KOS (2)

En ö sydväst om Mindre Asien. Huvudorten heter också Kos och ligger på öns nordöstra del. Det fördelaktiga läget gjorde att staden tidigt fick stor betydelse inom handel och sjöfart.

Aposteln Paulus seglade tydligen förbi Kos omkring år 52 när han reste från Efesos till Caesarea under slutet av sin andra missionsresa. (Apg 18:21, 22) Men det är inte förrän i samband med slutet av hans tredje resa, omkring fyra år senare, som ön uttryckligen nämns i Apostlagärningarna. När Paulus hade ”slitit ... [sig] loss” från de tillsyningsmän från Efesos som han hade talat med i Miletos (Apg 20:17, 36–38), gick han och Lukas ombord på ett skepp som ”höll ... rak kurs”, dvs. seglade i medvind utan att kryssa, tills det ”kom till Kos”. Då hade de färdats 75 km söderut längs kusten. Det blåser ofta nordvästliga vindar på Egeiska havet, och några kommentatorer har beräknat att denna sträcka skulle kunna avverkas på ungefär sex timmar, vilket visar att det var möjligt för skeppet som Paulus reste med att nå Kos samma dag som det lade ut från Miletos, som Lukas antyder. Det verkar troligt att skeppet låg för ankar utanför Kos östra kust under natten och att det nådde Rhodos ”nästa dag”, sedan man lagt ut igen på morgonen och tillryggalagt ungefär 120 km. (Apg 21:1)

Ön Kos är känd för att ha varit ett judiskt center i Egeiska havet under lång tid. Ön var en fri romersk stat i provinsen Asia, och enligt Tacitus beviljades den skattefrihet av Claudius år 53 v.t.