Svepningen i Turin — Är den Jesu svepning?

Svepningen i Turin — Är den Jesu svepning?

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I ITALIEN

Från den 18 april till den 14 juni 1998 visades en svepning, som sägs vara den som Jesus från Nasaret sveptes i efter sin död, vid en utställning i katedralen San Giovanni Battista i Turin i Italien. Den visades i en lufttät, skottsäker glasmonter som fyllts med inaktiv gas, där den förvarades under stabila klimatförhållanden.

BESÖKARNA passerade framför den väl skyddade svepningen på tre upphöjda gångbanor, byggda i något olika höjd så att alla kunde se. Besöken var begränsade till två minuter, och alla besök måste förhandsbokas. Känslorna skiftade från extatisk, tårfylld meditation till ren nyfikenhet. Enligt uppgift kom omkring 2,5 miljoner besökare till utställningen.

”Vad betyder svepningen för dig?” var en fråga som ofta ställdes. För alla som är intresserade av religiösa frågor gav händelsen tillfälle till att undersöka ämnet djupare och att återigen läsa de avsnitt i Bibeln som talar om Jesu begravning. — Se rutan på nästa sida.

Svepningen är en 436 centimeter lång och 110 centimeter bred linneduk som bär ett avtryck av kroppen av en man som, påstås det, dog en våldsam död. Men frågan är: Är svepningen i Turin den som användes då Jesu kropp sveptes för över 1.900 år sedan?

Den historiska utvecklingen

”Det finns inga belägg för en svepning under de första århundradena av den kristna eran”, sägs det i New Catholic Encyclopedia. År 544 v.t. dök en bild som sades inte vara gjord av människohänder upp i Edessa, en plats i det som nu är Turkiet. Bilden påstods visa Jesu ansikte. År 944 v.t. sades det att bilden fanns i Konstantinopel. De flesta historiker tror dock inte att den bilden var den som nu är känd som svepningen i Turin.

I Frankrike hade Geoffroi de Charny en svepning i sin ägo på 1300-talet. År 1453 övergick ägandet till Louis, hertig av Savojen, som förde över den till en kyrka i Chambéry, Savojens huvudstad. Därifrån tog Emmanuel Philibert den till Turin 1578.

Delade meningar

År 1988 lät den dåvarande ärkebiskopen i Turin, Anastasio Ballestrero, undersöka svepningen med radiokoldatering för att fastställa dess ålder. Testerna, som utfördes vid tre framstående laboratorier i Schweiz, England och USA, avslöjade att den var från medeltiden, alltså från en tidsperiod långt efter Kristi död. Ballestrero accepterade utlåtandet och sade i ett officiellt tillkännagivande: ”Genom att anförtro utvärderingen av dessa resultat åt vetenskapen upprepar kyrkan sin respekt och vördnad för denna vördnadsvärda ikon av Kristus, och den fortsätter att vara ett föremål för hängivenhet för de trogna.”

Den nuvarande ärkebiskopen, Giovanni Saldarini, tillkännagav: ”Vi kan inte säga att den är bilden av Kristus nedtagen från korset.” Men samtidigt påstod han: ”Det är inget tvivel om att den troende i avtrycket kan se bilden av den man som beskrivs i evangelierna.” Den 24 maj 1998, medan utställningen pågick, kallade påven Johannes Paulus II bilden ”avtrycket som lämnats av den Korsfästes torterade kropp”.

Som vi kan se finns det starka bevis mot att svepningen i Turin skulle vara den som Jesus sveptes i. Men hur skulle det vara om den vore det? Skulle det vara tillbörligt för någon som vill rätta sig efter Bibelns lära att vörda denna linneduk?

Tänk på det andra av de tio buden, som enligt en katolsk bibelöversättning lyder: ”Du skall inte göra dig en skuren bild eller någon avbild av någonting i himmelen eller på jorden därunder eller i vattnen under jorden; du skall inte böja dig för dem.” (2 Moseboken 20:4, 5, The Jerusalem Bible) Sanna kristna tar aposteln Paulus ord till hjärtat: ”Vi vandrar efter vad vi tror, inte efter vad vi ser.” — 2 Korinthierna 5:7; 1 Johannes 5:21.

[Ruta på sidan 24]

Svepningen och skildringen i evangelierna

Evangelieskribenterna säger att Jesu kropp, sedan den tagits ner från pålen av Josef från Arimatea, sveptes in ”i rent fint linne”. (Matteus 27:57–61; Markus 15:42–47; Lukas 23:50–56) Aposteln Johannes tillägger: ”Också Nikodemos ... kom bärande med sig en rulle av myrra och aloe, ungefär hundra pund. Så tog de Jesu kropp och band om den med linnebindlar tillsammans med de välluktande kryddorna, alldeles på det sätt som judarna har för sed att förbereda för begravning.” — Johannes 19:39–42.

Judarna hade för sed att tvätta de döda och sedan smörja kroppen med oljor och kryddor. (Matteus 26:12; Apostlagärningarna 9:37) På morgonen dagen efter sabbaten tänkte några kvinnor som var vänner till Jesus avsluta förberedelsen av hans kropp, som redan hade lagts i en grav. Men när de kom dit med kryddorna för att ”smörja in honom”, var inte Jesu kropp i graven! — Markus 16:1–6; Lukas 24:1–3.

Vad fann Petrus när han kom kort därefter och gick in i graven? Ögonvittnet Johannes rapporterade: ”Han såg linnebindlarna ligga där, också duken som hade varit över hans huvud; den låg inte tillsammans med bindlarna utan hoprullad för sig på ett ställe.” (Johannes 20:6, 7) Lägg märke till att det inte nämns något om det fina linnet — endast bindlarna och duken över huvudet. Eftersom Johannes särskilt omnämner bindlarna och duken över huvudet, skulle det då inte vara troligt att han också skulle ha omnämnt det fina linnet (svepningen), om det hade funnits där?

Tänk också på följande: Om det hade funnits en bild av Jesus på hans svepning, skulle det inte i så fall ha uppmärksammats och blivit föremål för diskussion? Men ändå sägs det, förutom det som står i evangelierna, inte ett ord i Bibeln om svepningen.

Inte ens de till bekännelsen kristna skribenterna från 200-talet och 300-talet, av vilka många skrev om en stor mängd så kallade underverk som skett i förbindelse med många reliker, nämner något om att det existerade en svepning med en bild av Jesus. Detta är mycket märkligt, eftersom iakttagare från 1400-talet och 1500-talet, enligt jesuiten Herbert Thurston, ”beskriver avtrycken på svepningen som så levande i detaljer och färger att de kunde ha gjorts helt nyligen”.

[Bildkälla på sidan 23]