Du kan vinna din broder

”Gå ... och blotta hans fel i enrum med honom. Om han lyssnar till dig, då har du vunnit din broder.” — MATTEUS 18:15.

1, 2. Vilket praktiskt råd gav Jesus om hur man kan hantera felsteg?

DET återstod mindre än ett år av Jesu tjänst, då han gav sina lärjungar de viktiga lärdomar som vi finner i Matteus, kapitel 18. En viktig lärdom är att vi skall vara ödmjuka som barn. Därefter betonade Jesus att vi måste undvika att få ”en av dessa små” att snava och falla och att vi bör försöka hjälpa de ”små” som har kommit vilse att komma tillbaka, så att de inte går under. Därefter gav han värdefulla, praktiska råd om hur kristna kan reda upp svårigheter sig emellan.

² Du kanske kommer ihåg att han sade: ”Om din broder begår en synd, gå då och blotta hans fel i enrum med honom. Om han lyssnar till dig, då har du vunnit din broder. Men om han inte lyssnar, så ta med dig en eller två till, för att varje sak må fastställas enligt två eller tre vittnens mun. Om han inte lyssnar till dem, så säg det till församlingen. Om han inte ens lyssnar till församlingen, så må han vara för dig alldeles som en man av nationerna och som en uppbördsman.” (Matteus 18:15–17) När är detta råd tillämpligt, och med vilken inställning bör vi tillämpa det?

3. Hur bör vi generellt sett betrakta de fel andra begår?

³ I föregående artikel betonades det att vi måste arbeta på att vara förlåtande, då vi ju alla är ofullkomliga och benägna att begå fel. Detta gäller i synnerhet om vi har känt oss sårade av något som en medkristen har sagt eller gjort. (1 Petrus 4:8) Det är för det mesta bäst att bara gå förbi sådana oförrätter eller låta dem passera, dvs. förlåta och glömma. När vi handlar så, kan vi betrakta det som ett bidrag till friden i den kristna församlingen. (Psalm 133:1; Ordspråken 19:11) Men det kan finnas tillfällen, då vi bara känner att vi måste reda ut saken med vår broder eller syster som har sårat oss. I sådana fall är Jesu ord här ovan till vägledning.

4. Hur kan vi i princip tillämpa orden i Matteus 18:15 i fråga om andras felsteg?

⁴ Jesus gav rådet att du skulle ”blotta hans fel i enrum med honom”. Eller som Bo Giertz svenska översättning återger uttrycket: Ställa honom ”till svars mellan fyra ögon”, dvs. dina och hans. Detta är förståndigt, eftersom ett problem vanligtvis går lättare att lösa, om man vänligt tar upp det i enrum. Den broder som har sagt eller gjort något sårande eller ovänligt erkänner lättare sitt misstag i enrum med dig. Om andra lyssnar, kan den ofullkomliga mänskliga naturen få honom att förneka att han har fel eller också att försöka rättfärdiga det han har gjort. Och när du tar upp saken ”mellan fyra ögon”, kanske du upptäcker att alltsammans bara var ett missförstånd och inte någon synd eller något avsiktligt orätt. När ni båda inser att det var ett missförstånd, kan ni lösa det och undvika att en struntsak får växa och förgifta ert förhållande. Principen i Matteus 18:15 kan således tillämpas även när det gäller mindre oförrätter i det dagliga livet.

Vad menade han?

5, 6. Vad slags synder visar sammanhanget att det är som avses i Matteus 18:15, och vad antyder detta?

⁵ Men Jesu råd avser egentligen allvarligare saker. Jesus sade: ”Om din broder begår en synd.” ”En synd” kan i vidare bemärkelse vara vilket som helst felsteg eller misstag. (Job 2:10; Ordspråken 21:4; Jakob 4:17) Av sammanhanget framgår det emellertid att Jesus här måste ha menat en synd som var så pass allvarlig att den kunde leda till att syndaren skulle betraktas ”som en man av nationerna och som en uppbördsman”. Vad antyder det uttrycket?

⁶ Jesu lärjungar, som hörde honom säga detta, var medvetna om att deras landsmän inte ville umgås med icke-judar. (Johannes 4:9; 18:28; Apostlagärningarna 10:28) Och de undvek definitivt uppbördsmän, dvs. judar som hade övergått till att utnyttja sina landsmän. Det som åsyftades i Matteus 18:15–17 var egentligen allvarliga synder och således inte personliga förolämpningar eller sårande ord, sådant som man helt enkelt kan förlåta och glömma. — Matteus 18:21, 22.a

7, 8. a) Vad slags synder måste behandlas av äldste? b) Vad slags synder kan göras upp mellan två kristna i överensstämmelse med orden i Matteus 18:15–17?

⁷ Sådana synder som hädelse, avfällighet och avgudadyrkan, samt sexuella synder i form av otukt, äktenskapsbrott och homosexualitet, skulle under lagförbundet rapporteras till och behandlas av de äldste (eller av prästerna), och de kunde inte bara förlåtas av någon enskild. Det är på liknande sätt också i den kristna församlingen. (3 Moseboken 5:1; 20:10–13; 4 Moseboken 5:30; 35:12; 5 Moseboken 17:9; 19:16–19; Ordspråken 29:24) Men lägg märke till att det slags synder som Jesus här talade om var sådana som kunde göras upp mellan två personer. Här följer några exempel på sådana synder: En kristen kanske på grund av vrede eller avund förtalar sin medbroder. Eller han förbinder sig att till ett visst datum ha utfört ett arbete med ett visst byggnadsmaterial. Eller han kommer överens om att regelbundet betala av ett lån eller att ha betalt det vid en viss tidpunkt. Eller han lovar sin arbetsgivare att om denne utbildar honom, så skall han under en viss tid eller inom ett bestämt område (och det även om han skulle byta arbete) inte konkurrera med denne eller försöka ta hans kunder.b Om en broder skulle bryta sådana överenskommelser och sedan inte ångrar detta, så skulle det verkligen vara allvarligt. (Uppenbarelseboken 21:8) Men sådana här oförrätter kan de inblandade göra upp sinsemellan.

⁸ Men hur skulle man då gå till väga för att lösa saken? Det Jesus sade har ofta betraktats som att man skall ta tre steg. Låt oss begrunda vart och ett av dessa. Betrakta inte dessa steg som stela juridiska åtgärder, utan sök i stället fatta innebörden i dem och förlora aldrig ur sikte vad det är du i kärlek vill uppnå med dem.

Försök att vinna din broder

9. Vad bör vi tänka på när det gäller tillämpningen av Matteus 18:15?

⁹ Jesus började: ”Om din broder begår en synd, gå då och blotta hans fel i enrum med honom. Om han lyssnar till dig, då har du vunnit din broder.” Detta är naturligtvis inte ett steg du skall ta enbart grundat på misstankar. Du måste ha bevis eller tydlig information som du kan ta fram för att hjälpa din broder att inse att han verkligen har handlat fel och måste rätta till saken. Det är bra att handla snabbt och att inte låta saken växa eller låta honom bli befäst i sin inställning. Och kom ihåg att du själv kan ta skada av att gå och grubbla över saken. Och eftersom samtalet endast skall vara mellan er två, bör du inte i förväg tala med andra för att vinna sympatier eller för att rättfärdiga dig själv. (Ordspråken 12:25; 17:9) Varför det? På grund av ditt mål.

10. Vad kommer att hjälpa oss att vinna vår broder?

¹⁰ Ditt mål bör vara att vinna din broder, inte att bestraffa, förödmjuka eller krossa honom. Om han verkligen har handlat fel, står hans förhållande till Jehova på spel. Du vill förvisso behålla honom som din kristne broder. Du har större möjligheter att lyckas om du förblir lugn och undviker hårda ord eller en anklagande ton. När du på det här sättet i kärlek går till din broder, kom då ihåg att ni båda är ofullkomliga, syndiga människor. (Romarna 3:23, 24) Det kan bli lättare att komma fram till en lösning, om han får klart för sig att du inte har skvallrat om honom och att du uppriktigt önskar hjälpa honom. Att du är vänlig och tydlig när du tar upp saken kan visa sig vara vist, i synnerhet om det skulle visa sig att ni båda har en viss skuld i det hela eller att alltsammans bottnar i ett missförstånd. — Ordspråken 25:9, 10; 26:20; Jakob 3:5, 6.

11. Vad kan vi göra även om någon som har handlat orätt mot oss inte vill lyssna på oss?

¹¹ Om du hjälper honom att inse att han har handlat fel och att det är allvarligt, kanske han kommer att ångra sig. Men om han på grund av stolthet inte omedelbart vill medge det orätta och ångra sig, kan det vara bra att vänta lite med att gå vidare. (Ordspråken 16:18; 17:19) Jesus sade inte att man endast skulle gå en gång och ”blotta hans fel”. Då det ju är en synd som ni kan lösa er emellan, kanske du kan lyckas om du går till honom igen i den anda som kommer till uttryck i Galaterna 6:1 och tar upp saken ”mellan fyra ögon”. (Jämför Judas, vers 22 och 23.) Men hur är det då om du är övertygad om att han har syndat och han inte vill medge detta?

Att få mogen hjälp

12, 13. a) Vilket andra steg sade Jesus att man kunde ta, om någon har handlat orätt mot en? b) Vad bör man tänka på när man tar detta steg?

¹² Skulle du vilja att andra snabbt förlorade hoppet om dig, om du gjort dig skyldig till ett allvarligt fel? Säkert inte. Därför visade Jesus att du inte skall ge upp efter det att du har tagit det första steget för att försöka vinna din broder, så att han tillsammans med dig och andra kan tillbe Gud på ett sätt som han godtar. Jesus angav ett andra steg: ”Om han inte lyssnar, så ta med dig en eller två till, för att varje sak må fastställas enligt två eller tre vittnens mun.”

¹³ Han sade ”en eller två till”. Han sade inte att du, efter det att du har tagit detta första steg, obehindrat kunde diskutera problemet med många andra och kanske kontakta en resande tillsyningsman eller skriva till olika bröder om problemet. Även om du är övertygad om att han har handlat orätt, har det ännu inte blivit riktigt fastställt. Du skulle inte vilja sprida information som sedan skulle visa sig vara felaktig och därigenom ha gjort dig skyldig till skvaller. (Ordspråken 16:28; 18:8) Jesus sade dock att man skulle ta med sig en eller två andra. Varför det? Och vilka skulle det kunna vara?

14. Vilka kan man ta med sig vid det andra steget?

¹⁴ Ditt mål är ju att försöka vinna din broder genom att få honom att inse att han har begått en synd och få honom att ångra sig, så att han kan få frid med dig och med Gud. Det kan därför vara bra om dessa ”en eller två” har varit vittnen till det orätta. De kanske var närvarande när det begicks eller har tillförlitlig information om vad som har gjorts (eller inte har gjorts) i en affärsangelägenhet. Om det inte finns några sådana vittnen, kanske du kan ta med dig sådana som har erfarenhet inom det område som frågan gäller och som därför kan fastställa om det inträffade verkligen var orätt. De kan också, om det längre fram skulle visa sig nödvändigt, vittna om vad som har sagts och bekräfta de fakta som har lagts fram och de ansträngningar som gjorts. (4 Moseboken 35:30; 5 Moseboken 17:6) De är därför inte enbart neutrala parter, skiljedomare, utan de är också närvarande för att hjälpa till att vinna din broder, som också är deras.

15. Varför kan det vara bra att ta med sig kristna äldste, om man måste ta det andra steget?

¹⁵ De män du tar med dig behöver inte nödvändigtvis vara äldste i församlingen. Men genom de andliga kvalifikationer som mogna äldste har kanske det kan vara bra om de är det. Sådana äldste är ”som ett gömställe undan vinden och ett gömsle undan regnovädret, som vattenströmmar i ett vattenlöst land, som skuggan av en väldig brant klippa i ett utmattat land”. (Jesaja 32:1, 2) De har erfarenhet av att resonera med bröder och systrar och av att föra dem till rätta igen. Och den person som har handlat orätt har all anledning att lita på sådana ”gåvor i form av människor”.c (Efesierna 4:8, 11, 12) Att ni resonerar igenom saken i sådana mogna mäns närvaro och efter en gemensam bön kan skapa en atmosfär där det som tidigare verkade vara olösligt går att lösa. — Jämför Jakob 5:14, 15.

Ett sista försök att vinna honom

16. Vad är det tredje steget som Jesus nämnde?

¹⁶ Om problemet inte går att lösa vid steg två och du måste gå vidare till steg tre, är församlingens tillsyningsmän definitivt inbegripna. ”Om han inte lyssnar till dem [den ene eller de båda], så säg det till församlingen. Om han inte ens lyssnar till församlingen, så må han vara för dig alldeles som en man av nationerna och som en uppbördsman.” Vad innebär detta?

17, 18. a) Vilket exempel hjälper oss att förstå innebörden i att säga det ”till församlingen”? b) Hur tillämpar vi det här steget i vår tid?

¹⁷ Vi uppfattar inte detta som en anvisning att ta upp synden eller det orätta vid ett möte för hela församlingen. Guds ord hjälper oss att förstå hur det skall gå till. Se vad man skulle göra i det forntida Israel, när det gällde sådant som upproriskhet, frosseri och dryckenskap: ”Ifall en man råkar ha en son som är motspänstig och upprorisk, som inte lyssnar till sin fars röst eller sin mors röst, och de har tillrättavisat honom, men han inte lyssnar till dem, då skall hans far och hans mor ta tag i honom och föra ut honom till de äldre männen i hans stad och till porten på hans ort, och de skall säga till de äldre männen i hans stad: ’Denne vår son är motspänstig och upprorisk; han lyssnar inte till vår röst, han är en frossare och en drinkare.’ Då skall alla männen i hans stad kasta stenar på honom.” — 5 Moseboken 21:18–21.

¹⁸ Det var inte hela nationen eller ens alla i mannens egen stam som skulle höra hans synder och döma honom, utan saken skulle behandlas av erkända ”äldre män” som representerade församlingen. (Jämför 5 Moseboken 19:16, 17, där det sägs hur ett fall skulle behandlas av de ”präster och domare” som tjänstgjorde ”i de dagarna”.) Om det visar sig nödvändigt att ta detta tredje steg, behandlas saken på liknande sätt i vår tid av de äldste, som representerar församlingen. De har också som mål att om det alls är möjligt vinna sin kristne broder. Detta visar de genom att vara rättvisa, inte döma på förhand och inte visa partiskhet.

19. Vad kommer de äldste som utses till att höra ärendet att vinnlägga sig om att göra?

¹⁹ De kommer att vinnlägga sig om att bedöma de fakta och höra de vittnen som behövs för att fastställa om det verkligen har begåtts en synd (eller det fortfarande begås en synd). De vill skydda församlingen mot fördärv och hålla världens ande borta. (1 Korinthierna 2:12; 5:7) I överensstämmelse med Bibelns krav på äldste kommer de att försöka ”förmana genom den lära som är sund och att tillrättavisa dem som säger emot”. (Titus 1:9) Förhoppningsvis kommer den som har handlat orätt inte att likna de israeliter om vilka Jehovas profet skrev: ”Jag kallade, men ni svarade inte; jag talade, men ni lyssnade inte; och ni fortsatte att göra vad som var ont i mina ögon, och det som jag inte fann behag i utvalde ni.” — Jesaja 65:12.

20. Vad sade Jesus att man måste göra, om syndaren vägrar att lyssna och ångra sig?

²⁰ Men i de få fall då syndaren återspeglar den inställningen ger Herren Jesus följande tydliga anvisning: ”Må han vara för dig alldeles som en man av nationerna och som en uppbördsman.” Han förordade inte att man skulle vara omänsklig eller önska skada någon. Men Paulus anvisning om att utesluta obotfärdiga syndare ur församlingen är dock entydig. (1 Korinthierna 5:11–13) Även detta kan till slut leda till att man vinner en syndare.

21. Vilken möjlighet kvarstår för den som utesluts ur församlingen?

²¹ Den möjligheten framgår av Jesu liknelse om den förlorade sonen. Han visar i den liknelsen hur sonen, som hade syndat, efter att ha levt en tid utanför den kärleksfulla gemenskapen i sin fars hus ”kom till besinning”. (Lukas 15:11–18) Och Paulus sade till Timoteus att vissa syndare så småningom skulle ångra sig och ”få sitt förnuft igen och komma ur Djävulens snara”. (2 Timoteus 2:24–26) Vi hoppas verkligen att de som måste uteslutas ur församlingen på grund av att de inte ångrat sin synd skall komma att känna saknad både av Guds godkännande och av den varma gemenskapen och umgänget med lojala kristna och så komma till besinning.

22. Hur kan vi fortfarande vinna vår broder?

²² Jesus betraktade inte folk av nationerna och uppbördsmän som hopplöst förlorade. En av de senare, Matteus Levi, ångrade sitt handlingssätt och följde uppriktigt Jesus och blev till och med utvald att vara apostel. (Markus 2:15; Lukas 15:1) Om en syndare ”inte ens lyssnar till församlingen” och blir utesluten ur den, kan vi följaktligen vänta och se om han med tiden kommer att ångra sig och göra räta stigar för sina fötter. Om han gör det och åter blir en medlem av församlingen, kommer vi att glädjas över att ha vunnit vår broder tillbaka till den sanna tillbedjans fålla.

Minns du?

◻ Vad slags synder är orden i Matteus 18:15–17 i första hand tillämpliga på?

◻ Vad bör vi komma ihåg, om vi måste ta det första steget?

◻ Vilka kan vara till hjälp, om vi måste fortsätta med nästa steg?

◻ Vilka är inbegripna i att ta det tredje steget, och hur kan vi fortfarande vinna vår broder?

[Fotnoter]

[Bild på sidan 18]

Judarna undvek uppbördsmän. Matteus slutade upp med sitt orätta handlingssätt och följde Jesus

[Bild på sidan 20]

Vi kan ofta lösa en sak ”mellan fyra ögon”