JŌDH

(י)

Den tionde bokstaven i det hebreiska alfabetet. Den är den minsta av de hebreiska bokstäverna. Namnet på den minsta bokstaven i det grekiska alfabetet, iọ̄ta, motsvarar av allt att döma det hebreiska bokstavsnamnet jọ̄dh. Eftersom den mosaiska lagen ursprungligen skrevs på hebreiska och därefter bevarades på det språket, är det troligt att Jesus syftade tillbaka på den hebreiska bokstaven jọ̄dh när han sade att inte ens ”den minsta bokstav [grek.: iọ̄ta]” skulle försvinna från lagen förrän allt hade fått sin fullbordan. (Mt 5:18) Bokstaven jōdh är den första bokstaven i tetragrammet, det heliga namnet Jehova (יהוה – läses från höger till vänster), och i den formen överfördes namnet till de tidigaste utgåvorna av den grekiska Septuaginta. I ett fragment av veläng från 200-talet v.t. (P. Oxyrhynchus vii. 1007), som innehåller en del av Septuaginta-översättningen av Första Moseboken, har Guds namn, Jehova, återgetts med ett dubbeltecknat jōdh. (1Mo 2:8, not)

På grund av att bokstäverna jōdh (י) och waw (ו) är mycket lika varandra förväxlades de då och då av avskrivarna. I den hebreiska bibeltexten börjar varje vers i avsnittet Psalm 119:73–80 med bokstaven jōdh.