Ljusbärare — för vilket syfte?
”Jag har satt dig till ett ljus för nationer.” — APOSTLAGÄRNINGARNA 13:47.
1. Hur påverkades aposteln Paulus av den befallning som nämns i Apostlagärningarna 13:47?
”JEHOVA har ... gett oss befallning i dessa ord: ’Jag har satt dig till ett ljus för nationer, för att du skall vara till räddning intill jordens yttersta ända’”, sade aposteln Paulus. (Apostlagärningarna 13:47) Han inte bara sade detta, utan han insåg också allvaret i det. När Paulus hade blivit kristen, ägnade han sitt liv åt att utföra den befallningen. (Apostlagärningarna 26:14—20) Gäller den befallningen också oss? Och varför är den i så fall viktig i vår tid?
När ljusen slocknade för mänskligheten
2. a) Vad hände när ändens tid började för världen, något som djupt påverkade dess andliga och moraliska klimat? b) Hur reagerade en brittisk statsman för det som han såg hända i augusti 1914?
2 Innan flertalet av dem som lever i dag ännu var födda, började ändens tid för den här världen. Stora händelser inträffade i snabb följd. Satan, Djävulen, den förnämste upphovsmannen till andligt och moraliskt mörker, slungades ner till jorden. (Efesierna 6:12; Uppenbarelseboken 12:7—12) Mänskligheten hade redan kastats in i sitt första världskrig. I början av augusti 1914, när kriget verkade oundvikligt, sade den brittiske utrikesministern, sir Edward Grey, när han stod vid fönstret till sitt kontor i London: ”Ljusen håller på att slockna över hela Europa; och vi kommer inte att få se dem tändas mer i vår livstid.”
3. Vilken framgång har världens ledare haft i att försöka lysa upp mänsklighetens framtid?
3 I ett försök att åter tända dessa ljus trädde Nationernas förbund i kraft år 1920. Men det var knappt att ljuslågorna flämtade. Vid slutet av andra världskriget gjorde världens ledare ett nytt försök — denna gång med Förenta nationerna. Men inte heller då brann ljusen klart. Med tanke på händelseutvecklingen på senare tid har emellertid världens ledare talat om en ”ny världsordning”. Men man kan knappast säga att någon ”ny värld”, som de har skapat, har skänkt verklig fred och säkerhet, utan i stället fortsätter väpnade konflikter, etniska strider, brottslighet, arbetslöshet, fattigdom, miljöförstöring och sjukdomar att störa människors glädje av livet.
4, 5. a) När och hur lägrade sig mörkret över mänskligheten? b) Vad behövs för att skänka lindring?
4 Ljusen för mänskligheten slocknade faktiskt långt före år 1914. Det hände för omkring sex tusen år sedan, i Eden, när våra första mänskliga föräldrar valde att själva fatta beslut utan hänsyn till Guds uttryckta vilja. De smärtsamma erfarenheter som mänskligheten har haft sedan dess är bara episoder under det som Bibeln talar om som ”mörkrets myndighet”. (Kolosserna 1:13) Det var under inflytande av Satan, Djävulen, som den första människan, Adam, störtade världen in i synd; och från Adam spred sig synd och död till hela mänskligheten. (1 Moseboken 3:1—6; Romarna 5:12) Mänskligheten förlorade därigenom Jehovas godkännande — godkännandet från honom som är källan till ljus och liv. — Psalm 36:9.
5 Det enda sätt varpå ljuset återigen skulle kunna fås att lysa för några av mänsklighetens medlemmar skulle vara om de vann godkännande av mänsklighetens Skapare, Jehova Gud. Då skulle ”det hölje som överhöljer alla folken”, fördömelsen på grund av synd, kunna avlyftas. Hur skulle detta bli möjligt? — Jesaja 25:7.
Den som har getts ”som ett ljus för nationerna”
6. Vilken storslagen framtid har Jehova gjort möjlig för oss genom Jesus Kristus?
6 Redan innan Adam och Eva blev utdrivna ur paradiset förutsade Jehova att en ”säd” skulle befria dem som älskade rättfärdighet. (1 Moseboken 3:15) Efter det att denna utlovade Säd hade fötts som människa fick Jehova den åldrige Simeon att i templet i Jerusalem identifiera honom som ”ett ljus till att avlägsna töcknet från nationerna”. (Lukas 2:29—32) Genom att tro på offret av Jesu fullkomliga liv skulle människor kunna bli befriade från den fördömelse som är en följd av medfödd synd. (Johannes 3:36) De skulle enligt Jehovas vilja nu kunna se fram emot evigt liv i fullkomlighet som en del av det himmelska kungariket eller som dess undersåtar på en paradisisk jord. Vilken underbar anordning är inte detta!
7. Varför fyller både löftena i profetian i Jesaja 42:1—4 och dess uppfyllelse under det första århundradet oss med hopp?
7 Jesus Kristus är själv garanten för att dessa storslagna framtidsutsikter skall förverkligas. I samband med att Jesus botade lidande människor tillämpade aposteln Matteus det som sägs i Jesaja 42:1—4 på honom. Det sägs bland annat där: ”Se! Min tjänare, som jag håller ett fast grepp om! Min utvalde, som min själ har godkänt! Jag har lagt min ande i honom. Rättvisa åt nationerna kommer han att föra fram.” Och är inte detta vad människor av alla nationer behöver? Profetian fortsätter: ”Han kommer inte att ropa högt eller häva upp sin röst, och på gatan kommer han inte att låta höra sin röst. Inget knäckt rör kommer han att krossa; och en matt lysande linveke kommer han inte att släcka.” I överensstämmelse med detta var Jesus inte hård mot människor som redan led. Han visade dem medlidande, undervisade dem om Jehovas uppsåt och botade dem. — Matteus 12:15—21.
8. I vilken bemärkelse har Jehova gett Jesus ”som ett förbund för folket” och ”som ett ljus för nationerna”?
8 Den som gav denna profetia riktar sig till sin tjänare, till Jesus, när han säger: ”Jag själv, Jehova, har kallat dig i rättfärdighet, och jag fattade dig sedan vid handen. Och jag kommer att skydda dig och ge dig som ett förbund för folket, som ett ljus för nationerna, för att du må öppna de blinda ögonen, för att du må föra ut fången ur fängelsehålan, ur interneringshuset dem som sitter i mörker.” (Jesaja 42:6, 7) Ja, Jehova har gett Jesus Kristus som ett förbund, som en högtidlig löftesgaranti. Hur uppmuntrande är inte detta! När Jesus var här på jorden, visade han verkligt intresse för mänskligheten; han gav rentav sitt liv för den. Det är till honom som Jehova har överlämnat herraväldet över alla nationer. Inte underligt att Jehova talade om Jesus som ett ljus för nationerna och att Jesus sade om sig själv: ”Jag är världens ljus.” — Johannes 8:12.
9. Varför ägnade Jesus sig inte åt att förbättra den dåvarande tingens ordning?
9 För vilket syfte tjänade då Jesus som världens ljus? Det var verkligen inte i något världsligt eller materialistiskt syfte. Han vägrade att försöka rätta till det då existerande politiska systemet och ville inte heller ta emot kungamakt av vare sig Satan, den här världens härskare, eller folket. (Lukas 4:5—8; Johannes 6:15; 14:30) Jesus visade stort medlidande med dem som var betryckta och gav dem lindring på ett sätt som andra inte kunde. Men han visste att det inte gick att få någon varaktig lättnad inom ramarna för ett mänskligt samhälle som på grund av medfödd synd var under Guds fördömelse och som manipulerades av osynliga onda andemakter. Med gudaktig insikt lät Jesus hela sitt liv kretsa kring detta att göra Guds vilja. — Hebréerna 10:7.
10. Hur och i vilket syfte tjänade Jesus som världens ljus?
10 Hur och i vilket syfte tjänade Jesus då som världens ljus? Han ägnade sig åt att predika de goda nyheterna om Guds kungarike. (Lukas 4:43; Johannes 18:37) Genom att vittna om sanningen om Jehovas uppsåt förhärligade Jesus också sin himmelske Faders namn. (Johannes 17:4, 6) Och som världens ljus avslöjade Jesus religiösa lögner och skänkte därigenom andlig frihet åt dem som hölls i religiöst slaveri. Han avslöjade också Satan som den som osynligen manövrerar dem som låter sig utnyttjas av honom. Jesus identifierade också tydligt de gärningar som hör mörkret till. (Matteus 15:3—9; Johannes 3:19—21; 8:44) Han visade sig i synnerhet vara världens ljus genom att offra sitt fullkomliga mänskliga liv som en lösen, och han öppnade därigenom vägen för dem som utövar tro på denna anordning att kunna få förlåtelse för synder, ett godkänt förhållande till Gud och utsikten till evigt liv som en del av Jehovas universella familj. (Matteus 20:28; Johannes 3:16) Och slutligen, genom att livet igenom bevara fullkomlig gudaktig hängivenhet försvarade Jesus Jehovas suveränitet och bevisade att Djävulen är en lögnare och gjorde det därigenom möjligt för dem som älskar rättfärdighet att få eviga välsignelser. Men skulle då Jesus vara den ende ljusbäraren?
”Ni är världens ljus”
11. Vad måste Jesu lärjungar göra för att vara ljusbärare?
11 I Matteus 5:14 sade Jesus till sina lärjungar: ”Ni är världens ljus.” De skulle följa i hans fotspår och skulle både genom sitt levnadssätt och genom sitt predikande visa andra vägen till Jehova som källan till sann upplysning. De skulle efterlikna Jesus och göra Jehovas namn känt och försvara hans suveränitet. Precis som Jesus skulle de förkunna Guds kungarike som mänsklighetens enda hopp. De skulle också avslöja religiösa lögner, de gärningar som hör mörkret till och den onde som ligger bakom dessa ting. Kristi efterföljare skulle berätta för människor överallt om Jehovas kärleksfulla anordning för räddning genom Jesus Kristus. Och med vilket nit utförde inte de första kristna det uppdraget med början i Jerusalem och Judeen och sedan vidare i Samarien, precis som Jesus hade befallt! — Apostlagärningarna 1:8.
12. a) Hur långt skulle det andliga ljuset spridas? b) Vad kunde Paulus med hjälp av Jehovas ande inse angående Jesaja 42:6, och hur bör den profetian påverka vårt liv?
12 Men predikandet av de goda nyheterna skulle inte begränsas till det fältet. Jesus hade ju gett sina efterföljare i uppdrag att göra ”lärjungar av människor av alla nationerna”. (Matteus 28:19) Vid den tid då Saul från Tarsos blev omvänd sade Herren uttryckligen att Saul (som blev aposteln Paulus) inte bara skulle predika för judar, utan också för icke-judar. (Apostlagärningarna 9:15) Genom den heliga andens hjälp kom Paulus att inse vad detta inbegrep. Han insåg således att profetian i Jesaja 42:6, som direkt uppfylldes på Kristus Jesus, också utgjorde en indirekt befallning till alla som utövar tro på Kristus. När Paulus i Apostlagärningarna 13:47 citerade från Jesaja, sade han därför: ”Jehova har ... gett oss befallning i dessa ord: ’Jag har satt dig till ett ljus för nationer, för att du skall vara till räddning intill jordens yttersta ända.’” Hur är det då med var och en av oss? Har vi allvarligt begrundat uppdraget att vara ljusbärare? Låter vi likt Jesus och Paulus vårt liv kretsa kring detta att göra Guds vilja?
Ljus och sanning från Gud till att leda oss
13. Vad är i enlighet med Psalm 43:3 vår innerliga bön, och vad skyddar detta oss emot?
13 Om vi genom våra egna planer skulle försöka få ljusen att åter tändas för att lysa upp mänsklighetens framtid, då skulle vi verkligen ha missat poängen i Guds inspirerade ord. Men vad världen i allmänhet än gör, hoppas de sanna kristna på Jehova som den sanna ljuskällan. Deras bön liknar den som finns nedtecknad i Psalm 43:3 och som lyder: ”Sänd ut ditt ljus och din sanning. Må just dessa leda mig. Må de föra mig till ditt heliga berg och till din storslagna tältboning.”
14, 15. a) Hur sänder Jehova nu ut sitt ljus och sin sanning? b) Hur kan vi visa att Guds ljus och sanning verkligen leder oss?
14 Jehova fortsätter att besvara den bönen från sina lojala tjänare. Han sänder ut ljus genom att tillkännage sitt uppsåt, genom att göra det möjligt för sina tjänare att förstå det och genom att därefter föra det som han har tillkännagett till fullbordan. När vi ber till Gud, är detta inte bara en formalitet som vi gör bara för att ge sken av att vara heliga. Vår innerliga önskan är att det ljus som kommer från Jehova skall leda oss, som psalmisten säger. Vi tar emot det ansvar som följer med att få det ljus som Gud ger. Likt aposteln Paulus inser vi att uppfyllelsen av Jehovas ord medför en indirekt befallning till alla dem som utövar tro på det. Vi känner det som att vi står i skuld till andra människor, tills vi har gett dem de goda nyheter som Gud i det syftet har anförtrott åt oss. — Romarna 1:14, 15.
15 Det ljus och den sanning som Jehova har sänt ut i vår tid visar tydligt att Jesus Kristus nu aktivt härskar från sin himmelska tron. (Psalm 2:6—8; Uppenbarelseboken 11:15) Jesus förutsade att under hans närvaro som kung skulle dessa goda nyheter om Guds kungarike predikas på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd. (Matteus 24:3, 14) Det arbetet utförs nu runt om på jorden, och det mycket intensivt. Om vi gör det arbetet till det viktigaste i vårt liv, då leds vi verkligen av Guds ljus och sanning, som psalmisten sade.
Jehovas egen härlighet har strålande gått upp
16, 17. Hur lät Jehova sin härlighet strålande gå upp över sin kvinnolika organisation år 1914, och vilken befallning gav han den?
16 I gripande ordalag beskriver Bibeln det sätt varpå gudomligt ljus sprids till människor överallt. Jesaja 60:1—3, som riktas till Jehovas ”kvinna” eller hans himmelska organisation av lojala tjänare, lyder: ”Stå upp, o kvinna, sprid ut ljus, ty ditt ljus har kommit, och över dig har Jehovas egen härlighet strålande gått upp. Ty se! verkligt mörker kommer att övertäcka jorden och tjockt dunkel folkgrupperna; men över dig kommer Jehova att strålande gå upp, och över dig kommer hans egen härlighet att synas. Och nationer kommer sannerligen att gå till ditt ljus och kungar till din strålande uppgångs klara sken.”
17 Jehovas härlighet gick strålande upp över hans himmelska kvinnolika organisation, när den år 1914 efter en lång väntetid födde det messianska riket med Jesus Kristus som kung. (Uppenbarelseboken 12:1—5) Jehovas härliga ljus lyser med gudomligt godkännande över den regeringen som den enda rättmätiga regeringen över hela jorden.
18. a) Varför övertäcker mörker jorden, så som det är förutsagt i Jesaja 60:2? b) Hur kan individer befrias från jordens mörker?
18 Däremot övertäcker mörker jorden och tjockt dunkel folkgrupperna. Varför det? Därför att nationerna förkastar Guds käre Sons regering till förmån för mänskligt styre. De tror att de kommer att lösa sina problem genom att göra sig av med ett slags regering och anta ett annat. Men detta skänker inte den lättnad som de hoppas på. De ser inte vem som bakom scenen i andevärlden manövrerar nationerna. (2 Korinthierna 4:4) De förkastar källan till det sanna ljuset och är därför i mörker. (Efesierna 6:12) Men oavsett vad nationerna gör kan individer befrias från det mörkret. Hur då? Jo, genom att helt och fullt sätta tro till Guds kungarike och underkasta sig det.
19, 20. a) Varför och hur har Jehovas härlighet lyst på Jesu smorda efterföljare? b) Varför har Jehova gjort sina smorda till ljusbärare? c) Hur har, som det var förutsagt, ”kungar” och ”nationer” dragits till det av Gud givna ljuset?
19 Kristenheten har inte satt tro till Guds kungarike och inte heller underkastat sig det, men det har Jesu Kristi med anden smorda efterföljare gjort. Därför har Jehovas ljus av gudomligt godkännande lyst på dessa hans himmelska kvinnas synliga representanter, och hans härlighet har varit uppenbar över dem. (Jesaja 60:19—21) De åtnjuter ett andligt ljus som inte kan avlägsnas genom någon förändring av världens politiska eller ekonomiska scen. De har upplevt hur Jehova har befriat dem från det stora Babylon. (Uppenbarelseboken 18:4) De åtnjuter hans godkännande leende, därför att de har tagit emot hans tuktan och lojalt har försvarat hans suveränitet. De har ljusa framtidsutsikter, och de gläder sig i det hopp de har.
20 Men varför har då Jehova handlat med dem på det här sättet? Det är, som han själv sade i Jesaja 60:21, för att han skall bli förskönad, hans namn skall bli ärat och andra skall dras till honom som den ende sanne Guden till bestående gagn för dem själva. I överensstämmelse med detta antog dessa den sanne Gudens tillbedjare år 1931 namnet Jehovas vittnen. Drogs då ”kungar” som en följd av deras vittnande till det ljus som de återkastade så som Jesaja hade förutsagt? Ja, det gjorde de! Nej, inte jordens politiska härskare, utan det återstående antalet av dem som skall få härska som kungar tillsammans med Kristus i hans himmelska kungarike. (Uppenbarelseboken 1:5, 6; 21:24) Och hur är det då med ”nationer”? Har de dragits till detta ljus? Ja, verkligen! Ingen enskild politisk nation har dragits till det, utan en stor skara människor ur alla nationer, som har tagit ståndpunkt på Guds kungarikes sida, och de förväntar ivrigt att bli befriade in i Guds nya värld. Det kommer att bli en verkligt ny värld i vilken rättfärdighet skall råda. — 2 Petrus 3:13; Uppenbarelseboken 7:9, 10.
21. Hur kan vi visa att vi inte har förfelat syftet med den oförtjänta omtanke som Jehova har visat oss genom att ge oss kunskap om sin vilja?
21 Är du en i denna växande skara av ljusbärare? Jehova har gett oss kunskap om sin vilja, så att vi likt Jesus kan vara ljusbärare. Må vi alla genom att visa nitälskan i det arbete som Jehova har anförtrott åt sina tjänare i vår tid visa att vi inte har förfelat syftet med den oförtjänta omtanke som Gud har visat oss. (2 Korinthierna 6:1, 2) Det finns inget viktigare arbete i vår tid. Och vi kan inte få något större privilegium än att förhärliga Jehova genom att återkasta det härliga ljuset från honom till andra.
Hur skulle du vilja svara?
◻ Vad är grundorsakerna till mänsklighetens svåra problem?
◻ Hur är både Jesus och hans efterföljare ”världens ljus”?
◻ Hur leder Jehovas ljus och sanning oss?
◻ Hur har Jehova fått sin härlighet att lysa över sin organisation?
◻ För vilket syfte har Jehova gjort sitt folk till ljusbärare?
[Bilder på sidan 9]
En händelse i Eden hjälper oss att förstå mänsklighetens svåra problem i våra dagar
[Bildkällor]
Tom Haley/Sipa
Paringaux/Sipa