Råd om vad som verkligen betyder något

Medan Jesus äter hemma hos en farisé samlas tusentals människor utanför. Även när Jesus var i Galileen hände det att människor kom till honom i stora skaror. (Markus 1:33; 2:2; 3:9) Här i Judeen är det många som vill träffa Jesus och lyssna till honom. De visar en helt annan inställning än fariséerna vid måltiden.

Nu riktar sig Jesus särskilt till sina lärjungar och säger: ”Akta er för fariséernas surdeg, det vill säga deras hyckleri.” Jesus har gett den här varningen förut, men det han såg vid måltiden med fariséerna visar hur aktuell den är. (Lukas 12:1; Markus 8:15) Fariséerna försöker dölja sin ondska genom att ge sken av att vara rättfärdiga, men människor behöver veta hur usla de egentligen är. Jesus förklarar: ”Det finns inget gömt som inte ska bli känt och inget hemligt som inte ska avslöjas.” (Lukas 12:2)

Det verkar som att många av dem som lyssnar kommer från Judeen och att de inte hört Jesus undervisning i Galileen. Därför upprepar Jesus några viktiga tankar som han tagit upp tidigare. Han uppmanar alla som lyssnar: ”Känn ingen fruktan för dem som dödar kroppen och sedan inte kan göra något mer.” (Lukas 12:4) Och som han tidigare gjort förklarar han varför de kan lita på att Gud ska ta hand om dem. Han berättar också hur viktigt det är att de inte förnekar Människosonen och att Gud kommer att hjälpa dem när de ställs inför svåra situationer. (Matteus 10:19, 20, 26–33; 12:31, 32)

Nu blir Jesus avbruten av en man i folkmassan. Mannen har ett problem som han tycker är särskilt angeläget. Han ber Jesus: ”Lärare, säg till min bror att han ska dela arvet med mig.” (Lukas 12:13) Enligt lagen ska den förstfödde sonen i en familj få dubbelt så mycket av arvet som de andra sönerna, så egentligen borde det här inte vara något att diskutera. (5 Moseboken 21:17) Men det verkar som att den här mannen vill ha mer än vad han har rätt till. Jesus ställer sig förståndigt nog inte på någons sida, utan säger: ”Människa, vem har satt mig till domare eller medlare för er?” (Lukas 12:14)

Jesus riktar sig nu till alla och säger: ”Håll ögonen öppna och akta er för all slags girighet. En människas ägodelar kan aldrig ge henne liv, inte ens om hon har ett överflöd.” (Lukas 12:15) Oavsett hur mycket en man äger kan han inte ta med sig någonting alls när han dör. Jesus berättar en tänkvärd liknelse som gör klart att det viktigaste i livet inte är vad man äger, utan ens förhållande till Gud:

”En rik man fick en stor skörd. Så han började fundera och sa till sig själv: ’Vad ska jag göra? Jag har ju ingenstans att förvara min skörd.’ Sedan tänkte han: ’Jag gör så här: Jag river mina magasin och bygger nya som är större. Där kan jag förvara all min spannmål och allt annat jag äger. Sedan kan jag säga till mig själv: ”Nu har du samlat på dig så att det räcker många år. Nu kan du ta det lugnt, äta och dricka och njuta av livet.”’ Men Gud sa till honom: ’Dumma människa, i natt kommer du att dö. Vem ska då få allt du har samlat på dig?’ Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.” (Lukas 12:16–21)

Både Jesus lärjungar och de andra som lyssnar kan gå i fällan att jaga efter rikedomar eller lägga dem på hög. Även vardagsbekymmer skulle kunna distrahera dem från att tjäna Jehova. Så det finns goda skäl för Jesus att upprepa de råd han gav för ungefär ett och ett halvt år sedan i sin bergspredikan:

”Sluta oroa er för vad ni ska äta och för vad ni ska ha på er. ... Tänk på korparna: De varken sår eller skördar, de har inga lador eller magasin, men ändå ger Gud dem mat. Är inte ni värda mycket mer än fåglar? ... Tänk på liljorna och hur de växer: De varken arbetar eller spinner, men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd så fint som de. ... Sluta därför tänka så mycket på vad ni ska äta och dricka, och var inte så ängsliga. ... Er Far vet att ni behöver sådana saker. Sätt i stället hans rike främst i livet, så ska ni få allt det andra också.” (Lukas 12:22–31; Matteus 6:25–33)

Vilka kommer att sätta riket främst? Jesus berättar att det är relativt få, nämligen en liten hjord av lojala människor, som kommer att göra det och få en speciell plats i riket. Senare visar det sig att det exakta antalet är 144 000. Vad väntar dem? Jesus lovar: ”Er Far har beslutat att ge er riket.” De här människorna kommer inte att jaga efter skatter på jorden, som tjuvar lätt skulle kunna stjäla. I stället går de in för att få ”en outtömlig skatt i himlen”, där de kommer att regera tillsammans med Jesus. (Lukas 12:32–34)