Styrka att säga nej till ett orätt handlingssätt
”NÄR jag fortfarande var i tonåren och arbetade i en speceriaffär, bjöd en arbetskamrat mig hem till sig”, berättar Timothy. ”Han sade att hans föräldrar skulle vara borta, att flickor skulle vara där och att det skulle bli tillfälle att ha sex.” Många ungdomar i dag skulle kvickt ha tackat ja till en sådan inbjudan. Men hur reagerade Timothy? ”Jag sade genast till honom att jag inte skulle komma, och det var på grund av mitt kristna samvete. Jag ville inte ha sex med någon som jag inte var gift med.”
Medan Timothy förklarade varför han inte skulle komma, lyssnade en ung kvinnlig arbetskamrat utan att han märkte det. Hon fann hans oskuldsfullhet utmanande, och snart skulle han få säga nej till henne också — vid ett flertal tillfällen, som vi får se längre fram.
Att ställas inför en mängd frestelser är naturligtvis inte något som är unikt för vår tid. För omkring 3.000 år sedan skrev kung Salomo: ”Min son, om syndare försöker förleda dig, så samtyck inte. ... Håll tillbaka din fot från deras stig.” (Ordspråken 1:10, 15) Jehova själv befallde Israels nation: ”Du skall inte följa efter hopen för onda syften.” (2 Moseboken 23:2) Ja, tid efter annan måste vi säga nej — motstå frestelsen att handla orätt, även om detta inte skulle vara populärt.
Det är särskilt viktigt att säga nej nu
Att säga nej till ett orätt handlingssätt har aldrig varit lätt, och det kan vara särskilt svårt nu, eftersom vi enligt Bibeln lever i ”de sista dagarna” för den här tingens ordning. I överensstämmelse med Bibelns profetior är flertalet människor älskare av sinnliga njutningar och av våld, och de saknar andlighet och är utan moral. (2 Timoteus 3:1–5) Som en rektor vid ett jesuitiskt universitet sade: ”Vi har haft en samling traditionella normer som vi har trotsat och ansett vara bristfälliga eller inte längre moderna. Nu verkar det inte finnas några moraliska normer alls.” Likaså sade en domare: ”Saker och ting är inte längre svarta eller vita. Allt är grått. ... Allt färre ser skillnaden mellan rätt och fel. Nu består det orätta i att åka fast, inte i själva överträdelsen.”
Aposteln Paulus skrev att sådana människor ”är i mörker vad sinnet angår och utestängda från det liv som hör Gud till, på grund av den okunnighet som är i dem, på grund av deras hjärtans känslolöshet. Eftersom de har förlorat all moralisk känsla, har de hängett sig åt tygellöshet för att i girighet åstadkomma allt slags orenhet.” (Efesierna 4:18, 19) Men problemen tornar upp sig. Jesaja sade: ”Ve dem som säger att gott är ont och ont är gott, dem som framställer mörker som ljus och ljus som mörker.” (Jesaja 5:20) Dessa människor får inte bara skörda vad de sår, utan de kommer också snart att få utstå stort ”ve”, det största som någonsin har drabbat dem — ogynnsam dom från Jehova. — Galaterna 6:7.
”När de ondskefulla skjuter upp som växtligheten och alla som utövar vad skadligt är blomstrar, är det för att de må bli förintade för evigt”, sägs det i Psalm 92:7. Med andra ord kommer denna ondskans rekordskörd inte att fortsätta i all oändlighet och göra livet outhärdligt för alla. Jesus sade i själva verket att den ”generation” som främjar denna ondska kommer att vara just den generation som Gud skall undanröja i en ”stor vedermöda”. (Matteus 24:3, 21, 34) Om vi vill bli skonade genom denna vedermöda, måste vi således känna till Guds normer beträffande rätt och orätt, och självfallet måste vi också ha moralisk styrka till att säga nej till alla slags orätta handlingar. Det är inte lätt, men Jehova har gett oss uppmuntrande exempel, både på Bibelns tid och i vår egen tid.
En ung man som sade nej
Att säga nej till omoraliskhet och äktenskapsbrott tycks vara särskilt svårt, till och med för en del i den kristna församlingen. Timothy, som det berättades om i början av artikeln, hade tagit till hjärtat den unge Josefs exempel, som vi kan läsa om i 1 Moseboken 39:1–12. Josef visade moralisk styrka när den egyptiske hovfunktionären Potifars hustru gång på gång uppmanade honom att ha sexuellt umgänge med henne. I berättelsen sägs det att Josef ”vägrade varje gång och brukade säga ... : ’Hur skulle jag kunna begå denna stora uselhet och faktiskt synda mot Gud?’”
Hur fick Josef moralisk styrka till att dag efter dag säga nej till Potifars hustru? Framför allt genom att han satte större värde på sitt förhållande till Jehova än på tillfällig njutning. Dessutom hade Josef en klar förståelse av Guds moralnormer, även om han inte stod under Lagen (Moses lag gavs först senare), och han visste att om han begick otukt med Potifars passionerade hustru, skulle han inte bara synda mot hennes man, utan också mot Gud. — 1 Moseboken 39:8, 9.
Josef förstod tydligtvis vikten av att inte ens väcka ett begär som kunde flamma upp till en okontrollerbar glödande passion. En kristen gör vist i att följa Josefs exempel. I Vakttornet för 15 november 1957 hette det: ”Han måste inse sina köttsliga svagheter och får inte tänka att han kan följa de sinnliga begärelserna till den av Skriften uppdragna gränslinjen och så stanna där. Även om han kan lyckas med att göra detta en tid bortåt, så kommer han slutligen att dras över denna gränslinje och ut i synd. Detta kommer alldeles säkert att hända, ty lustar som får näring växer i styrka och får ett fastare grepp om individen. Det är sedan mycket svårare för honom att slå bort tankarna på dem. Hans bästa försvar är att motstå dem redan från början.”
Det är lättare att motstå frestelser redan från början, om vi utvecklar kärlek till det som är rätt och hatar det som är ont. (Psalm 37:27) Men vi behöver fortsätta att arbeta på det, vara ihärdiga och uthålliga. Och med Jehovas hjälp kommer vår kärlek till det som är rätt och vår avsky för det som är ont att växa sig starkare. Under tiden måste vi naturligtvis fortsätta att vara försiktiga och vaksamma, alldeles som Jesus sade, och ständigt be om att inte bli förda in i frestelse och att bli befriade från den onde. — Matteus 6:13; 1 Thessalonikerna 5:17.
Att säga nej till kamrattryck
Vi kan också förmås att handla orätt på grund av kamrattryck. En tonårsflicka erkände: ”Jag lever två liv — ett i skolan och ett annat hemma. I skolan hänger jag ihop med ungdomar som svär nästan varje gång de öppnar munnen, och jag håller på att bli precis som de. Vad skall jag göra?” Det som behövs är mod att vara annorlunda, och ett sätt att få sådant mod är genom att läsa och begrunda Bibelns skildring om sådana Guds lojala tjänare som Josef. Andra fina exempel är Daniel, Sadrak, Mesak och Abed-Nego — fyra unga män som vågade vara annorlunda än sina kamrater.
Medan dessa fyra israeliter blev undervisade tillsammans med andra unga män vid det kungliga hovet i Babylon, krävdes det att de åt ”en daglig tilldelning av kungens delikatesser”. Eftersom de inte ville bryta mot de dietföreskrifter som angavs i Moses lag, vägrade de att äta den här maten. Det krävdes styrka av dem att göra det, i synnerhet därför att dessa rätter, som var ”kungens delikatesser”, antagligen var mycket frestande. Vilket fint föredöme dessa unga män utgör för kristna i vår tid som kan frestas, och till och med utsättas för påtryckningar, att dricka för mycket alkohol eller att använda droger eller tobak! — Daniel 1:3–17.
Sadrak, Mesak och Abed-Nego visade också att de ord som Jesus längre fram uttalade var sanna, då han sade: ”Den som är trogen i det minsta är trogen också i mycket.” (Lukas 16:10) Deras modiga ställningstagande i en jämförelsevis obetydlig fråga om mat, och det fina resultat Jehova gav, styrkte dem utan tvivel inför ett senare, mycket svårare prov. (Daniel 1:18–20) Det provet kom när de, under hot om att dödas genom eld, blev befallda att ta del i avgudadyrkan. De tre unga männen visade mod. De var fast beslutna att tillbe endast Jehova, och de förtröstade fullständigt på Jehova vad som än hände. Än en gång välsignade Jehova dem för deras tro och mod. Den här gången bevarade han dem mirakulöst från lågorna, när de kastades i en överhettad eldsugn. — Daniel 3:1–30.
Guds ord innehåller många fler exempel på personer som har sagt nej till ett orätt handlingssätt. Mose vägrade att låta ”kalla sig son av Faraos dotter”, trots att det skulle ha gett honom rikliga tillfällen att hänge sig åt ”den tillfälliga njutningen av synd” i Egypten. (Hebréerna 11:24–26) Profeten Samuel vägrade att missbruka sin makt genom att ta emot mutor. (1 Samuelsboken 12:3, 4) Jesu Kristi apostlar sade dristigt nej när de fick order att inte predika. (Apostlagärningarna 5:27–29) Jesus själv sade resolut nej till alla slags orätta handlingar — ända till det sista ögonblicket av sitt liv, när soldaterna försökte ge honom ”myrrablandat vin”. Om han hade tagit emot det, kunde det ha försvagat hans beslutsamhet vid denna kritiska tidpunkt. — Markus 15:23; Matteus 4:1–10.
Att säga nej — en fråga om liv och död
Jesus sade: ”Gå in genom den trånga porten; därför att bred och rymlig är den väg som leder till tillintetgörelse, och många är de som går in på den; men trång är den port och smal den väg som leder till liv, och få är de som finner den.” — Matteus 7:13, 14.
Den breda vägen är populär, därför att det är lätt att vandra på den. De som vandrar på den är njutningslystna, köttsligt sinnade. De vill inte vara annorlunda, utan vill foga sig efter Satans värld. De känner sig begränsade i moraliskt avseende av Guds lagar och normer. (Efesierna 4:17–19) Ändå sade Jesus uttryckligen att den breda vägen leder ”till tillintetgörelse”.
Men varför sade Jesus att endast ett fåtal skulle välja den smala vägen? Huvudsakligen därför att det endast är en minoritet som vill låta Guds lagar och normer styra deras liv och hjälpa dem att motstå de många lockelserna och tillfällena att handla orätt. Därtill är endast relativt få beredda att stå emot otillåtna begär och kamrattryck och att inte ge efter för rädslan att kanske bli förlöjligade på grund av den väg de valt. — 1 Petrus 3:16; 4:4.
De förstår till fullo hur aposteln Paulus kände det när han beskrev sin kamp när det gällde att säga nej till synd. Precis som man på Paulus tid i den romerska och grekiska världen kunde hänge sig åt orätta handlingar genom att vandra på den breda vägen, kan man också göra det i dag. Paulus förklarade att hans sinne, som visste vad som var rätt, ständigt förde krig mot hans kött, som var benäget att göra det orätta. (Romarna 7:21–24) Ja, Paulus visste att hans kropp var en duktig tjänare men en usel herre, och han lärde sig att säga nej till sin kropp. Han skrev: ”Jag är hårdhänt mot min kropp och leder den som en slav.” (1 Korinthierna 9:27) Hur kunde han behärska sig så? Inte i sin egen kraft, som inte räckte till, utan med hjälp av Guds ande. — Romarna 8:9–11.
Resultatet blev att Paulus, trots att han var ofullkomlig, höll fast vid sin ostrafflighet mot Jehova ända till slutet. Kort före sin död kunde han skriva: ”Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullföljt loppet, jag har hållit mig till tron. Från denna stund är rättfärdighetens krona lagd i förvar åt mig.” — 2 Timoteus 4:7, 8.
När vi kämpar mot våra ofullkomligheter, har vi sannerligen uppmuntrande exempel, inte bara i Paulus, utan också i dem som tjänade som föredömen åt Paulus — Josef, Mose, Daniel, Sadrak, Mesak, Abed-Nego och många andra. Trots att dessa trons män var ofullkomliga, sade de alla nej till ett orätt handlingssätt, inte på grund av att de var halsstarriga eller hårdnackade, utan på grund av den moraliska styrka de hade tack vare Guds ande. (Galaterna 5:22, 23) De var andliga män. De hungrade efter varje yttrande från Jehovas mun. (5 Moseboken 8:3) Hans ord betydde liv för dem. (5 Moseboken 32:47) Framför allt älskade de Jehova och fruktade honom, och med Guds hjälp utvecklade de tålmodigt hat mot det som är ont. — Psalm 97:10; Ordspråken 1:7.
Må vi efterlikna dem. För att vi skall kunna fortsätta att säga nej till alla slags orätta handlingar, behöver vi verkligen Jehovas ande, precis som de gjorde. Jehova ger oss rikligt av sin ande om vi uppriktigt ber om det. Vi måste också studera hans ord och regelbundet vara med vid kristna möten. — Psalm 119:105; Lukas 11:13; Hebréerna 10:24, 25.
Timothy, som det berättades om i början, var tacksam att han inte hade försummat sina andliga behov. Den unga kvinnan som hörde hans samtal med en av arbetskamraterna blev otillbörligt attraherad av Timothys oskuldsfullhet, och hon bjöd senare i tysthet Timothy hem till sig när hennes man var borta. Timothy avböjde. Hon lät sig inte avfärdas, utan fortsatte att bjuda hem honom vid ett flertal tillfällen, precis som Potifars hustru. Timothy sade vänligt men bestämt nej varje gång. Han gav också den här kvinnan ett fint vittnesbörd från Guds ord. Timothy var djupt tacksam mot Jehova för att han gav honom moralisk styrka att säga nej, och han är nu lyckligt gift med en förtjusande kristen syster. Ja, Jehova kommer att välsigna och styrka alla dem som önskar bevara sin kristna ostrafflighet genom att säga nej till ett orätt handlingssätt. — Psalm 1:1–3.