7. Hur var Paulus ett föredöme i fråga om att underkasta sig Guds vilja?

⁷ När Paulus’ tredje missionsresa närmade sig sitt slut (omkring år 56 v.t.), underkastade han sig på ett föredömligt sätt Guds vilja. (21:1—14) I Caesarea stannade han och hans kamrater hos Filippus, vars fyra döttrar, som var jungfrur, ”profeterade” — förutsade händelser genom helig ande. Där band den kristne profeten Agabus sina egna händer och fötter med Paulus’ gördel och drevs av anden att säga att judarna skulle binda dess ägare i Jerusalem och överlämna honom i händerna på icke-judar. ”Jag är redo, inte bara att bli bunden utan också att dö i Jerusalem för Herren Jesu namn”, sade Paulus. Lärjungarna gav då med sig och sade: ”Må Jehovas vilja ske.”

9. Vilken parallell finns det mellan Paulus’ erfarenheter och Jehovas vittnens erfarenheter i våra dagar, när det gäller pöbelvåld?

⁹ Jehovas vittnen har ofta bevarat sin ostrafflighet mot Gud trots pöbelvåld. (Se till exempel 1975 Yearbook of Jehovah’s Witnesses, sidorna 180—190.) Judar från Mindre Asien satte också i gång en pöbelaktion mot aposteln Paulus. (21:27—40) Eftersom de hade sett efesiern Trofimus tillsammans med aposteln, anklagade de honom falskeligen för att ha befläckat templet genom att föra in greker i det. Paulus höll faktiskt på att bli dödad, när tumultet stillades av den romerske tribunen Klaudius Lysias och hans män! Som det var förutsagt (men genom judarnas förvållande) lät Lysias binda Paulus med kedjor. (Apostlagärningarna 21:11) Aposteln skulle just föras till soldaternas förläggning, som låg intill tempelgården, när Lysias fick reda på att Paulus inte var någon upprorsmakare, utan en jude, som hade lov att gå in på tempelområdet. När Paulus fått tillåtelse att tala, riktade han sig till folket på hebreiska.