Jesus botar blinda och hjälper Sackeus

Jesus och de som reser med honom har kommit fram till Jeriko, som ligger omkring en dagsresa från Jerusalem. Jeriko kan i praktiken ses som två städer: dels den äldre judiska staden och dels den nyare romerska staden, som ligger omkring en och en halv kilometer bort. Jesus är nu på väg från den ena staden till den andra, och det är massor av folk som följer honom. Utmed vägen sitter två blinda tiggare, varav den ene heter Bartimeus. Plötsligt märker de att det blir liv och rörelse omkring dem.

När Bartimeus och hans vän får reda på att Jesus är på väg förbi dem, börjar de ropa: ”Herre, Davids son, hjälp oss!” (Matteus 20:30) En del säger bryskt åt dem att hålla tyst, men de ropar bara ännu högre. Det får Jesus att stanna upp, och han ber några att hämta dem som ropar. De går fram till tiggarna och säger till den ene: ”Var vid gott mod! Stig upp, han kallar på dig.” (Markus 10:49) Den blinde mannen blir så ivrig att han snabbt slänger av sig manteln, reser sig upp och tar sig fram till Jesus.

Jesus frågar dem: ”Vad vill ni att jag ska göra för er?” De blinda männen vädjar: ”Herre, gör så att vi kan se.” (Matteus 20:32, 33) Tagen av deras situation rör Jesus vid deras ögon. Sedan säger han till den ene: ”Gå, din tro har gjort dig frisk.” (Markus 10:52) Tiggarna får då synen tillbaka, och utan tvivel hörs deras tacksamma rop vida omkring. De som ser vad som hänt börjar också lovprisa Gud, och de tidigare blinda männen börjar följa Jesus.

Enorma folkmassor följer Jesus genom Jeriko. Alla vill se den som botat de blinda männen. Folk tränger sig på från alla håll och kanter, vilket gör det omöjligt för en del att ens få en skymt av Jesus. Bland dem finns Sackeus, som är förman för skatteindrivarna i Jeriko med omnejd. Men eftersom han är kortväxt, har han inte en chans att se vad som händer. Därför springer han före på vägen som Jesus går på och klättrar upp i ett sykomorträd (eller mullbärsfikonträd). Där uppe bland grenarna får han en bra utsikt. När Jesus går förbi ser han Sackeus där uppe i trädet. Han säger då till honom: ”Sackeus, skynda dig ner, för jag tänkte komma hem till dig i dag.” (Lukas 19:5) Sackeus klättrar ner och skyndar sig hem för att välkomna sin omtalade gäst.

Men folk blir irriterade när de ser vad som är på gång. De tycker att det är fel av Jesus att gå hem till en man som de stämplat som syndare. Sackeus har nämligen blivit rik på att pressa folk på pengar när han tagit upp skatt från dem.

När Jesus går in hos Sackeus klagar en del: ”Han har gått hem till en syndare.” Men Jesus ser något gott i Sackeus och vet att han kan ändra sig. Och Jesus blir inte besviken. Sackeus ställer sig upp och säger: ”Herre, hälften av allt jag äger ger jag till de fattiga, och de som jag har pressat på pengar ska få fyrdubbelt tillbaka.” (Lukas 19:7, 8)

Vilken helomvändning! Det är tydligt att Sackeus verkligen ångrat sig. I sina skatteförteckningar kan han troligen se exakt hur mycket han fått av sina olika landsmän. Och han lovar att ge dem fyrdubbelt tillbaka, vilket faktiskt är mer än vad Guds lag kräver. (2 Moseboken 22:1; 3 Moseboken 6:2–5) Men inte nog med det; Sackeus lovar dessutom att skänka hälften av allt han äger till de fattiga.

Jesus blir glad över hur Sackeus visar att han ångrat sig och säger: ”I dag har räddning kommit till detta hus, för även han är en son till Abraham. Människosonen har kommit för att leta efter dem som gått vilse och rädda dem.” (Lukas 19:9, 10)

Jesus inriktade sig nyligen på dem ”som gått vilse” och berättade då liknelsen om den förlorade sonen. (Lukas 15:11–24) Sackeus är ett levande bevis på att någon som varit så gott som förlorad ändå kan bli räddad. De religiösa ledarna och deras anhängare kan klaga och kritisera Jesus så mycket de vill, men Jesus fortsätter att intressera sig för sådana som Sackeus och leta efter Abrahams förlorade barn.