Kärlekens väg är alltid den rätta
”Fortsätt nitiskt att sträva efter de större gåvorna. Och dessutom visar jag er en långt bättre väg.” — 1 KORINTHIERNA 12:31.
1–3. a) Hur är detta att lära sig att visa kärlek mycket likt att lära sig ett nytt språk? b) Varför kan det vara svårt att lära sig visa kärlek?
HAR du som vuxen försökt lära dig ett nytt språk? Då vet du säkert att det kan vara rätt så svårt. Det är inte som för ett litet barn som lär sig ett språk bara genom att det får höra det. Dess hjärna suger åt sig ljuden och ordens betydelse, så att det rätt snart kan tala ganska bra och kanske oavbrutet. En vuxen människa däremot kanske gång på gång måste slå upp ord och uttryck i ett lexikon bara för att lära sig några få grundläggande fraser. Men med tiden, och genom att man i tillräcklig grad får höra det nya språket, börjar man tänka på det, och det går bättre och bättre att tala det.
2 Att lära sig visa kärlek liknar mycket detta att lära sig ett nytt språk. Gud har skapat oss med ett mått av egenskapen kärlek. (1 Moseboken 1:27; jämför 1 Johannes 4:8.) Men det kräver stor ansträngning att lära sig visa kärlek, i synnerhet i denna tid, då det är så sällsynt med naturlig tillgivenhet — ibland även inom familjen. (2 Timoteus 3:1–5) Ja, många växer upp i en hård miljö, där de nästan aldrig får höra ett kärleksfullt ord. (Efesierna 4:29–31; 6:4) Hur kan vi då, även om vi inte har fått erfara så mycket kärlek i vårt liv, lära oss att visa kärlek?
3 Bibeln kan hjälpa oss. I Första Korinthierna 13:4–8 ger Paulus inte någon direkt definition av vad kärlek är, utan han ger i stället en livlig beskrivning av hur den högsta formen av kärlek kommer till uttryck. En genomgång av dessa verser kommer att hjälpa oss att fatta kärlekens själva väsen och bättre rusta oss att ge uttryck åt kärleken. Låt oss begrunda några sidor av kärleken, så som Paulus beskrev den. Vi skall behandla hur kärleken påverkar vårt uppförande i allmänhet, våra relationer till andra och vårt uthärdande och vår uthållighet.
Kärleken hjälper oss att övervinna stolthet
4. Vilken insikt om svartsjuka ger Bibeln?
4 Efter sina inledningsord till korinthierna om kärleken skrev Paulus: ”Kärleken är inte svartsjuk.” (1 Korinthierna 13:4) Svartsjuka kan ta sig sådana uttryck som att man är avundsjuk på andra för deras framgångar eller färdigheter. Sådan svartsjuka är fysiskt, känslomässigt och andligt nedbrytande. — Ordspråken 14:30; Romarna 13:13; Jakob 3:14–16.
5. Hur kan kärleken hjälpa oss att övervinna svartsjuka, när det verkar som om vi blir förbigångna i fråga om något teokratiskt privilegium?
5 Fråga dig själv med tanke på detta: ”Blir jag avundsjuk när det verkar som om jag blir förbigången i fråga om något teokratiskt privilegium?” Misströsta inte om ditt svar är ja, för bibelskribenten Jakob påminner oss om att alla ofullkomliga människor har en ”benägenhet för avund”. (Jakob 4:5) Kärlek till din broder kan hjälpa dig att återfå en balanserad inställning. Den kan få dig att glädjas med dem som gläder sig och att inte betrakta det som en personlig förolämpning om någon annan får en välsignelse eller komplimang. — Jämför 1 Samuelsboken 18:7–9.
6. Vilken allvarlig situation utvecklades i församlingen i Korinth under det första århundradet?
6 Paulus tillägger att kärleken inte ”skrävlar” och inte blir ”uppblåst”. (1 Korinthierna 13:4) Om vi har en viss talang eller förmåga, bör vi inte briljera med detta. Det var tydligtvis vad vissa ärelystna män, som hade smugit sig in i församlingen i det forntida Korinth, gjorde. De kanske var särskilt duktiga i fråga om att framföra tankar och idéer eller skickliga i att göra saker och ting, men detta att de drog uppmärksamheten till sig själva kan ha bidragit till att splittra församlingen i olika falanger. (1 Korinthierna 3:3, 4; 2 Korinthierna 12:20) Situationen blev så allvarlig att Paulus längre fram måste tillrättavisa korinthierna för att de gärna hade ”fördrag med de oförnuftiga”, vilka Paulus ironiskt beskrev som ”till övermått höga apostlar”. — 2 Korinthierna 11:5, 19, 20.
7, 8. Visa från Bibeln hur vi kan använda de medfödda talanger vi har till att främja endräkten.
7 En liknande situation kan utvecklas i den här tiden. Några kan exempelvis ha en tendens att skryta över vad de har uträttat i tjänsten eller över de privilegier de har i Guds organisation. Om vi har någon viss medfödd talang eller förmåga, som kanske andra i församlingen saknar, bör vi inte bli uppblåsta över detta och söka framhäva oss själva, utan vi bör i stället använda den till att främja endräkten. — Matteus 23:12; 1 Petrus 5:6.
8 Paulus skriver att även om en församling har många lemmar eller medlemmar, så har ”Gud sammanfogat kroppen”. (1 Korinthierna 12:19–26) Det grekiska ord som översatts med ”sammanfogat” betecknar en harmonisk förening, som när man blandar till färg. Därför bör ingen medlem i församlingen bli uppblåst över sina förmågor och försöka dominera de andra. Stolthet och ärelystnad har ingen plats i Guds organisation. — Ordspråken 16:19; 1 Korinthierna 14:12; 1 Petrus 5:2, 3.
9. Vilka varnande exempel på personer som sökte sina egna intressen finner vi i Bibeln?
9 Kärleken ”söker inte sina egna intressen”. (1 Korinthierna 13:5) En kärleksfull person manipulerar inte andra för att få sin vilja igenom. Bibeln innehåller varnande exempel på sådana personer. Vi läser till exempel om sådana kvinnor som Delila, Isebel och Atalja, som manipulerade andra för sina egna själviska syften. (Domarna 16:16; 1 Kungaboken 21:25; 2 Krönikeboken 22:10–12) Vi har också kung Davids son Absalom. Han brukade kalla till sig dem som kom till Jerusalem för att få ett domslut och slugt antyda att kungens domstol inte var verkligt intresserad av att lösa deras problem. Sedan framkastade han att vad domstolen egentligen behövde var en sådan varmhjärtad person som han själv! (2 Samuelsboken 15:2–4) Det var naturligtvis inte de förtryckta som Absalom var intresserad av, utan sig själv enbart. Han uppträdde som en självutnämnd kung och påverkade hjärtat hos många. Men med tiden led Absalom ett förkrossande nederlag, och vid sin död ansågs han inte ens värd en anständig begravning. — 2 Samuelsboken 18:6–17.
10. Hur kan vi visa att vi håller ett öga på andras intressen?
10 Detta är en varning för oss som kristna i den här tiden. Vi kanske, antingen vi är man eller kvinna, av naturen har lätt för att övertala och övertyga andra. Och även om andra kanske inte delar vår uppfattning i någon viss sak, kanske vi genom vår envishet och dominans lätt kan få vår vilja igenom. Men om vi är verkligt kärleksfulla, kommer vi att hålla ett öga på andras intressen. (Filipperna 2:2–4) Vi vill inte bruka vår erfarenhet eller ställning i Guds organisation till att utnyttja andra eller till att främja tvivelaktiga idéer och få andra att tro att våra uppfattningar är de enda som är värda att begrunda. Vi vill i stället komma ihåg det bibliska ordspråket: ”Stolthet går före en krasch och en högmodig ande före snavande.” — Ordspråken 16:18.
Kärleken bidrar till fridsamma relationer
11. a) Hur kan vi visa en kärlek som är både omtänksam och anständig? b) Hur kan vi visa att vi inte gläder oss över orättfärdigheten?
11 Paulus skrev också att kärleken är ”omtänksam” och att den inte bär sig ”oanständigt åt”. (1 Korinthierna 13:4, 5) Nej, kärleken tillåter oss inte att vara ohyfsade, vulgära eller respektlösa. Vi kommer i stället att ta hänsyn till andras känslor. En kärleksfull person undviker att göra sådant som kan oroa andras samveten. (Jämför 1 Korinthierna 8:13.) Kärleken ”gläder sig inte över orättfärdigheten, men den gläder sig med sanningen”. (1 Korinthierna 13:6) Om vi älskar Jehovas lag, kommer vi inte att se genom fingrarna med omoraliskhet, och vi kommer inte heller att välja sådant som Gud hatar som underhållning. (Psalm 119:97) Kärleken kommer att hjälpa oss att finna glädje i sådant som bygger upp och inte i sådant som river ner. — Romarna 15:2; 1 Korinthierna 10:23, 24; 14:26.
12, 13. a) Hur bör vi reagera när någon sårar oss? b) Nämn exempel från Bibeln som visar att även berättigad vrede kan få oss att handla oförståndigt.
12 Paulus skriver att kärleken inte blir ”uppretad” (”är inte lättstött”, Phillips). (1 Korinthierna 13:5) Det är sant att det är helt normalt för oss ofullkomliga människor att bli upprörda eller att känna en viss vrede, när någon förolämpar eller sårar oss. Men det skulle vara fel att hysa långvarigt agg eller fortsätta att vara i ett uppretat tillstånd. (Psalm 4:4; Efesierna 4:26) Men även berättigad vrede kan, om vi inte behärskar den, få oss att handla oförståndigt, något som Jehova kan hålla oss ansvariga för. — 1 Moseboken 34:1–31; 49:5–7; 4 Moseboken 12:3; 20:10–12; Psalm 106:32, 33.
13 Några har låtit andras ofullkomligheter få dem att utebli från kristna möten och upphöra med att ta del i den kristna förkunnartjänsten. Många av dessa kan tidigare ha kämpat hårt för tron genom att ha uthärdat motstånd från familjen, hån från arbetskamrater och liknande. Detta har de gjort, därför att de har sett det som ett prov på deras ostrafflighet, vilket det också är. Men prövas inte ostraffligheten också när en medkristen säger eller gör något kärlekslöst? Det gör den verkligen, för om vi skulle förbli i ett uppretat tillstånd, skulle vi kunna ge ”Djävulen rum”. — Efesierna 4:27.
14, 15. a) Vad innebär det att ”föra räkenskap över oförrätten”? b) Hur kan vi efterlikna Jehova i fråga om att förlåta?
14 Det var av goda skäl som Paulus tillade att kärleken inte för ”räkenskap över oförrätten”. (1 Korinthierna 13:5) Han använder här en bokföringsterm, antagligen för att föra tanken till att man skriver upp överträdelsen i en huvudbok, så att man inte skall glömma den. Är det kärleksfullt att i sitt sinne föra protokoll över sårande ord och handlingar för att, om så skulle behövas, kunna hänvisa till dem vid ett senare tillfälle? Vi kan verkligen vara glada över att Jehova inte behandlar oss på ett sådant obarmhärtigt sätt, utan i stället utplånar våra synder när vi är ångerfulla. — Psalm 130:3; Apostlagärningarna 3:19.
15 Vi kan efterlikna Jehova när det gäller detta. Vi bör inte vara överdrivet känsliga när någon verkar förolämpa eller såra oss. Att vi lätt känner oss kränkta kan skada oss mycket mer än vad den person som sårar eller förolämpar oss någonsin skulle kunna göra. (Predikaren 7:9, 22) Vi måste i stället komma ihåg att kärleken ”tror allting”. (1 Korinthierna 13:7) Vi vill naturligtvis inte vara lättrogna, men vi bör inte heller vara överdrivet misstänksamma när det gäller våra bröders motiv. Må vi i stället, när det alls är möjligt, tillskriva våra bröder goda motiv. — Kolosserna 3:13.
Kärleken hjälper oss att hålla ut
16. Under vilka förhållanden kan kärleken hjälpa oss att vara långmodiga?
16 Paulus säger vidare att ”kärleken är långmodig”. (1 Korinthierna 13:4) Den hjälper oss att stå ut med prövande förhållanden, kanske under en lång tid. Många kristna har exempelvis levt i hem som är söndrade i religiöst avseende. Andra är ogifta, inte av eget val, utan därför att de inte har funnit en lämplig äktenskapspartner ”i Herren”. (1 Korinthierna 7:39; 2 Korinthierna 6:14) Sedan finns det de som på grund av dålig hälsa inte orkar så mycket. (Galaterna 4:13, 14; Filipperna 2:25–30) Det finns faktiskt inte någon i denna ofullkomliga ordning som lever under förhållanden som inte på ett eller annat sätt kräver uthärdande eller uthållighet. — Matteus 10:22; Jakob 1:12.
17. Vad kommer att hjälpa oss att uthärda allting?
17 Paulus försäkrar oss om att kärleken ”fördrar allting, ... hoppas allting, uthärdar allting”. (1 Korinthierna 13:7) Vår kärlek till Jehova gör att vi kan uthärda vilken som helst situation för rättfärdighetens skull. (Matteus 16:24; 1 Korinthierna 10:13) Vi söker inte martyrskap. Vårt mål är i stället att leva ett fridsamt och lugnt och stilla liv. (Romarna 12:18; 1 Thessalonikerna 4:11, 12) Men när det uppstår trosprov, uthärdar vi gärna dessa som en del av kostnaden för att vara en Kristi lärjunge. (Lukas 14:28–33) Medan vi uthärdar en prövande situation, försöker vi bevara en positiv syn och hoppas på det bästa.
18. Hur krävs det uthållighet också under gynnsam tid?
18 Det är inte bara prövningar som kräver uthärdande eller uthållighet, utan ibland betyder uthålligheten helt enkelt att man fortsätter på en viss kurs, antingen förhållandena är prövande eller inte. Uthålligheten inbegriper att bevara en god andlig rutin. Har du exempelvis i förhållande till dina omständigheter en meningsfull andel i tjänsten? Läser du Guds ord och mediterar över det, och kommunicerar du med din himmelske Fader genom bönen? Är du regelbundet med vid församlingens möten, och har du ett utbyte av uppmuntran med dina medtroende? I så fall visar du uthållighet, antingen det nu är gynnsam tid eller ogynnsam tid. Ge inte upp, för som det sägs: ”I rätt tid skall vi skörda, om vi inte tröttnar.” — Galaterna 6:9.
Kärlekens väg — ”en väg som är överlägsen alla andra”
19. Hur är kärlekens väg en väg som är ”överlägsen alla andra”?
19 Paulus betonade vikten av att visa kärlek genom att kalla kärlekens väg ”en väg som är överlägsen alla andra”. (1 Korinthierna 12:31, 1981) Hur är den ”överlägsen”? Jo, Paulus hade just nämnt de andens gåvor som var vanliga bland de kristna under det första århundradet. Några hade fått förmågan att profetera, andra att bota sjukdomar och många att tala tungomål. Verkligen enastående gåvor! Och ändå sade Paulus till korinthierna: ”Om jag talar människors och änglars tungomål men inte har kärlek, då har jag blivit en ljudande malm eller en skrällande cymbal. Och om jag har profeterandets gåva och är insatt i alla heliga hemligheter och all kunskap, och om jag har all tro så att jag kan förflytta berg, men inte har kärlek, då är jag ingenting.” (1 Korinthierna 13:1, 2) Ja, även gärningar som i och för sig skulle vara värdefulla blev ”döda gärningar”, om motivet till dem inte var kärlek till Gud och till nästan. — Hebréerna 6:1.
20. Varför måste vi hela tiden anstränga oss, om vi skall odla kärleken?
20 Jesus ger oss ytterligare ett skäl till att vi bör odla kärleken: ”Av detta skall alla veta att ni är mina lärjungar: om ni har kärlek inbördes.” (Johannes 13:35) Ordet ”om” lämnar det åt varje kristen att själv avgöra om han eller hon vill lära sig att visa kärlek. Det är ju trots allt så att man inte lär sig ett främmande språk bara genom att bo i det land där språket talas. Och inte heller blir vi automatiskt lärda att visa kärlek bara genom att vi är med vid möten i en Rikets sal eller genom att vi umgås med medkristna. För att kunna lära oss detta ”språk” måste vi hela tiden anstränga oss.
21, 22. a) Hur bör vi reagera om vi inte motsvarar alla de sidor av kärleken som Paulus nämner? b) Hur kan vi säga att kärleken aldrig ”tryter”?
21 Ibland motsvarar vi inte alla de sidor av kärleken som Paulus beskrev. Men bli inte modfälld. Vinnlägg dig tålmodigt om att göra ditt bästa. Fortsätt att studera Bibeln och tillämpa dess principer i ditt umgänge med andra. Glöm aldrig Jehovas eget föredöme. Paulus förmanade efesierna: ”Bli omtänksamma mot varandra, ömt medlidsamma, och förlåt varandra villigt, alldeles som Gud också genom Kristus villigt har förlåtit er.” — Efesierna 4:32.
22 Precis som du med tiden finner det lättare att uttrycka dig på ett främmande språk, kommer du antagligen också med tiden att finna att det går lättare att visa kärlek. Paulus försäkrar oss: ”Kärleken tryter aldrig.” (1 Korinthierna 13:8) Kärleken kommer, till skillnad från andens övernaturliga gåvor, aldrig att upphöra att finnas. Lär dig därför att visa kärlek. Kärlekens väg är som Paulus säger ”överlägsen alla andra”.
Kan du förklara?
◻ Hur kan kärleken hjälpa oss att övervinna stoltheten?
◻ Hur kan kärleken hjälpa oss att främja friden i församlingen?
◻ Hur kan kärleken hjälpa oss att härda ut och vara uthålliga?
◻ Hur är kärlekens väg ”en väg som är överlägsen alla andra”?
[Bild på sidan 19]
Kärleken kommer att hjälpa oss att ha överseende med våra medtroendes fel och brister
[Bilder på sidan 23]
Uthållighet innebär att vi fortsätter med vår teokratiska rutin