Hur äktenskapsbanden kan stärkas
”HAR en man lov att skilja sig från sin hustru på vilken grund som helst?” undrade fariséerna, som försökte snärja den store läraren, Jesus Kristus. Han svarade med att hänvisa till det första mänskliga äktenskapet och gav dem ett rättesnöre att följa: ”Vad Gud har fogat samman, det må ingen människa skilja åt.”
Fariséerna påstod att Mose hade gjort föranstaltningar för skilsmässa genom att föreskriva att en man kunde ge sin hustru ”ett skilsmässointyg”. Till svar sade Jesus: ”Med hänsyn till er hårdhjärtenhet gjorde Mose den eftergiften för er att ni kan skilja er från era hustrur, men från början har det inte varit på det sättet. Jag säger er att vemhelst som skiljer sig från sin hustru, utom på grund av otukt, och gifter sig med en annan begår äktenskapsbrott.” — Matteus 19:3—9.
Äktenskapet var ursprungligen avsett att vara en permanent anordning. Inte ens döden skulle ha skilt makarna i det första äktenskapet åt, för de skapades som fullkomliga människor med utsikt till evigt liv. Det första människoparet syndade emellertid. Deras synd hade en negativ inverkan på äktenskapsanordningen. Fienden döden började skilja makarna åt. Gud betraktar döden som slutet på ett äktenskap. Vi läser i Bibeln: ”En hustru är bunden under hela den tid hennes man lever. Men om hennes man skulle somna in i döden, är hon fri att gifta sig med vem hon vill, bara det sker i Herren.” (1 Korinthierna 7:39) Detta är något helt annat än sådana religiösa påfund som den indiska sedvänjan sati, som innebär att en hustru vid sin mans död tvingas eller övertalas att låta bränna sig själv till döds, i tron att äktenskapet fortsätter i ett liv efter detta.
Under den mosaiska lagen
När det mosaiska lagförbundet instiftades, hade de äktenskapliga relationerna urartat till den grad att Jehova, med hänsyn till israeliternas hårdhjärtenhet, gjorde föranstaltningar för skilsmässa. (5 Moseboken 24:1) Det var inte Guds avsikt att israeliterna skulle missbruka denna lag och skilja sig från sina hustrur på grund av bagatellartade förseelser, vilket tydligt framgår av hans befallning att de skulle älska sin medmänniska som sig själva. (3 Moseboken 19:18) Utfärdandet av ett skilsmässointyg tjänade i sig självt som ett avskräckningsmedel, eftersom mannen i samband med utfärdandet var tvungen att ta kontakt med män med speciella befogenheter, som sannolikt skulle försöka få till stånd en försoning. Nej, Gud gav inte israeliterna denna lag för att en man skulle ha rätt att skilja sig från sin hustru ”på vilken grund som helst”. — Matteus 19:3.
Med tiden började emellertid israeliterna att ignorera själva andemeningen i Lagen och utnyttjade skilsmässoklausulen efter eget gottfinnande. På 400-talet f.v.t. var det vanligt att de handlade förrädiskt mot sin ungdoms hustru och tog ut skilsmässa av nästan vilken anledning som helst. Jehova förklarade mycket bestämt att han hatade skilsmässa. (Malaki 2:14—16) Det var mot denna bakgrund som Jesus fördömde det skilsmässoförfarande som var brukligt bland israeliterna på den tiden.
Den enda giltiga skilsmässoorsaken
Jesus sade emellertid att det fanns ett giltigt skäl till skilsmässa: otukt. (Matteus 5:31, 32; 19:8, 9) Det ord som här översatts med ”otukt” inbegriper alla slag av otillåtet sexuellt umgänge utanför ett skriftenligt äktenskaps ram, vare sig det sker med en person av samma kön eller av motsatt kön eller med ett djur.
Men inte ens under sådana omständigheter rekommenderade Jesus skilsmässa. Vid otrohet är det den oskyldiga partens sak att noga överväga konsekvenserna och bestämma om han eller hon skall ta ut skilsmässa. En hustru som funderar på att ta ut skilsmässa på denna skriftenliga grund kan också vilja ta med i beräkningen det Gud sade till den första kvinnan, när hon hade syndat. Sedan Gud hade avkunnat dödsdomen, sade han uttryckligen till Eva: ”Din åtrå kommer att stå till din man, och han kommer att härska över dig.” (1 Moseboken 3:16) I boken Commentary on the Old Testament beskriver C. F. Keil och F. Delitzsch denna ”åtrå” som ”ett till sjukdom gränsande begär”. Denna åtrå är visserligen inte lika stark hos alla kvinnor, men om en oskyldig hustru funderar på att ta ut skilsmässa, bör hon ta hänsyn till de känslomässiga behov som kvinnor har ärvt av Eva. Men eftersom utomäktenskapliga förbindelser från en otrogen makes sida kan resultera i att den oskyldiga parten blir smittad med sexuellt överförda sjukdomar, däribland aids, har somliga beslutat sig för att ta ut skilsmässa under de omständigheter som Jesus talade om.
Fröet till split inom familjen
Människors hårdhjärtenhet har sitt ursprung i den synd som det första människoparet begick mot Gud. (Romarna 5:12) Fröet till missämja och split i familjen såddes när det första människoparet syndade mot sin himmelske Fader. På vilket sätt? När en orm frestade den första kvinnan, Eva, att äta av det förbjudna trädet, satte hon genast i gång och åt av frukten. Det var först sedan hon hade fattat detta viktiga beslut som hon talade om för sin man vad ormen hade sagt. (1 Moseboken 3:6) Ja, hon handlade utan att rådfråga sin man. Här har vi prototypen till de problem som många familjer brottas med i våra dagar — bristen på ett fritt och öppet tankeutbyte.
När Adam och Eva längre fram ställdes till svars för sin synd, tillgrep de båda samma taktik som många par i våra dagar tar till när problem uppstår — de skyllde ifrån sig. Den förste mannen, Adam, lade skulden både på sin hustru och på Jehova och sade: ”Kvinnan som du gav till att vara hos mig, hon gav mig frukt från trädet, och så åt jag.” Kvinnan i sin tur sade: ”Ormen — den bedrog mig, och så åt jag.” — 1 Moseboken 3:12, 13.
När Jehova avkunnade domen över Adam och Eva, förutsade han också en annan omständighet i samband med de problem som skulle komma att uppstå. Han sade beträffande Evas förhållande till sin man: ”Han kommer att härska över dig.” Många äkta män i våra dagar är, i likhet med Isao, som nämndes i den första artikeln, mycket dominerande och ”härskar” över sina hustrur utan att ta hänsyn till deras känslor. Ändå fortsätter många hustrur att känna ”åtrå” eller begär efter sin mans uppmärksamhet. När detta begär inte tillfredsställs, kan hustrun börja pocka på sådan uppmärksamhet och handla själviskt. Eftersom många män är dominerande och många kvinnor är pockande, tar själviskheten överhanden, och så far friden sin kos. I en avhandling med rubriken ”En analys av dagens skilsmässor” skriver Shunsuke Serizawa: ”Om man förbiser den grundläggande orsaken till problemet med motstridiga viljor, nämligen tendensen att prioritera sina egna intressen, skulle det plötsligt bli omöjligt att göra en analys av våra dagars skilsmässor.”
Jehova har emellertid gett oss människor vägledning i sitt ord, Bibeln, så att gifta par som lyder honom kan åtnjuta ett mått av lycka i äktenskapet, trots att de är ofullkomliga. Isao följde Guds vägledning och kan nu glädja sig åt ett lyckligt familjeliv. Låt oss se hur Bibelns principer kan hjälpa människor att stärka äktenskapsbanden.
Tala ut med varandra
I många äktenskap gör bristen på kommunicerande, tendensen att skjuta skulden på andra och själviska attityder det svårt för mannen och hustrun att förstå varandras känslor. ”Eftersom ett förtroligt förhållande bygger på ett utbyte av känslor, är obetingad tillit ett måste. Och tillit är något sällsynt i våra dagar”, förklarar forskaren Caryl S. Avery. En fond av delade känslor bygger upp denna tillit. Detta kräver ett öppet kommunicerande makarna emellan.
Bibelboken Ordspråken använder en illustration för att uppmuntra till sådant förtroligt tankeutbyte: ”Rådslag i en mans hjärta är som djupa vatten, men den man som har urskillningsförmåga, han kommer att hämta upp det.” (Ordspråken 20:5) En gift person måste ha urskillning för att kunna hämta upp de tankar som finns djupt nere i makens eller makans hjärta. Tänk dig till exempel att din partner är upprörd. I stället för att svara: ”Jag har minsann själv haft en jobbig dag”, varför inte vänligt fråga: ”Har du haft en jobbig dag? Vad var det som gick på tok?” Det kan krävas tid och ansträngning att lyssna till din partner, men det är vanligtvis angenämare och mer tillfredsställande och dessutom tidsbesparande att du handlar så än att du ignorerar din partner och sedan blir tvungen att konfronteras med de känslostormar som bryter ut längre fram.
För att vinna varandras förtroende måste båda parter vara ärliga och försöka uttrycka sina känslor på ett sätt som den andre kan förstå. ”Tala sanning”, uppmanar Guds ord, ”eftersom vi är lemmar som tillhör varandra.” (Efesierna 4:25) Det krävs urskillningsförmåga för att tala sanning. Anta att en hustru tycker att hennes man inte lyssnar på henne. Innan hon säger något bör hon tänka på det som sägs i ett bibliskt ordspråk: ”Den som håller tillbaka sina ord äger kunskap, och en man med urskillningsförmåga är kall till sin ande.” (Ordspråken 17:27) I stället för att anklagande säga till sin man: ”Du lyssnar aldrig på mig!” skulle det vara mycket bättre om hon lugnt talade ut om sina känslor innan missräkning och besvikelse började byggas upp inom henne. Hon kanske skulle kunna tala om hur hon känner det genom att säga ungefär så här: ”Jag vet att du har mycket att göra, men jag skulle bli väldigt glad om vi hade lite mer tid för varandra.”
Ja, ”planer omintetgörs där det inte förekommer något förtroligt tal”. (Ordspråken 15:22) Din partner älskar dig, men det betyder inte att han eller hon kan läsa dina tankar. Därför måste du taktfullt tala om hur du känner det. Det kommer att hjälpa er, som kristna äkta makar, att göra vissa kärleksfulla justeringar för att kunna ”iaktta andens enhet i fridens sammanhållande band”. — Efesierna 4:2, 3.
Tänk till exempel på Kazuo, en kuschad äkta man med en obetvinglig lust att spela hasard. Han var nertyngd av skulder som uppgick till mer än en miljon kronor. Eftersom han lånade pengar för att betala av sina skulder, sjönk han allt djupare ner i dyn. Men sedan började han studera Bibeln, och till sist tog han mod till sig och talade med sin hustru om sina problem. Han var beredd på att bli överöst med anklagelser och blev därför mycket förvånad när hans hustru, som hade studerat Bibeln längre än han, lugnt sade: ”Låt oss sätta oss ner tillsammans och fundera ut hur vi skall kunna betala skulderna.”
Redan följande dag besökte de sina fordringsägare och började betala av sina skulder. De sålde till och med sitt hus. Det tog dem nästan ett år att bli skuldfria. Vad var det som fick Kimie, hans hustru, att ändra sig? Hon förklarar: ”Orden i Filipperna 4:6, 7 är verkligen sanna: ’Var inte bekymrade för någonting, utan låt i allting, genom bön och ödmjuk anhållan jämte tacksägelse, de ting ni begär göras kända för Gud; och Guds frid, som övergår allt förstånd, skall skydda era hjärtan och era sinnesförmögenheter med hjälp av Kristus Jesus.’” Hon tillägger: ”En väninna till mig, som blev förvånad över att se hur glad jag var trots alla problem, började studera Bibeln tillsammans med mig.” Kazuo och hans hustru har sedan dess låtit döpa sig och har nu ett lyckligt familjeliv.
Förutom att bygga upp tilliten genom att tala sanning med varandra gjorde de ovan nämnda makarna något annat som hjälper gifta par att lösa sina äktenskapliga problem. De kommunicerade med äktenskapsanordningens upphovsman, Jehova Gud. Trots de påfrestningar och problem som gifta par har att brottas med kommer han att välsigna dem med Guds frid, som övergår allt förstånd, om de gör sitt bästa för att tillämpa hans principer och lämnar resten i hans händer. Att be tillsammans är till särskilt stor nytta. Mannen bör ta ledningen och utgjuta sitt hjärta inför Gud och söka hans vägledning och hjälp med de problem som han och hans hustru ställs inför. (Psalm 62:8) Jehova Gud kommer med visshet att lyssna till sådana böner.
Ja, det är verkligen möjligt att stärka äktenskapsbanden. Trots att vi alla är ofullkomliga och lever i en orolig värld, kan gifta par finna stor lycka i sitt äktenskap. I boken Gör ditt familjeliv lyckligt!, utgiven av Sällskapet Vakttornet, kan du finna många praktiska förslag och gudaktiga råd beträffande detta ämne. Par som uppriktigt bemödar sig om att tillämpa Bibelns principer i sitt liv har också hopp om att få vara förenade med kärlekens band i Guds nya värld, som snart är här.