Är du för Jehovas suveränitet?

”Säg bland nationerna: ’Jehova har blivit kung.’” (PSALM 96:10)

1, 2. a) Vilken viktig händelse inträffade omkring oktober år 29 v.t.? b) Vad innebar den här händelsen för Jesus?

EN VIKTIG händelse, något som aldrig tidigare hade inträffat på jorden, ägde rum omkring oktober år 29 v.t. Evangelieskribenten Matteus berättar: ”När Jesus hade blivit döpt steg han genast upp ur vattnet; och se, himlarna öppnades, och han [Johannes döparen] såg Guds ande sänka sig ner lik en duva och komma över honom [Jesus]. Se! Det var också en röst från himlarna som sade: ’Denne är min Son, den älskade, som jag har godkänt.’” Det här är en av ett fåtal händelser som nedtecknats av alla fyra evangelieskribenterna. (Matteus 3:16, 17; Markus 1:9–11; Lukas 3:21, 22; Johannes 1:32–34)

² Det synliga utgjutandet av helig ande över Jesus identifierade honom som den Smorde, ett uttryck som betyder Messias, eller Kristus. (Johannes 1:33) Äntligen hade den utlovade ”avkomman” framträtt! Den som stod framför Johannes döparen var den vars häl skulle krossas av Satan och som skulle krossa huvudet på denne den störste fienden till Jehova och hans suveränitet. (1 Moseboken 3:15) Från och med då var Jesus fullt medveten om att han måste inrikta sig på att fullgöra de avsikter Gud har när det gäller sin suveränitet och sitt kungarike.

 3. Hur förberedde sig Jesus för sin uppgift att försvara Jehovas suveränitet?

³ För att förbereda sig för den uppgift som låg framför honom ”vände Jesus tillbaka från Jordan, uppfylld av helig ande, och av anden fördes han omkring i vildmarken”. (Lukas 4:1; Markus 1:12) Där hade Jesus under 40 dagar tid att meditera över den stridsfråga angående suveräniteten som Satan hade väckt och över hur han måste handla för att försvara Jehovas suveränitet. Den stridsfrågan berör alla förnuftsbegåvade skapelser – både i himlen och på jorden. Vi gör därför väl i att undersöka Jesu trogna levnadsbana och se vad vi måste göra för att visa att också vi önskar försvara Jehovas suveränitet. (Job 1:6–12; 2:2–6)

Stridsfrågan om suveräniteten kommer i förgrunden

 4. Vad gjorde Satan som fick stridsfrågan om suveräniteten att komma i förgrunden?

⁴ Inget av det som nämnts här undgick naturligtvis Satans uppmärksamhet. Utan att dröja gick han till angrepp mot den som i första hand är Guds ”kvinnas” ”avkomma”. (1 Moseboken 3:15) Satan frestade Jesus tre gånger och föreslog att Jesus skulle göra det som tycktes vara till fördel för honom själv i stället för det som hans Fader ville att han skulle göra. Särskilt den tredje frestelsen fick stridsfrågan om suveräniteten att komma i förgrunden. Satan visade Jesus ”världens alla kungariken och deras härlighet” och sade fräckt till honom: ”Allt detta vill jag ge dig, om du faller ner och utför en handling av tillbedjan ägnad åt mig.” Jesus var fullt medveten om att Djävulen verkligen hade makt över ”världens alla kungariken”, och han visade nu var han stod i stridsfrågan om suveräniteten genom att svara: ”Gå bort, Satan! Det står ju skrivet: ’Det är Jehova, din Gud, du skall tillbe, och det är endast honom du skall ägna helig tjänst.’” (Matteus 4:8–10)

 5. Vilket krävande uppdrag måste Jesus fullgöra?

⁵ Jesu levnadsbana visade klart och tydligt att det viktigaste för honom var att försvara Jehovas suveränitet. Jesus visste mycket väl att han, för att visa det rättmätiga i Guds suveränitet, måste förbli trogen intill sin död, orsakad av Satan. Jesu död var profetiskt förutsagd som krossandet av hälen på kvinnans ”avkomma”. (Matteus 16:21; 17:12) Han måste också vittna om att Guds kungarike är det medel som Jehova använder för att oskadliggöra upprorsmakaren Satan och återställa friden och ordningen i hela skapelsen. (Matteus 6:9, 10) Vad gjorde Jesus för att fullgöra detta krävande uppdrag?

”Guds kungarike har kommit nära”

 6. Hur gjorde Jesus känt att Guds kungarike är det medel som Gud skall använda för att ”göra slut på Djävulens gärningar”?

⁶ Först ”gick Jesus till Galileen och predikade Guds goda nyheter och sade: ’Den fastställda tiden är fullbordad, och Guds kungarike har kommit nära.’” (Markus 1:14, 15) Han sade i själva verket: ”Jag [måste] förkunna de goda nyheterna om Guds kungarike, eftersom det är för detta jag har sänts ut.” (Lukas 4:18–21, 43) Jesus färdades kors och tvärs genom landet och ”predikade och förkunnade de goda nyheterna om Guds kungarike”. (Lukas 8:1) Han utförde också många kraftgärningar – han gav folkskarorna mat, tämjde naturkrafterna, botade sjuka och uppväckte döda. Genom dessa underverk visade han att Gud kan ta bort all skada och allt lidande som blivit följden av upproret i Eden och därmed ”göra slut på Djävulens gärningar”. (1 Johannes 3:8)

 7. Vad gav Jesus sina efterföljare i uppdrag att göra, och med vilket resultat?

⁷ För att de goda nyheterna om Guds kungarike skulle bli predikade i största möjliga omfattning samlade Jesus en grupp trogna efterföljare och övade dem i det här arbetet. Först gav han uppdraget åt sina 12 apostlar och ”sände ... ut dem att predika Guds kungarike”. (Lukas 9:1, 2) Sedan sände han ut 70 andra att förkunna budskapet: ”Guds kungarike har kommit er nära.” (Lukas 10:1, 8, 9) När de här lärjungarna kom tillbaka och rapporterade för Jesus vilken framgång de hade haft med att predika om Guds kungarike, svarade han: ”Jag har sett Satan falla ner från himlen som en blixt.” (Lukas 10:17, 18)

 8. Vad visade Jesu levnadsbana klart och tydligt?

⁸ Jesus gav ut sig helt och fullt och tog alla tillfällen i akt att vittna om Guds kungarike. Han arbetade oavbrutet, dag och natt, och avstod till och med från normala bekvämligheter i livet. Han sade: ”Rävarna har lyor, och himlens fåglar har sovkvistar, men Människosonen har ingenstans där han kan luta sitt huvud till vila.” (Lukas 9:58; Markus 6:31; Johannes 4:31–34) Strax innan Jesus dog sade han modigt till Pontius Pilatus: ”För detta har jag kommit hit till världen: att jag skall vittna för sanningen.” (Johannes 18:37) Hela livet igenom visade han att han inte hade kommit för att helt enkelt vara en stor lärare eller en som gjorde underverk eller ens en som var en självuppoffrande Räddare, utan för att göra och försvara Jehovas vilja och vittna om Guds förmåga att fullgöra denna vilja genom sitt kungarike. (Johannes 14:6)

”Det har fullbordats!”

 9. Hur lyckades Satan till sist krossa hälen på Guds kvinnas ”avkomma”?

⁹ Den store motståndaren, Satan, Djävulen, tyckte illa om allt Jesus gjorde för Guds kungarike. Upprepade gånger försökte Satan genom den jordiska delen av sin ”avkomma” – både den politiska och den religiösa – tysta Guds kvinnas ”avkomma”. Från födelsen till slutet av sitt jordiska liv var Jesus måltavla för angrepp från Satan och hans anhängare. Våren år 33 hade tiden slutligen kommit för Människosonen att överlämnas i motståndarens händer för att få sin häl krossad av honom. (Matteus 20:18, 19; Lukas 18:31–33) Evangelieskildringarna visar tydligt hur människorna – från Judas Iskariot till de främsta prästerna, de skriftlärda, fariséerna och romarna – användes av Satan till att döma Jesus och utlämna honom till att dö en plågsam död på en tortyrpåle. (Apostlagärningarna 2:22, 23)

10. Vad var det viktigaste Jesus åstadkom genom sin död på tortyrpålen?

¹⁰ Vad kommer du att tänka på när du läser om hur Jesus hängdes på tortyrpålen och sakta dog en plågsam död? Kanske på att Jesus osjälviskt gav sitt liv som ett lösenoffer för den syndfulla mänskligheten. (Matteus 20:28; Johannes 15:13) Du kanske förundras över den stora kärlek Jehova visade när han tillhandahöll detta offer. (Johannes 3:16) Kanske känner du på samma sätt som den romerske arméofficer som kände sig manad att säga: ”Helt visst var denne Guds Son.” (Matteus 27:54) Allt det här är verkligen lämpliga reaktioner. Men å andra sidan kan du påminna dig att Jesu sista ord på tortyrpålen var: ”Det har fullbordats!” (Johannes 19:30) Vad var det som hade fullbordats? Jesus åstadkom visserligen mycket genom sitt liv och sin död, men var det inte i första hand för att avgöra stridsfrågan om Jehovas suveränitet som han kom till jorden? Och var det inte förutsagt att han i egenskap av ”avkomman” skulle prövas till det yttersta av Satan, så att Jehovas namn kunde rentvås från all smälek? (Jesaja 53:3–7) Det här var tunga ansvarsuppgifter, men Jesus fullgjorde dem helt och fullt. Vilken prestation!

11. Vad kommer Jesus att göra för att fullständigt uppfylla profetian i Eden?

¹¹ Tack vare sin trohet och lojalitet uppväcktes Jesus, inte som en människa utan som ”en livgivande ande”. (1 Korinthierna 15:45; 1 Petrus 3:18) Jehovas löfte till sin förhärligade Son var: ”Sätt dig på min högra sida, tills jag lägger dina fiender som en pall för dina fötter.” (Psalm 110:1) Dessa ”fiender” innefattar den främste förbrytaren, Satan, och alla som utgör hans ”avkomma”. Som kung i Jehovas messianska rike kommer Jesus Kristus att ta ledningen i att tillintetgöra alla upprorsmakare i himlen och på jorden. (Uppenbarelseboken 12:7–9; 19:11–16; 20:1–3, 10) Därefter följer den fullständiga uppfyllelsen av profetian i 1 Moseboken 3:15 och av den bön som Jesus lärde sina efterföljare att be: ”Låt ditt kungarike komma. Låt din vilja ske, så som i himlen så också på jorden.” (Matteus 6:10; Filipperna 2:8–11)

En förebild att följa

12, 13. a) Vilken framgång för predikandet om Guds kungarike ser vi i våra dagar? b) Vad måste vi tänka på när vi skall följa i Kristi fotspår?

¹² I våra dagar predikas de goda nyheterna om Guds kungarike i många länder, alldeles som Jesus förutsade. (Matteus 24:14) Följden har blivit att miljontals människor har överlämnat sitt liv åt Gud. De är entusiastiska över de välsignelser som Riket kommer att medföra. De ser fram emot att få leva för evigt i fred och säkerhet på en paradisisk jord, och de talar med glädje med andra om sitt hopp. (Psalm 37:11; 2 Petrus 3:13) Är du en av dem som predikar om Guds kungarike? I så fall är du värd beröm. Men det är något mer som var och en av oss måste tänka på.

¹³ Aposteln Petrus skrev: ”Kristus led för er och efterlämnade åt er en förebild, för att ni skulle följa tätt i hans fotspår.” (1 Petrus 2:21) Lägg märke till att Petrus i det här fallet inte nämnde Jesu iver att predika eller hans skicklighet att undervisa, utan hans lidande. Som ögonvittne var Petrus fullt medveten om hur mycket Jesus var villig att lida för att underordna sig Jehovas suveränitet och bevisa att Satan är en lögnare. Men hur kan vi följa i Jesu fotspår i det här avseendet? Vi måste fråga oss själva: Hur mycket är jag villig att lida för att stödja och ge ära åt Jehovas suveränitet? Visar jag genom mitt sätt att leva och utföra min tjänst att jag anser att det allra viktigaste är att försvara Jehovas suveränitet? (Kolosserna 3:17)

14, 15. a) Hur reagerade Jesus på välmenta förslag och erbjudanden, och varför det? b) Vilken stridsfråga måste vi alltid ha klar för oss? (Kommentera rutan ”Stå på Jehovas sida”.)

¹⁴ Varje dag utsätts vi för prövningar och måste fatta beslut, stora och små. Vad är det som bör avgöra hur vi skall handla? När vi till exempel frestas att göra någonting som skulle kunna äventyra vår ställning som kristna, hur reagerar vi då? När Petrus sade till Jesus att han skulle vara barmhärtig mot sig själv, vad gjorde Jesus? ”Försvinn bakom mig, Satan!” utropade han. ”Du tänker inte Guds tankar, utan människors.” (Matteus 16:21–23) Eller hur är det om vi erbjuds att tjäna mer pengar eller att få ett bättre arbete på bekostnad av vår andliga välfärd? Reagerar vi då som Jesus gjorde? När Jesus märkte att de som såg hans underverk ”tänkte komma och gripa honom för att göra honom till kung”, drog han sig snabbt undan från dem. (Johannes 6:15)

¹⁵ Varför reagerade Jesus så starkt vid de här tillfällena och även andra gånger? Det var därför att han insåg att det gällde mer än hans personliga säkerhet eller det som var fördelaktigt för honom själv. Han ville till varje pris göra sin Faders vilja och försvara Jehovas suveränitet. (Matteus 26:50–54) Om vi inte ständigt har den verkliga stridsfrågan klar för oss, som Jesus hade, finns det alltid en risk för att vi kommer att kompromissa eller handla orätt. Varför är det så? Därför att vi lätt kan bli bedragna av Satan. Han är en mästare på att få det som är orätt att verka tilltalande, precis som han gjorde när han frestade Eva. (2 Korinthierna 11:14; 1 Timoteus 2:14)

16. Vad bör vara vårt egentliga mål med att hjälpa andra?

¹⁶ I vår förkunnartjänst försöker vi tala med andra om det som de funderar över och visa Bibelns svar. Det är ett bra sätt att väcka deras intresse för att studera Bibeln. Men egentligen är vårt mål inte enbart att hjälpa människor att få veta vad som står i Bibeln eller vilka välsignelser som Guds kungarike kommer att föra med sig. Vi måste hjälpa dem att förstå den verkliga stridsfrågan. Vill de bli sanna kristna och lyfta upp sin ”tortyrpåle” och lida för Guds kungarikes skull? (Markus 8:34) Är de beredda att sluta sig till dem som är för Jehovas suveränitet och därmed bevisa att Satan är en lögnare och en baktalare? (Ordspråksboken 27:11) Vi har förmånen att hjälpa oss själva och andra att göra det. (1 Timoteus 4:16)

När Gud blir ”allt för alla”

17, 18. Vilken underbar tid kan vi se fram emot om vi visar att vi är för Jehovas suveränitet?

¹⁷ När vi nu gör vårt yttersta för att genom vårt uppförande och vår tjänst visa att vi är för Jehovas suveränitet, kan vi se fram emot den tid då Jesus Kristus ”överlämnar kungariket åt sin Gud och Fader”. När inträffar detta? Aposteln Paulus förklarar: ”När han har gjort all regering och all myndighet och makt till intet. Han måste nämligen härska som kung tills Gud har lagt alla fiender under hans fötter. ... Då skall Sonen själv också underordna sig den som har lagt allt under honom, för att Gud skall vara allt för alla.” (1 Korinthierna 15:24, 25, 28)

¹⁸ Vilken underbar tid det kommer att bli när Gud blir ”allt för alla”! Guds kungarike kommer att ha fullgjort sin uppgift. Alla motståndare till Jehovas suveränitet kommer att vara tillintetgjorda. Frid och ordning kommer att ha återinförts i hela universum. Hela skapelsen kommer att sjunga psalmistens ord: ”Tillskriv Jehova hans namns härlighet. ... Säg bland nationerna: ’Jehova har blivit kung.’” (Psalm 96:8, 10)

Kan du svara?

• Hur visade Jesus att stridsfrågan om Guds suveränitet var mycket viktig?

• Vad var det viktigaste Jesus åstadkom genom sin tjänst och sin död?

• Hur kan vi följa Jesu exempel när det gäller att visa att vi är för Jehovas suveränitet?

[Ruta/Bilder på sidan 29]

STÅ PÅ JEHOVAS SIDA

När de kristna ställs inför svåra prövningar är det till hjälp att ha orsaken till att de drabbas av sådana prövningar klar för sig. Det vet många bröder i Korea och i andra länder.

Ett Jehovas vittne som sattes i fängelse under den förra sovjetregimen sade: ”Det som hjälpte oss att uthärda var att vi hade en klar förståelse av den stridsfråga som hade väckts i Edens trädgård – stridsfrågan om Guds rätt att styra. ... Vi förstod att vi hade ett tillfälle att ta ståndpunkt för Jehovas styre. ... Detta gjorde oss starka, och vi kunde bevara vår ostrafflighet.”

Ett annat vittne förklarade vad som hjälpte honom och hans medvittnen i ett arbetsläger. Han sade: ”Jehova uppehöll oss. Trots de svåra förhållandena var vi andligen vakna. Vi uppmuntrade hela tiden varandra med den positiva tanken att vi hade tagit ståndpunkt på Jehovas sida i stridsfrågan om den universella suveräniteten.”

[Bild på sidan 26]

Hur försvarade Jesus Jehovas suveränitet när han frestades av Satan?

[Bild på sidan 28]

Vad åstadkom Jesus genom sin död?