Det ogifta ståndet — en dörr till verksamhet utan sådant som distraherar
”Det ... innebär att man ständigt står till tjänst för Herren utan att låta sig distraheras.” — 1 KORINTHIERNA 7:35.
1. Vilka oroande nyheter fick Paulus om de kristna i Korinth?
APOSTELN Paulus var bekymrad för sina kristna bröder i den blomstrande staden Korinth i Grekland, vilken var känd för sin omoraliskhet. När han nu omkring år 55 v.t. var i Efesos i Mindre Asien, fick han oroande rapporter från Korinth, dels om att församlingen där, som han hade bildat omkring fem år tidigare, var splittrad, därför att man följde olika människor, och dels om att man tolererade ett fall av allvarlig omoraliskhet. Paulus hade dessutom fått ett brev från de kristna i Korinth, i vilket de bad om vägledning i frågor som rörde sexuella förbindelser, celibat, äktenskap, separation och omgifte.
2. Hur påverkade av allt att döma den utbredda omoraliskheten i Korinth de kristna i den staden?
2 Det verkade som om den grova omoraliskhet som var så utbredd i Korinth påverkade församlingen där på två sätt. Somliga kristna gav efter för den slappa andan när det gällde moral och tolererade omoraliskhet. (1 Korinthierna 5:1; 6:15–17) Som en motreaktion på den förhärskande andan av njutningslystnad i staden gick andra av allt att döma till den andra ytterligheten och rekommenderade avhållsamhet från allt sexuellt umgänge, också för gifta par. — 1 Korinthierna 7:5.
3. Vilka frågor tog Paulus först upp i sitt första brev till korinthierna?
3 I det långa brev som aposteln Paulus skrev till korinthierna tog han först upp problemet med oenighet. (1 Korinthierna, kapitel 1–4) Han uppmanade dem att inte följa människor, något som endast kan leda till skadlig splittring. De borde i stället vara förenade som Guds ”medarbetare”. Därefter gav han dem noggranna anvisningar om hur de skulle hålla församlingen moraliskt ren. (Kapitel 5 och 6) Sedan övergick han till att besvara deras brev.
Det ogifta ståndet rekommenderas
4. Vad menade Paulus när han sade att det var ”bra för en man att inte röra en kvinna”?
4 Så här började han: ”Vad nu angår de ting som ni skrev om, så är det bra för en man att inte röra en kvinna.” (1 Korinthierna 7:1) Uttrycket ”att inte röra en kvinna” betyder här att undvika fysisk beröring av en kvinna för att få sexuell tillfredsställelse. Eftersom Paulus redan hade fördömt otukt, talade han nu om sexuellt umgänge inom äktenskapet och rekommenderade därför nu det ogifta ståndet. (1 Korinthierna 6:9, 16, 18; jämför 1 Moseboken 20:6; Ordspråken 6:29.) Lite längre fram skrev han: ”Nu säger jag till de ogifta och till änkorna: det är bra för dem att de förblir såsom också jag är.” (1 Korinthierna 7:8) Paulus var ogift, kanske änkeman. — 1 Korinthierna 9:5.
5, 6. a) Vad visar att Paulus inte rekommenderade ett liv i kloster? b) Varför rekommenderade Paulus det ogifta ståndet?
5 De kristna i Korinth hade antagligen kommit i kontakt med grekisk filosofi, inom vilken vissa skolor prisade mycket sträng askes eller självförsakelse. Skulle det ha kunnat vara orsaken till att korinthierna frågade Paulus om det skulle vara ”bra” för de kristna att undvika allt sexuellt umgänge? Paulus’ svar återspeglade inte någon grekisk filosofi. (Kolosserna 2:8) Till skillnad från katolska teologer rekommenderade han inte någonstans ett asketiskt klosterliv i celibat, som om ogifta personer vore särskilt heliga och kunde medverka till sin egen räddning genom sin livsstil och sina böner.
6 Paulus rekommenderade det ogifta ståndet ”på grund av nöden här hos oss”. (1 Korinthierna 7:26) Han kan ha syftat på de svåra tider som de kristna fick gå igenom och som skulle ha kunnat bli ännu svårare om de var gifta. (1 Korinthierna 7:28) Han gav följande råd till ogifta kristna: ”Det är bra för dem att de förblir såsom också jag är.” Till änkemännen sade han: ”Är du löst från en hustru? Sluta upp med att söka en hustru.” Och så här skrev han om en kristen änka: ”Hon är lyckligare om hon förblir som hon är, enligt min mening. Jag menar nämligen att också jag har Guds ande.” — 1 Korinthierna 7:8, 27, 40.
Inget tvång att förbli ogift
7, 8. Vad visar att Paulus inte försökte tvinga någon kristen att förbli ogift?
7 Paulus var utan tvivel vägledd av Jehovas heliga ande, när han gav dessa råd. Hela hans framställning om celibat och äktenskap visar balans och återhållsamhet. Han gör inte detta till en fråga om att vara trogen eller otrogen. Det är i stället en fråga om valfrihet, men det ogifta ståndet rekommenderas för dem som kan förbli kyska i det tillståndet.
8 Omedelbart efter det att Paulus har förklarat att det är ”bra för en man att inte röra en kvinna” tillägger han: ”Men på grund av den så utbredda otukten må var man ha sin egen hustru och var kvinna ha sin egen man.” (1 Korinthierna 7:1, 2) Efter det att han har gett ogifta personer och änkor rådet att ”förbli såsom också jag är” tillägger han genast: ”Men om de inte har självbehärskning, må de då gifta sig, för det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär.” (1 Korinthierna 7:8, 9) Och hans råd till änkemän var, som vi redan har sett: ”Sluta upp med att söka en hustru. Men även om du skulle gifta dig, skulle du inte begå någon synd.” (1 Korinthierna 7:27, 28) Detta balanserade råd återspeglar valfrihet.
9. Hur är, enligt Jesus och Paulus, både äktenskapet och det ogifta ståndet gåvor från Gud?
9 Paulus visade att både äktenskapet och det ogifta ståndet är gåvor från Gud. ”Jag [önskar] att alla människor vore som jag själv. Men var och en har sin egen gåva från Gud, den ene på ett sätt, den andre på ett annat.” (1 Korinthierna 7:7) Han hade säkert det Jesus sade i tankarna, när Jesus, efter det att han hade slagit fast att äktenskapet kom från Gud, visade att det var en speciell gåva att frivilligt vara ogift för att tjäna Guds kungarikes intressen: ”Inte alla ger rum åt det ordet, utan bara de som har gåvan. För det finns eunucker som har fötts sådana ur moderlivet, och det finns eunucker som av människor har gjorts till eunucker, och det finns eunucker som själva har gjort sig till eunucker för himlarnas kungarikes skull. Den som kan ge rum åt det, han må ge rum åt det.” — Matteus 19:4–6, 11, 12.
Att ge rum åt gåvan att vara ogift
10. Hur kan en person ”ge rum” åt gåvan att vara ogift?
10 Både Jesus och Paulus talade om det ogifta ståndet som en ”gåva”, men ingen av dem sade att det var en mirakulös gåva som endast somliga kunde få. Jesus sade att ”inte alla ger rum” åt den gåvan, och han uppmuntrade dem som kan ”ge rum åt” den att göra det, precis som Jesus och Paulus hade gjort. Det är sant att Paulus skrev: ”Det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär”, men han talade om dem som inte hade ”självbehärskning”. (1 Korinthierna 7:9) I ett tidigare brev hade Paulus visat att de kristna kan undvika att bli upptända av begär. (Galaterna 5:16, 22–24) Att vi vandrar genom ande innebär att vi låter Jehovas ande vägleda varje steg vi tar. Kan unga kristna göra detta? Ja, om de noggrant följer Jehovas ord. Psalmisten skrev: ”Hur skall en ung man [eller ung kvinna] rena sin stig? Genom att ständigt vara på sin vakt i enlighet med ditt ord.” — Psalm 119:9.
11. Vad innebär det att vandra ”i överensstämmelse med anden”?
11 Detta innebär att vara på sin vakt mot det efterlåtna synsätt som sprids genom många TV-program, filmer, tidskriftsartiklar, böcker och sångtexter. Ett sådant synsätt vänder sig till köttet. Unga kristna av bägge könen, som önskar ge rum åt att vara ogifta, bör ”inte vandra i överensstämmelse med köttet, utan i överensstämmelse med anden. De som befinner sig i överensstämmelse med köttet fäster nämligen sinnet vid det som hör köttet till, men de som befinner sig i överensstämmelse med anden [fäster sinnet] vid det som hör anden till.” (Romarna 8:4, 5) Det som hör anden till är rättfärdigt, kyskt, värt att tycka om och dygdigt. Både unga och gamla kristna gör väl i att ”fortsätta att tänka på dessa ting”. — Filipperna 4:8, 9.
12. Att ge rum åt gåvan att vara ogift är i huvudsak en fråga om vad?
12 Att ge rum åt gåvan att vara ogift är i huvudsak en fråga om att målmedvetet inrikta sig på det och att be Jehova om hjälp att lyckas med det. (Filipperna 4:6, 7) Paulus skrev: ”Om någon står fast i sitt hjärta, i det han inte känner något tvång, utan har myndighet över sin egen vilja och har beslutat detta i sitt hjärta: att bibehålla sin egen jungfrulighet, kommer han att göra väl. Följaktligen gör också den väl som gifter bort sin jungfrulighet, men den som inte gifter bort den kommer att göra bättre.” — 1 Korinthierna 7:37, 38.
Att vara ogift med ett syfte
13, 14. a) Vilken jämförelse gjorde aposteln Paulus mellan ogifta och gifta kristna? b) Endast hur kan en ogift kristen ”göra bättre” än de som är gifta?
13 Att vara ogift är inte något förtjänstfullt i sig. Hur kan det då vara ”bättre”? Det beror alldeles på hur en person använder den frihet det medför. Paulus skrev: ”Jag vill verkligen att ni skall vara fria från bekymmer. Den ogifte mannen bekymrar sig om det som hör Herren till, hur han skall vinna Herrens godkännande. Men den gifte mannen bekymrar sig om det som hör världen till, hur han skall vinna sin hustrus godkännande, och han är delad. Vidare bekymrar sig den ogifta kvinnan, och jungfrun, om det som hör Herren till, för att hon skall vara helig både till sin kropp och till sin ande. Men den gifta kvinnan bekymrar sig om det som hör världen till, hur hon skall vinna sin mans godkännande. Detta säger jag emellertid till er personliga fördel, inte för att kasta en snara över er, utan för att mana er till det som är passande och det som innebär att man ständigt står till tjänst för Herren utan att låta sig distraheras.” — 1 Korinthierna 7:32–35.
14 En ogift kristen som använder sitt ogifta tillstånd till att jaga efter själviska mål gör inte ”bättre” än vad gifta kristna gör. Han förblir ogift, inte ”för himlarnas kungarikes skull”, utan av personliga skäl. (Matteus 19:12) Den ogifte mannen eller den ogifta kvinnan bör ”bekymra sig om det som hör Herren till” och vara angelägen om att ”vinna Herrens godkännande” och ”ständigt stå till tjänst för Herren utan att låta sig distraheras”. Detta innebär att ägna odelad uppmärksamhet åt att tjäna Jehova och Kristus Jesus. Det är endast genom att göra så som ogifta kristna män och kvinnor gör ”bättre” än gifta kristna.
Verksamhet utan sådant som distraherar
15. Vad går Paulus’ argumentering i 1 Korinthierna, kapitel 7, ut på?
15 Paulus’ argumentering i detta kapitel går ut på följande: Äktenskapet är legitimt och i vissa fall tillrådligt, men det ogifta ståndet är helt visst fördelaktigt för den kristne man eller den kristna kvinna som önskar tjäna Jehova med så lite som möjligt som distraherar. En gift person är ”delad”, medan däremot en ogift kristen är fri att inrikta sin uppmärksamhet på ”det som hör Herren till”.
16, 17. Hur kan en ogift kristen bättre inrikta sin uppmärksamhet på ”det som hör Herren till”?
16 Vad är det som hör Herren till och som en ogift kristen lättare kan ägna uppmärksamhet åt än gifta personer? I ett annat sammanhang talade Jesus om ”de ting som är Guds”, dvs. de ting som en kristen inte kan ge åt kejsaren. (Matteus 22:21) Dessa ting gäller i huvudsak en kristens liv, tillbedjan och tjänst. — Matteus 4:10; Romarna 14:8; 2 Korinthierna 2:17; 3:5, 6; 4:1.
17 Ogifta personer är i allmänhet friare att ägna tid åt Jehovas tjänst, något som kan vara till nytta för dem andligen och för omfattningen av deras tjänst. De kan ägna mer tid åt att studera och meditera. Det är ofta lättare för ogifta kristna att få tid till bibelläsning än vad det är för gifta kristna. De kan förbereda sig bättre för möten och tjänst på fältet. Allt detta är till deras ”personliga fördel”. — 1 Korinthierna 7:35.
18. Hur kan många ogifta bröder visa att de önskar tjäna Jehova ”utan att låta sig distraheras”?
18 Många ogifta bröder som redan tjänar som biträdande tjänare är fria att säga till Jehova: ”Här är jag! Sänd mig.” (Jesaja 6:8) De kan ansöka om att få gå igenom Skolan för förordnade tjänare, som är reserverad för ogifta biträdande tjänare och äldste, vilka är fria att tjäna där behovet är större. Även ogifta bröder som inte har möjlighet att lämna sin hemförsamling kan ställa sig till förfogande för att tjäna sina bröder som biträdande tjänare eller äldste. — Filipperna 2:20–23.
19. Hur blir många ogifta systrar välsignade, och bland annat hur kan de vara till välsignelse för församlingen?
19 Ogifta systrar, som inte har någon man som huvud att rådfråga och anförtro sig åt, kan vara mer benägna att ”kasta” sin ”börda” på Jehova. (Psalm 55:22; 1 Korinthierna 11:3) Detta är särskilt viktigt för systrar som är ogifta av kärlek till Jehova. Om de med tiden verkligen skulle gifta sig, skulle det bara ske ”i Herren”, dvs. bara med någon som är överlämnad åt Jehova. (1 Korinthierna 7:39) Äldste är tacksamma över att ha ogifta systrar i församlingen, eftersom dessa systrar ofta besöker och hjälper de sjuka och gamla, något som skänker glädje åt alla berörda. — Apostlagärningarna 20:35.
20. Hur visar många kristna att de ”ständigt står till tjänst för Herren utan att låta sig distraheras”?
20 Många unga kristna har ordnat sina förhållanden så att de ”ständigt” kan stå ”till tjänst för Herren utan att låta sig distraheras”. (1 Korinthierna 7:35) De tjänar Jehova som pionjärförkunnare eller missionärer, eller också tjänar de vid något av Sällskapet Vakttornets avdelningskontor. Och de är verkligen en lycklig skara! Deras närvaro är vederkvickande! Ja, i Jehovas och Jesu ögon är de ”alldeles som daggdroppar”. — Psalm 110:3.
Inget löfte om evigt celibat
21. a) Vad visar att Paulus inte uppmuntrade någon att avlägga ett celibatlöfte? b) Vad menade han när han talade om att vara ”förbi ungdomsblomstringen”?
21 En huvudtanke i Paulus’ råd är att en kristen skulle göra ”väl” i att i sitt liv ge rum åt detta att vara ogift. (1 Korinthierna 7:1, 8, 26, 37) Men han uppmanar dem förvisso inte att avlägga ett löfte om celibat. Tvärtom skriver han: ”Om någon menar att han handlar opassande mot sin jungfrulighet, om denna är förbi ungdomsblomstringen, och det är så det borde ske, så låt honom göra vad han önskar; han syndar inte. Låt dem gifta sig.” (1 Korinthierna 7:36) Det grekiska ord (hy·pẹ·ra·kmos), som har översatts med ”är förbi ungdomsblomstringen”, betyder ordagrant ”bortom den högsta punkten” och syftar på att man har passerat den tid då det sexuella begäret är som starkast. De som har varit ogifta i flera år och som till slut tycker att de bör gifta sig är därför fullständigt fria att gifta sig med en medtroende. — 2 Korinthierna 6:14.
22. Varför är det ur alla synvinklar fördelaktigt för en kristen att inte gifta sig alltför ung?
22 De år som en ung kristen använder till att tjäna Jehova utan sådant som distraherar är en förståndig investering. De åren låter honom eller henne skaffa sig praktisk vishet, erfarenhet och insikt. (Ordspråken 1:3, 4) En person som har förblivit ogift för Guds kungarikes skull är mycket bättre i stånd att ta på sig det ansvar som äktenskap och kanske också föräldraskap medför, om han längre fram skulle besluta sig för detta.
23. Hur tänker kanske somliga som funderar på att gifta sig, men vilken fråga skall vi behandla i de följande artiklarna?
23 Somliga kristna som har använt flera år till att som ogifta tjäna Jehova på heltid har noggrant valt sin blivande äktenskapspartner med tanke på att kunna fortsätta i någon form av heltidstjänst. Detta är verkligen mycket berömvärt. Somliga kanske rentav tänker att de, om de gifter sig, inte på något sätt skall låta sitt äktenskap hämma deras tjänst. Men bör en gift kristen känna sig lika fri att inrikta sig på sin tjänst för Jehova som han eller hon gjorde som ogift? Denna fråga skall vi behandla i de följande artiklarna.
Som en repetition
◻ Varför kände aposteln Paulus behov av att skriva till församlingen i Korinth?
◻ Hur vet vi att Paulus inte rekommenderade något klosterliv?
◻ Hur kan en person ”ge rum” åt det ogifta ståndet?
◻ Hur kan ogifta systrar utnyttja sitt ogifta tillstånd?
◻ Hur kan ogifta bröder utnyttja sin frihet att tjäna Jehova utan att ”låta sig distraheras”?