljorna på marken. (Matteus 5:15, 16; 6:26, 28) Det var sådana illustrationer som Jesu åhörare lätt kunde förstå.

17. a) På vad kan vi grunda våra illustrationer? b) Hur kan vi anpassa de illustrationer som används i våra publikationer till den situation som den vi studerar Bibeln med befinner sig i?

¹⁷ Vi har många tillfällen att i vår tjänst använda enkla men talande liknelser. Var uppmärksam. (Apostlagärningarna 17:22, 23) En illustration kanske kan grunda sig på något som berör den som lyssnar — barn, hem, arbete eller hobby. Eller också kan vi utnyttja vår kännedom om den som vi studerar Bibeln med för att göra de illustrationer som redan finns i vårt studiematerial ännu mer talande. Ta som exempel den träffande illustration som finns i kapitel 8, stycket 14, i boken Kunskapen som leder till evigt liv. Den handlar om en kärleksfull förälder som förtalas av en granne. Om vi studerar Bibeln med någon som är förälder, kan vi tänka oss in i hur vi skulle kunna anpassa den här illustrationen till den situation som den vi studerar med befinner sig i.

Att bli skicklig i att läsa skriftställen

18. Varför bör vi sträva efter att kunna högläsa flytande?

¹⁸ Paulus förmanade Timoteus: ”Fortsätt ... att ivrigt ägna dig åt offentlig föreläsning, åt förmaning, åt undervisning.” (1 Timoteus 4:13) Eftersom vår undervisning grundar sig på Bibeln, bör vi kunna läsa flytande, när vi läser upp något ur den. Var det så att de leviter som hade privilegiet att högläsa den mosaiska lagen för Guds folk stakade sig fram genom sin läsning, eller läste de entonigt? Nej, för i Nehemja 8:8 läser vi: ”De fortsatte att läsa högt ur boken, ur den sanne Gudens lag, samtidigt som den noggrant förklarades, och man angav dess innebörd; och de fortsatte att göra det upplästa förståeligt.”

19. Hur kan vi förbättra vår förmåga att högläsa Bibeln?

¹⁹ Somliga kristna män är, trots att de har lätt för att uttrycka sig, inte så bra på att högläsa. Hur kan de göra framsteg? Genom att öva. Ja, genom att gång på gång högläsa materialet, tills de kan göra så utan att staka sig. Om Bibeln finns inspelad på kassett på ditt språk, så kan det vara till hjälp att du lyssnar på uppläsarens modulation och betoning efter innehållet och lägger märke till hur han uttalar namn och ovanliga ord. Om man har Nya Världens översättning på sitt eget språk, kan man också göra bruk av dess betoningspunkter.a Med lite övning kan man även läsa sådana namn som Mahẹr-Salạl-Has-Bạs utan att staka sig. — Jesaja 8:1.

20. Hur kan vi ge akt på vår undervisning?

²⁰ Det är verkligen ett privilegium vi som Jehovas folk har att få bli använda som lärare! Må därför var och en av oss ta den uppgiften på allvar. Må vi ”ständigt” ge ”akt” på oss själva och på vår ”undervisning”. (1 Timoteus 4:16) Vi kan bli goda lärare genom att vara goda lyssnare, genom att framställa saker och ting enkelt och lättfattligt, genom att ställa insiktsfulla frågor, genom att använda träffande illustrationer och genom att bli skickliga i att läsa skriftställen. Må vi alla dra nytta av den utbildning som Jehova ger genom sin organisation, eftersom detta kan hjälpa oss att ha ”deras tunga som har blivit lärda”. (Jesaja 50:4) Genom att vi helt och fullt utnyttjar de redskap som vi har fått för vår tjänst, till exempel broschyrer, kassettband och videofilmer, kan vi lära oss att undervisa med insikt och övertygande kraft.

[Fotnoter]

Minns du?

◻ Hur är det till hjälp att vara en god lyssnare när man undervisar?

◻ Hur kan vi efterlikna Paulus och Jesus i fråga om att undervisa enkelt och lättfattligt?

◻ Vad slags frågor kan vi använda när vi undervisar andra?

◻ Vad slags illustrationer är mest verkningsfulla?

◻ Hur kan vi förbättra vår förmåga att högläsa inför andra?

[Bild på sidan 16]

En god lärare lyssnar för att få insikt

[Bilder på sidan 18]

Jesus hämtade sina liknelser från vardagslivet