Jehovas ord är levande
Viktiga detaljer från Johannesevangeliet
JOHANNES – ”den lärjunge som Jesus älskade” – är den siste som skriver en inspirerad skildring av Kristi liv och tjänst. (Joh. 21:20) Johannesevangeliet skrevs omkring år 98 v.t. Det upprepar inte mycket av det som står i de tre andra evangelierna.
Aposteln Johannes hade ett bestämt syfte när han skrev sitt evangelium. Han säger själv: ”Dessa [tecken] har skrivits ner för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni, därför att ni tror, skall ha liv genom hans namn.” (Joh. 20:31) Johannesevangeliets budskap är verkligen mycket värdefullt för oss. (Hebr. 4:12)
”SE, GUDS LAMM”
När Johannes döparen får se Jesus säger han förtröstansfullt: ”Se, Guds Lamm som tar bort världens synd!” (Joh. 1:29) Jesus färdas genom Samarien, Galileen, Judeen och området öster om Jordan och predikar, undervisar och utför kraftgärningar. Många kommer till honom och sätter tro till honom. (Joh. 10:41, 42)
Jesus utför ett av sina mest framträdande underverk när han uppväcker Lasarus. Många sätter tro till Jesus när de ser att en man som har varit död i fyra dagar får liv igen. Men de främsta prästerna och fariséerna överlägger om att döda Jesus. Han ger sig därför av ”till landet nära vildmarken, till en stad kallad Efraim”. (Joh. 11:53, 54)
Svar på bibliska frågor:
1:35, 40 – Vilken lärjunge förutom Andreas stod tillsammans med Johannes döparen? Skribenten omtalar alltid Johannes döparen som ”Johannes” och nämner aldrig sig själv vid namn i sitt evangelium. Den lärjunge som inte nämns vid namn här tycks därför vara evangelieskribenten Johannes själv.
2:20 – Vilket tempel var det som byggdes ”på fyrtiosex år”? Judarna syftade på de ombyggnationer som kung Herodes utförde på Serubbabels tempel. Enligt historikern Josephus påbörjades arbetet under Herodes 18:e regeringsår, dvs. 18/17 f.v.t. Själva tempelhelgedomen och andra huvudbyggnader färdigställdes på åtta år. Men arbetet på tempelanläggningen fortsatte sedan och pågick fortfarande vid påsken år 30 v.t., när judarna sade att det hade tagit 46 år att bygga templet.
5:14 – Är sjukdomar resultatet av att man har syndat? Det behöver inte vara det. Den man som Jesus botade hade varit sjuk i 38 år på grund av nedärvd ofullkomlighet. (Joh. 5:1–9) Det Jesus menade var att nu när mannen hade visats sådan barmhärtighet måste han följa vägen till räddning och inte synda uppsåtligt. Annars skulle han kunna drabbas av något som var värre än en sjukdom. Han skulle kunna begå en oförlåtlig synd som skulle leda till död utan hopp om en uppståndelse. (Matt. 12:31, 32; Luk. 12:10; Hebr. 10:26, 27)
5:24, 25 – Vilka är det som går över ”från döden till livet”? Jesus talar om dem som har varit andligt döda men som sätter tro till honom när de hör hans ord och som överger sitt syndfulla levnadssätt. De går över ”från döden till livet” på så sätt att dödens fördömelse tas bort från dem, och de får hoppet om evigt liv på grund av sin tro på Gud. (1 Petr. 4:3–6)
5:26; 6:53 – Vad betyder det att ha ”liv i sig själv”? När det gäller Jesus Kristus betyder det att han får två särskilda förmågor av Gud – förmågan att ge människor ett godkänt förhållande till Jehova och förmågan att ge liv genom att uppväcka de döda. När det talas om Jesu efterföljare och att de har liv i sig själva betyder det att de får liv i full bemärkelse. För de smorda kristna sker det när de uppväcks till liv i himlen. Kristna med ett jordiskt hopp kommer att få liv i full bemärkelse först när de har blivit slutgiltigt prövade direkt efter Kristi tusenårsregering. (1 Kor. 15:52, 53; Upp. 20:5, 7–10)
6:64 – Visste Jesus att Judas Iskariot skulle förråda honom redan när han utvalde honom? Uppenbarligen inte. Men vid ett tillfälle år 32 sade Jesus till apostlarna: ”En av er [är] en baktalare.” Det är möjligt att Jesus då märkte en ”början” på ett felaktigt handlingssätt hos Judas Iskariot. (Joh. 6:66–71)
Lärdomar för oss:
2:4. Jesus ville visa Maria att han, nu när han var döpt och Guds smorde Son, måste få sin vägledning från sin himmelske Fader. Trots att Jesus just hade inlett sin tjänst var han fullt medveten om stunden, eller tiden, för det arbete han hade fått att utföra, även för sin offerdöd. Inte ens en nära familjemedlem som Maria fick påverka honom när han utförde Guds vilja. Vi bör vara lika beslutsamma som Jesus när vi tjänar Jehova Gud.
3:1–9. Vi lär oss två saker av det som sägs om Nikodemos, en av judarnas styresmän. För det första visade Nikodemos att han var ödmjuk, insiktsfull och medveten om sitt andliga behov när han erkände att sonen till en enkel snickare var en lärare sänd av Gud. De sanna kristna i dag behöver också vara ödmjuka. För det andra tog inte Nikodemos steget att bli en lärjunge under den tid Jesus var på jorden. Det kan ha berott på människofruktan eller på att han var fäst vid sina rikedomar eller sin ställning i Sanhedrin. Vi lär oss något mycket viktigt av det: Vi får inte låta sådana känslor hålla oss tillbaka från att lyfta upp vår tortyrpåle och oavbrutet följa Jesus. (Luk. 9:23)
4:23, 24. För att vår gudsdyrkan skall vara godtagbar för Gud måste den stämma med sanningen i Bibeln och vara vägledd av den heliga anden.
6:27. Att vi arbetar för ”den mat som består och ger evigt liv” betyder att vi anstränger oss för att tillfredsställa vårt andliga behov. Vi blir lyckliga när vi gör det. (Matt. 5:3)
6:44. Jehova bryr sig om oss personligen. Han drar oss till sin Son med hjälp av predikoarbetet, som når oss individuellt, och med hjälp av sin heliga ande, som hjälper oss att förstå och tillämpa andliga sanningar.
11:33–36. Det är inte ett tecken på svaghet att visa sina känslor.
”FORTSÄTT ATT FÖLJA MIG”
När påsken närmar sig år 33 återvänder Jesus till Betania. Den 9 nisan kommer han till Jerusalem ridande på ett åsneföl. Den 10 nisan kommer han till templet igen. Han ber en bön om att hans Faders namn skall bli förhärligat, och som svar hörs en röst från himlen: ”Jag både har förhärligat det och skall förhärliga det på nytt.” (Joh. 12:28)
Under påskmåltiden ger Jesus sina efterföljare viktig vägledning eftersom han snart kommer att lämna dem, och han ber för dem. Han blir gripen, ställd inför rätta och hängd på pålen. Sedan blir han uppväckt från de döda.
Svar på bibliska frågor:
14:2 – På vilket sätt skulle Jesus ”bereda en plats” i himlen åt sina trogna efterföljare? Han skulle bland annat göra det nya förbundet giltigt genom att träda fram inför Gud och frambära värdet av sitt blod. Han skulle också ta emot kunglig makt. Därefter skulle den himmelska uppståndelsen för hans smorda efterföljare börja. (1 Thess. 4:14–17; Hebr. 9:12, 24–28; 1 Petr. 1:19; Upp. 11:15)
14:16, 17; 16:7, 8, 13, 14 – Varför omtalas hjälparen, eller sanningens ande, som ”den” i Johannes 14:16, 17 men som ”han” och ”honom” i Johannes 16:7, 8, 13, 14? Det här är helt enkelt en fråga om grekisk grammatik. Johannes evangelium skrevs på grekiska, och ordet för ”hjälpare” är maskulinum i grekiskan, medan ordet för ”ande” är neutrum. När Johannes skrev ner Jesu ord använde han alltså pronomen i maskulinum när han syftade på hjälparen. När det handlade om sanningens ande använde han ett pronomen i neutrum.
19:11 – Syftade Jesus på Judas Iskariot när han talade med Pilatus om ”den man” som hade överlämnat honom? Jesus tänkte troligtvis inte på Judas eller någon annan enskild person, utan på alla dem som gemensamt var skyldiga till hans död. Detta inbegrep Judas, ”de främsta prästerna och hela Sanhedrin” och även ”folkskarorna”, som blev övertalade att be om att Barabbas skulle friges. (Matt. 26:59–65; 27:1, 2, 20–22)
20:17 – Varför sade Jesus till Maria Magdalena att hon skulle sluta klamra sig fast vid honom? Maria klamrade sig tydligen fast vid Jesus därför att hon trodde att han skulle stiga upp till himlen och att hon aldrig skulle få se honom igen. För att försäkra henne om att han ännu inte skulle stiga upp till himlen sade han till henne att sluta klamra sig fast vid honom och i stället gå och berätta för lärjungarna att han hade blivit uppväckt.
Lärdomar för oss:
12:36. För att bli ”ljusets söner”, ljusbärare, behöver vi skaffa oss exakt kunskap i Guds ord, Bibeln. Sedan måste vi använda den kunskapen för att föra andra ut ur det andliga mörkret och in i Guds ljus.
14:6. Vi kan inte få Guds godkännande på något annat sätt än genom Jesus Kristus. Det är bara genom att utöva tro på Jesus och följa hans exempel som vi kan närma oss Jehova. (1 Petr. 2:21)
14:15, 21, 23, 24; 15:10. Om vi lyder Guds vilja kan vi förbli i Guds kärlek och i hans Sons kärlek. (1 Joh. 5:3)
14:26; 16:13. Jehovas heliga ande fungerar som en lärare och påminner oss om sådant vi har lärt oss förut. Den medverkar även till att sanningar uppenbaras. Den kan alltså hjälpa oss att få större kunskap, vishet och insikt samt bättre omdöme och tankeförmåga. Vi bör därför vara ihärdiga i bönen och särskilt be om helig ande. (Luk. 11:5–13)
21:15, 19. Jesus frågade Petrus om han älskade honom mer än ”dessa”, det vill säga fiskarna som låg där. Därigenom framhöll Jesus att Petrus borde följa honom på heltid i stället för att gå in för sitt yrke som fiskare. När vi nu har begrundat evangelierna är vi verkligen beslutna att älska Jesus mer än något annat som kan locka oss. Vi vill följa honom helhjärtat och oavbrutet.
[Bild på sidan 31]
Vad kan vi lära oss av det som sägs om Nikodemos?