Bibelns syn

Varför bör man studera bibeln?

DET är ingen obetydlig prestation att läsa bibeln från pärm till pärm. Har du gjort det en gång eller kanske flera gånger? Många människor känner sig stolta över att ha gjort det. Tid för att läsa bibeln bör komma långt upp — om inte rentav först — på listan över det viktigaste i livet. Av vilket skäl? För att känna till det grundläggande innehållet i den mest spridda boken genom tiderna, den enda bok som rättmätigt gör anspråk på att vara inspirerad av Gud. — 2 Timoteus 3:16.

En person kan emellertid göra mer än bara läsa bibeln och känna till dess grunddrag. Är det din önskan att behaga Gud och dra full nytta av denna heliga boks läror? Följ då det råd som aposteln Paulus gav den unge mannen Timoteus: ”Fortsätt ... att ivrigt ägna dig åt offentlig föreläsning, åt förmaning, åt undervisning. Begrunda dessa ting; gå upp i dem, för att ditt framåtskridande må vara uppenbart för alla. Ge ständigt akt på dig själv och på din undervisning. Förbli vid dessa ting, ty genom att göra detta skall du frälsa både dig själv och dem som lyssnar till dig.” — 1 Timoteus 4:13, 15, 16.

Sådan begrundan av bibelns läror och att man fördjupar sig i dem inbegriper mer än att bara läsa Skrifterna. Att en person läser bibeln garanterar inte i sig självt att han på rätt sätt kan använda den kunskap han skaffat sig, lika lite som någon blir kvalificerad att vara hjärnkirurg genom att läsa en bok om människohjärnan. Lyssna därför till Paulus’ ytterligare råd till Timoteus: ”Gör ditt yttersta för att träda fram godkänd inför Gud, en arbetare som inte har något att skämmas för, i det han rätt handskas med sanningens ord.” — 2 Timoteus 2:15.

Vägen till omfattande kunskap öppnas

Det krävs studium för att kunna handskas skickligt med Guds ord. När en person noggrant studerar bibeln, begrundar vad den säger, förstår innebörden, läser sammanhanget och känner till den historiska bakgrunden, då kommer vägen till insikt av oanad omfattning att öppnas för honom. Nu börjar han personligen att dra nytta av Guds ord.

Låt oss ta ett exempel som visar att vi inte, bara genom att läsa ett stycke i bibeln, kan förstå innebörden i vad som sägs om vi inte läser sammanhanget. I Apostlagärningarna 17:11 läser vi följande beskrivning av människorna i den grekiska staden Berea som inte låg långt ifrån Tessalonika: ”Men de senare var ädlare till sinnes än de i Tessalonika, för de tog emot ordet med allra största villighet och rannsakade dagligen Skrifterna för att veta om det förhöll sig så med dessa ting.”

Vid första påseendet kanske vi drar slutsatsen att de kristna i Berea var mer studieinriktade än de i Tessalonika. Lägg emellertid märke till att vers 10 i kapitel 17 i Apostlagärningarna säger att Paulus och Silas när de anlände till Berea gick in i ”judarnas synagoga” för att predika Guds ord. Och vers 12 säger: ”Därför blev många av dem [judarna] troende.” Denna vers hjälper oss att nå fram till en annan slutsats. Den heliga skildringen säger oss att det inte var de kristna i dessa båda städer som jämfördes med varandra, utan snarare judarna på dessa två platser.

Lade du dessutom märke till vad det var som gjorde att bereanerna till sin natur var ädlare till sinnes? De rannsakade villigt Skrifterna. Professor Archibald Thomas Robertson skrev som kommentar till dessa ord i Word Pictures in the New Testament: ”Paulus förklarade precis som i Tessalonika dagligen Skrifterna, men i stället för att känna förbittring över hans nya förklaring rannsakade (anakrinō betyder att undersöka grundligt, göra noggranna och exakta undersökningar precis som i juridiska processer ...) bereanerna själva Skrifterna.” Deras granskning var inte ytlig. Dessa judar i Berea undersökte noggrant för att få bestyrkt att det Paulus och Silas undervisade från Skrifterna om Jesus som den länge utlovade Messias var sant.

Därför är det viktigt att vi följer de forntida bereanernas exempel och inte bara läser Guds ord, utan också studerar det — ”rannsakar ... Skrifterna” — så att vi förstår innebörden i det som sägs. På detta sätt kan vi fördjupa vår uppskattning av bibeln, och vi blir människor som precis som Timoteus kan ”frälsa både ... [oss] själva och dem som lyssnar till ... [oss]”. Varför det? Därför att vi förutom att ha läst Skrifterna också har studerat dem, så att vi lydigt kan handla efter vad vi har lärt oss. — Ordspråksboken 3:1—6.

Källan till sanna värderingar och profetior

Låt oss begrunda två andra skäl till att studera bibeln. Bibeln står över alla andra böcker när det gäller att förse oss med moraliska och etiska värderingar. För många år sedan gjorde en amerikansk lärare denna iakttagelse: ”Jag tror att kunskap om bibeln utan en högskolekurs är värdefullare än en högskolekurs utan bibeln.” För att kunskapen i bibeln skall bli din skatt måste ditt motiv för att studera Skrifterna vara att tillämpa föreskrifterna och lärorna i ditt dagliga liv, så att du kan bli en bättre människa, någon som kan ”rätt handskas med sanningens ord”. — 2 Timoteus 2:15; Ordspråksboken 2:1—22.

På bibelns blad finns dessutom profetior inspirerade av Gud, dels sådana som redan blivit uppfyllda tidigare i historien och dels andra som får sin uppfyllelse i vår tid. Ett studium av bibelns profetior hjälper en person att förstå innebörden i världsförhållandena — krig, hungersnöd, splittrade familjer, våldsbrott — och hur man undviker att känna ängslan på grund av dem. (Lukas 21:10, 11, 25—28) Vi har fått Guds svar på problemen i våra dagar, svar som visar var på tidens ström vi är och hur vi framgångsrikt kan planera för framtiden. Dessa svar får vi genom den kanal som utgörs av ”den trogne och omdömesgille slavens” klass, som använder Sällskapet Vakttornet som sitt publiceringsorgan. — Matteus 24:45—47; 2 Petrus 1:19.

I Psalm 119:105 sägs det: ”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.” Därför kommer de människor som regelbundet studerar vishetens ord som finns i bibeln och som tillämpar dem att vara bland dem som förstår Guds vilja och uppsåt och som genom att vandra på en upplyst stig får vägledning i det dagliga livet genom våra dagars moraliska träsk.