Hur blir framtiden för fåren och getterna?

”Han skall skilja människor från varandra, alldeles som en herde skiljer fåren från getterna.” — MATTEUS 25:32.

1, 2. Varför bör liknelsen om fåren och getterna intressera oss?

JESUS KRISTUS är helt visst den störste lärare som funnits på jorden. (Johannes 7:46) Han undervisade bland annat med hjälp av liknelser. (Matteus 13:34, 35) Dessa förmedlade på ett enkelt men ändå kraftfullt sätt djupa andliga och profetiska sanningar.

² I liknelsen om fåren och getterna pekade Jesus fram emot en tidpunkt då han skulle tjäna i en speciell ställning: ”När Människosonen kommer i sin härlighet och ...” (Matteus 25:31) Denna liknelse bör intressera oss, eftersom det är med den som Jesus avslutar sitt svar på frågan: ”Vad skall vara tecknet på din närvaro och på avslutningen på tingens ordning?” (Matteus 24:3) Men vad betyder detta för oss?

3. Vilken händelseutveckling hade Jesus tidigare i sitt anförande sagt skulle ske omedelbart efter det att den stora vedermödan hade börjat?

³ Jesus förutsade att det ”omedelbart efter” det att den stora vedermödan hade brutit ut skulle ske en dramatisk händelseutveckling, något som vi väntar på. Han sade att då skulle ”Människosonens tecken” visa sig. Detta kommer i hög grad att påverka ”alla jordens stammar”, vilka skall få ”se Människosonen komma på himlens moln med kraft och stor härlighet”. Människosonen skall åtföljas av ”sina änglar”. (Matteus 24:21, 29—31)a Hur är det då med liknelsen om fåren och getterna? Moderna biblar placerar den liknelsen i kapitel 25 i Matteus’ evangelium, men den är en del av Jesu svar och ger ytterligare detaljer om hur han kommer i härlighet, och den koncentrerar sig på hur han dömer ”alla nationerna”. — Matteus 25:32.

De medverkande i liknelsen

4. Hur omnämns Jesus i inledningen till liknelsen om fåren och getterna, och vilka andra kommer in i bilden?

⁴ Jesus börjar liknelsen med att säga: ”När Människosonen kommer.” Du vet antagligen vem ”Människosonen” är. Evangelieskribenterna använde ofta det uttrycket om Jesus, och det gjorde också Jesus själv, utan tvivel därför att han tänkte på Daniels syn av ”någon lik en människoson”, som kom inför den Gamle av dagar för att få ”herravälde och värdighet och kungarike”. (Daniel 7:13, 14; Matteus 26:63, 64; Markus 14:61, 62) Jesus är huvudpersonen i den här liknelsen, men han är inte ensam. Tidigare i detta anförande hade Jesus, som vi kan läsa i Matteus 24:30, 31, sagt att när Människosonen kommer ”med kraft och stor härlighet”, då skulle hans änglar spela en viktig roll. När Jesus i liknelsen om fåren och getterna sätter sig ”på sin härliga tron” för att döma, nämns också änglar tillsammans med honom. (Jämför Matteus 16:27.) Men kan det vara människor som avses i liknelsen — domaren och hans änglar är ju i himlen?

5. Hur kan vi identifiera Jesu ”bröder”?

⁵ En titt på liknelsen uppenbarar tre grupper som vi måste identifiera. Förutom fåren och getterna nämner Människosonen en tredje grupp, vars identitet är avgörande för möjligheten att identifiera fåren och getterna. Jesus kallar denna tredje grupp för sina andliga bröder. (Matteus 25:40, 45) De måste vara sanna tillbedjare, för Jesus sade: ”Var och en som gör min Faders vilja, ... det är min bror och syster och mor.” (Matteus 12:50; Johannes 20:17) Paulus omtalade därför rakt på sak de kristna som är en del av ”Abrahams säd” och är Guds söner som Jesu ”bröder” och som sådana som har ”andel i den himmelska kallelsen”. — Hebréerna 2:9—3:1; Galaterna 3:26, 29.

6. Vilka är ”de minsta” av Jesu ”bröder”?

⁶ Varför nämnde Jesus ”de minsta” av sina bröder? Dessa ord är ett eko av det som apostlarna hade hört honom säga tidigare. När Jesus jämförde Johannes döparen, som dog före Jesus och som därför hade ett jordiskt hopp, med dem som vinner himmelskt liv, sade han: ”Det [har] inte uppväckts någon större än Johannes döparen; men den som är en av de mindre i himlarnas kungarike är större än han.” (Matteus 11:11) Några av dem som skulle komma till himlen kan i likhet med apostlarna ha varit framträdande i den kristna församlingen, medan andra kan ha varit mindre framträdande, men de var alla Jesu andliga bröder. (Lukas 16:10; 1 Korinthierna 15:9; Efesierna 3:8; Hebréerna 8:11) Även om några verkade obetydliga på jorden, var de således hans bröder och skulle behandlas i enlighet därmed.

Vilka är fåren och getterna?

7, 8. Vad sade Jesus om fåren, och vilken slutsats kan vi därför dra om dem?

⁷ Så här läser vi om dömandet av fåren: Jesus ”skall ... säga till dem som står på hans högra sida: ’Kom, ni som har välsignats av min Fader, ta i arv det kungarike som har varit berett åt er från världens grundläggning. För jag blev hungrig, och ni gav mig något att äta; jag blev törstig, och ni gav mig något att dricka. Jag var en främmande människa, och ni tog gästfritt emot mig; naken, och ni klädde mig. Jag blev sjuk, och ni såg till mig. Jag var i fängelse, och ni kom till mig.’ Då skall de rättfärdiga svara honom med orden: ’Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig, och gav dig något att dricka? När såg vi dig som en främmande människa och tog gästfritt emot dig, eller naken, och klädde dig? När såg vi dig sjuk eller i fängelse och gick till dig?’ Och till svar skall kungen säga till dem: ’Jag säger er i sanning: I den mån, som ni har gjort det mot en av de minsta av dessa mina bröder, har ni gjort det mot mig.’” — Matteus 25:34—40.

⁸ Det är uppenbart att fåren, som döms värdiga att vara på Jesu högra sida av ära och ynnest, representerar en klass av människor. (Efesierna 1:20; Hebréerna 1:3) Vad gjorde de, och när? Jesus sade att de omtänksamt, respektfullt och generöst hade gett honom mat, dryck och kläder och att de hade hjälpt honom, när han var sjuk eller i fängelse. När fåren säger att de inte har gjort detta mot Jesus personligen, påpekar han att de genom att ha stött hans andliga bröder, kvarlevan av smorda kristna, faktiskt har gjort det mot honom själv.

9. Varför är liknelsen inte tillämplig under tusenårsriket?

⁹ Liknelsen är inte tillämplig under tusenårsriket, eftersom de smorda då inte kommer att vara människor som hungrar, törstar eller är sjuka eller är i fängelse. Men många av dem har upplevt sådant under avslutningen på denna tingens ordning. Satan har, alltsedan han kastades ner hit till jorden, framför allt riktat sitt ursinne mot kvarlevan och fått dess medlemmar att utsättas för att bli hånade, torterade och dödade. — Uppenbarelseboken 12:17.

10, 11. a) Varför är det orimligt att tänka att fåren inbegriper alla som gör en vänlig handling mot Jesu bröder? b) Vilka representerar fåren lämpligen?

¹⁰ Sade Jesus att alla som gjorde en liten vänlig handling mot en av hans bröder, till exempel genom att erbjuda denne en bit bröd eller ett glas vatten, uppfyller kraven för att bli ett av dessa får? Visst kan det återspegla mänsklig omtanke att visa sådan vänlighet, men det verkar faktiskt som om det krävs mycket mer av fåren i den här liknelsen. Jesus åsyftade till exempel knappast ateister eller präster som råkar göra en vänlig handling mot någon av hans bröder. Två gånger kallar Jesus däremot fåren för ”rättfärdiga”. (Matteus 25:37, 46) Fåren måste således vara sådana som under någon tid har kommit Kristi bröder till hjälp och aktivt stött dem och dessutom utövat ett sådant mått av tro att de har fått en rättfärdig ställning inför Gud.

¹¹ Många har under århundradenas gång i likhet med Abraham åtnjutit en rättfärdig ställning inför Gud. (Jakob 2:21—23) Noa, Abraham och andra trogna personer är med bland de ”andra får” som skall ärva liv i paradiset under Guds kungarike. På senare tid har flera miljoner börjat ägna sig åt den sanna tillbedjan som andra får, och de har blivit ”en hjord” med de smorda. (Johannes 10:16; Uppenbarelseboken 7:9) Dessa, som har jordiska förhoppningar, erkänner Jesu bröder som Guds kungarikes ambassadörer, och de har därför hjälpt dem både bokstavligen och andligen. Jesus betraktar det som de andra fåren gör mot hans bröder på jorden som om det vore gjort mot honom själv. De som har handlat så och som lever när han kommer för att döma nationerna kommer att dömas som får.

12. Varför skulle fåren kunna fråga hur de har handlat omtänksamt mot Jesus?

¹² Om de andra fåren nu predikar de goda nyheterna tillsammans med de smorda och hjälper dem, varför skulle de då fråga: ”Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig, och gav dig något att dricka?” (Matteus 25:37) Det skulle kunna finnas flera skäl. Detta är en liknelse. Genom den visar Jesus sitt stora intresse för sina andliga bröder; han känner med dem och lider med dem. Jesus hade tidigare sagt: ”Den som tar emot er tar också emot mig, och den som tar emot mig tar också emot honom som har sänt ut mig.” (Matteus 10:40) I den här liknelsen utsträcker Jesus den principen och visar att det som görs (gott eller ont) mot hans bröder når ända in i himlen; det är som om det vore gjort mot honom i himlen. Jesus betonar här också Jehovas norm för att döma och gör klart att Guds dom, antingen den är gynnsam eller ogynnsam, är bindande och rättvis. Getterna kan inte komma med ursäkten: ”Om vi bara hade fått se dig personligen.”

13. Varför skulle getlika personer kunna tilltala Jesus som ”Herre”?

¹³ När vi väl inser vid vilken tidpunkt domen i den här liknelsen avkunnas, förstår vi bättre vilka getterna är. Uppfyllelsen sker när ”Människosonens tecken visar sig i himlen, och då skall alla jordens stammar slå sig själva under jämmer, och de skall se Människosonen komma ... med kraft och stor härlighet”. (Matteus 24:29, 30) Människor som överlever det stora Babylons vedermöda och som har handlat trotsigt mot kungens bröder kan nu, i hopp om att rädda sitt liv, tilltala domaren som ”Herre”. — Matteus 7:22, 23; jämför Uppenbarelseboken 6:15—17.

14. På grund av vad skall Jesus döma fåren och getterna?

¹⁴ Jesu dom kommer inte att grunda sig på desperata påståenden från tidigare kyrkobesökare, ateister eller andra. (2 Thessalonikerna 1:8) Domaren kommer i stället att granska människors hjärtetillstånd och tidigare handlingar mot även ”en av de minsta” av hans ”bröder”. Antalet smorda kristna som finns kvar på jorden minskar onekligen. Men så länge som de smorda, vilka utgör ”den trogne och omdömesgille slaven”, fortsätter att tillhandahålla andlig mat och vägledning, har människor tillfälle att komma att höra till fårens klass genom att i likhet med den ”stora skaran” ”ur alla nationer och stammar och folk och tungomål” göra gott mot slavklassen. — Uppenbarelseboken 7:9, 14.

15. a) Hur har många visat sig vara lika getter? b) Varför bör vi undvika att påstå att någon är ett får eller en get?

¹⁵ Hur har Kristi bröder och de miljontals andra får som är förenade med dem som en hjord blivit behandlade? Många människor kanske inte själva har angripit Kristi representanter, men de har inte heller behandlat hans folk kärleksfullt. Eftersom getlika personer föredrar den onda världen, förkastar de budskapet om Guds kungarike, oavsett hur de får höra det — direkt eller indirekt. (1 Johannes 2:15—17) I sista hand är det naturligtvis Jesus som är förordnad att avkunna dom. Det är inte vår sak att avgöra vilka som är får och vilka som är getter. — Markus 2:8; Lukas 5:22; Johannes 2:24, 25; Romarna 14:10—12; 1 Korinthierna 4:5.

Hur blir framtiden för varje grupp?

16, 17. Vilken framtid skall fåren få?

¹⁶ Jesus uttalade sin dom över fåren: ”Kom, ni som har välsignats av min Fader, ta i arv det kungarike som har varit berett åt er från världens grundläggning.” Vilken hjärtlig inbjudan — ”Kom”! Till vad? Till evigt liv, enligt hur han sammanfattningsvis uttryckte det: ”De rättfärdiga” skall ärva ”evigt liv”. — Matteus 25:34, 46.

¹⁷ Medan Jesus i liknelsen om talenterna visade vad som krävs av dem som skall härska tillsammans med honom i himlen, visar han i den här liknelsen vad som förväntas av undersåtarna i Guds kungarike. (Matteus 25:14—23) Kort sagt: fåren skall, på grund av sitt helhjärtade stöd åt Jesu bröder, ärva en plats i den jordiska domänen av hans kungarike. De kommer att få leva på en paradisisk jord — en möjlighet som Gud berett åt dem ”från världens grundläggning”, dvs. från grundläggningen av världen av återlösbara människor. — Lukas 11:50, 51.

18, 19. a) Vilken dom kommer Jesus att avkunna över getterna? b) Hur kan vi vara övertygade om att getterna inte skall pinas för evigt?

¹⁸ Vilken annorlunda dom verkställs inte över getterna! ”Sedan skall han säga till dem som står på hans vänstra sida, i deras tur: ’Bege er bort från mig, ni som har blivit förbannade, till den eviga elden som är beredd åt Djävulen och hans änglar. För jag blev hungrig, men ni gav mig inget att äta, och jag blev törstig, men ni gav mig inget att dricka. Jag var en främmande människa, men ni tog inte gästfritt emot mig; naken, men ni klädde mig inte; sjuk och i fängelse, men ni såg inte till mig.’ Då skall också de svara, med orden: ’Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som en främmande människa eller naken eller sjuk eller i fängelse och betjänade dig inte?’ Då skall han svara dem med orden: ’Jag säger er i sanning: I den mån, som ni inte har gjort det mot en av dessa minsta, har ni inte gjort det mot mig.’” — Matteus 25:41—45.

¹⁹ De som studerar Bibeln vet att detta inte kan betyda att getlika personer har någon odödlig själ som skall pinas i en evig eld. Nej, för människor är själar; de har inte någon odödlig själ. (1 Moseboken 2:7; Predikaren 9:5, 10; Hesekiel 18:4) Med den ”eviga eld” som domaren dömer getterna till avser han en tillintetgörelse utan hopp för framtiden, och detta är något som också kommer att bli det bestående slutet för Djävulen och hans demoner. (Uppenbarelseboken 20:10, 14) Jehovas domare ställer följaktligen upp motsatser. Till fåren säger han: ”Kom”, men till getterna säger han: ”Bege er bort från mig.” Fåren skall ärva ”evigt liv”. Getterna skall få ”evigt avskärande”. — Matteus 25:46.b

Vad innebär detta för oss?

20, 21. a) Vilket viktigt arbete har de kristna att utföra? b) Hur delas människor nu upp? c) Hur kommer människors situation att vara, när liknelsen om fåren och getterna börjar uppfyllas?

²⁰ De fyra apostlar som hörde Jesu svar på frågan om tecknet på hans närvaro och på avslutningen på tingens ordning hade mycket att begrunda. De måste ständigt vara vakna och vaksamma. (Matteus 24:42) De måste också utföra det arbete med att vittna som nämns i Markus 13:10. Jehovas vittnen ägnar sig nu energiskt åt det arbetet.

²¹ Vad innebär då denna nya förståelse av liknelsen om fåren och getterna för oss? Jo, människor tar ställning redan nu. Somliga är på den breda ”väg som leder till tillintetgörelse”, medan andra försöker hålla sig kvar på den smala ”väg som leder till liv”. (Matteus 7:13, 14) Men den tidpunkt då Jesus skall avkunna den slutgiltiga dom som beskrivs i liknelsen om fåren och getterna hör fortfarande framtiden till. När Människosonen kommer i rollen som domare, kommer han att slå fast att många sanna kristna — faktiskt ”en stor skara” av överlämnade får — kommer att uppfylla kraven för att komma igenom den avslutande delen av ”den stora vedermödan” och in i den nya världen. Den framtidsutsikten bör nu vara en källa till glädje. (Uppenbarelseboken 7:9, 14) Men massor av människor ur ”alla nationerna” kommer att ha visat sig vara som halsstarriga getter. De ”skall gå bort till evigt avskärande”. Vilken lättnad för jorden!

22, 23. Varför är vårt predikoarbete viktigt nu, då ju uppfyllelsen av liknelsen fortfarande hör framtiden till?

²² Det dömande som beskrivs i liknelsen skall ske i en nära framtid, men redan nu sker något viktigt. Vi kristna är upptagna i ett livräddande arbete med att förkunna ett budskap som vållar söndring bland människor, dvs. delar upp dem. (Matteus 10:32—39) Paulus skrev: ”Ty ’var och en som anropar Jehovas namn skall bli räddad’. Men hur skall de anropa honom som de inte har satt tro till? Och hur skall de sätta tro till honom som de inte har hört något om? Och hur skall de höra utan att någon predikar?” (Romarna 10:13, 14) Genom vår offentliga tjänst nås människor i mer än 230 länder med Guds namn och hans budskap om räddning. Kristi smorda bröder går fortfarande i spetsen för detta verk. Omkring fem miljoner av de andra fåren har nu anslutit sig till dem. Och över hela världen hörsammar människor det budskap som förkunnas av Jesu bröder.

²³ Många får tillfälle att höra vårt budskap, när vi predikar från hus till hus eller under informella förhållanden. Andra kan få höra om Jehovas vittnen och vad de representerar på ett sätt som vi inte känner till. I vilken utsträckning kommer Jesus, när tiden för domen är inne, att ta hänsyn till samhällsansvar och familjeförtjänst? Det vet vi inte, och det är meningslöst att spekulera. (Jämför 1 Korinthierna 7:14.) Många slår nu dövörat till för Guds folks predikande, hånar dess medlemmar eller tar del i ren förföljelse av dem. Detta är följaktligen en avgörande tid; sådana personer kan utvecklas till sådana som Jesus skall döma som getter. — Matteus 10:22; Johannes 15:20; 16:2, 3; Romarna 2:5, 6.

24. a) Varför är det viktigt för människor att reagera positivt för vårt predikande? b) Hur har det här studiet påverkat din inställning till din tjänst?

²⁴ Men lyckligtvis reagerar många positivt, studerar Guds ord och blir Jehovas vittnen. Några som för närvarande verkar vara getlika kan ändra sig och bli lika får. Den springande punkten är att de som reagerar positivt och som aktivt stöder kvarlevan av Kristi bröder därigenom nu skaffar ett bevismaterial som kommer att ligga till grund för att de placeras på Jesu högra sida, när han i en snar framtid sätter sig på sin tron för att avkunna dom. Dessa blir välsignade och kommer att fortsätta att bli det. Denna liknelse bör följaktligen sporra oss till ännu mer nit i den kristna tjänsten. Vi vill, innan det är för sent, göra allt vi kan för att förkunna de goda nyheterna om Guds kungarike och därigenom ge andra möjlighet att hörsamma dem. Sedan är det Jesu sak att avkunna en gynnsam eller en ogynnsam dom. — Matteus 25:46.

[Fotnoter]

Minns du?

◻ Vilka paralleller mellan Matteus 24:29—31 och Matteus 25:31—33 visar att liknelsen om fåren och getterna har en framtida uppfyllelse, och när inträffar den?

◻ Vilka är ”de minsta” av Jesu bröder?

◻ Hur hjälper oss Jesu bruk av uttrycket ”rättfärdiga” att visa vilka dessa representerar och vilka de inte representerar?

◻ Varför är vårt predikande viktigt och angeläget, även om liknelsen skall uppfyllas i framtiden?

[Ruta/Bild på sidan 24]

LÄGG MÄRKE TILL PARALLELLERNA

Matteus 24:29—31 Matteus 25:31—33

När den stora vedermödan börjat, Människosonen kommer

kommer Människosonen

Kommer med stor härlighet Kommer i härlighet och

Alla jordens stammar ser honom Alla nationer samlade;

getterna döms slutgiltigt

[Bildkälla på sidan 24]

Garo Nalbandian