MARTA

[Mạrta]

En judinna, syster till Lasarus och Maria i Betania. (Joh 11:1, 2) Det verkar som om Jesus ofta var gäst i deras hem när han var i närheten av Jerusalem. Han stod mycket nära dessa tre, för det sägs uttryckligen: ”Nu älskade Jesus Marta och hennes syster och Lasarus.” (Joh 11:5)

Lukas berättar att när Jesus vid ett tillfälle kom ”in i en by” ”tog en kvinna vid namn Marta emot honom som gäst i huset”. (Lu 10:38) På grundval av vad som står i Matteus 26:6; Markus 14:3 och Johannes 12:1–3 har några framfört den tanken att Marta var Simon den spetälskes hustru eller änka eller möjligen dotter. Men i Bibeln sägs det ingenting som stöder en sådan uppfattning.

Vid ett tillfälle, när Jesus besökte Lasarus, Maria och Marta, satte sig Maria ”vid Herrens fötter och lyssnade oavlåtligt till hans ord”, medan Marta ”var fullt upptagen av många bestyr”. Marta ville att Maria skulle hjälpa till och sade: ”Herre, betyder det inget för dig att min syster har lämnat mig ensam att bestyra allt? Säg då till henne att hon skall vara med och hjälpa mig.” Marta var tydligtvis angelägen om att fylla Jesu materiella behov. Men Jesus framhöll att de andliga värdena är långt viktigare och gav henne en mild tillrättavisning genom att säga: ”Marta, Marta, du är bekymrad och oroar dig för många ting. Men endast några få ting behövs, eller bara ett. Vad Maria angår, så har hon valt den goda delen, och den skall inte tas ifrån henne.” (Lu 10:38–42) Jesus skulle ha varit nöjd med en enkel måltid om det hade betytt att också Marta hade fått större utbyte av hans undervisning.

Även om man kan få intrycket att Marta ägnade sig för mycket åt det materiella, får man inte dra slutsatsen att hon saknade intresse för andliga ting. När Lasarus hade dött var det Marta som gick för att möta Jesus när han var på väg till Betania, medan Maria till en början satt kvar hemma (kanske på grund av sorg eller på grund av de många vänner som var på besök). Marta visade att hon hade tro på Jesus när hon sade att Lasarus inte skulle ha dött om Jesus hade varit närvarande. Hon sade också: ”Jag vet att han skall uppstå i uppståndelsen på den sista dagen”, och det visar att hon trodde på uppståndelsen. Under samtalet förklarade Jesus att han är ”uppståndelsen och livet” och att de som utövar tro på honom skall få liv, även om de dör. När han frågade Marta: ”Tror du detta?” gav hon tydligt uttryck åt sin tro genom att svara: ”Ja, Herre; jag har kommit till tro på att du är Messias, Guds Son, den som kommer till världen.” (Joh 11:19–27) Detta utesluter naturligtvis inte att hon kan ha hyst vissa tvivel om vad Jesus kunde eller skulle göra i fallet med hennes döde bror. (Jfr apostlarnas inställning som beskrivs i Lu 24:5–11.) När de stod vid Lasarus grav och Jesus befallde att stenen skulle tas bort sade Marta: ”Herre, vid det här laget måste han lukta, för det är på fjärde dagen.” Men Jesus svarade med en fråga: ”Sade jag dig inte att om du trodde skulle du få se Guds härlighet?” Det var just detta hon fick se när hennes bror blev uppväckt. (Joh 11:39–44)

Efter Lasarus uppståndelse gav sig Jesus av. Senare återvände han till Betania, där han träffade bland andra Marta, Maria och Lasarus i Simon den spetälskes hus. Det serverades en kvällsmåltid där, och ”Marta passade upp” också den här gången. Lasarus låg till bords, och det var vid det här tillfället som Maria smorde Jesus med en kostsam, välluktande olja. (Joh 12:1–8; Mt 26:6–13; Mk 14:3–9) Bibeln säger inget om vad som hände senare i Martas liv eller om när och hur hon dog.