HELIGA UTTALANDEN

Det här uttrycket förekommer bara fyra gånger i de kristna grekiska skrifterna och är en återgivning av det grekiska ordet lọgion, ”kort (litet) ord”, som är en diminutivform av lọgos, ”ord”. Ursprungligen syftade lọgion bara på ett kort heligt uttalande, men med tiden kom det att beteckna alla slags gudomliga uttalanden. I flera engelska översättningar är det återgivet med ”orakel”. (AS, KJ, RS) Wuests översättning använder uttrycket ”gudomliga uttalanden” i Apostlagärningarna 7:38 och i Romarna 3:2.

Stefanus omtalade den lag som gavs till Mose på berget Sinai som ”levande heliga uttalanden”. (Apg 7:38) Aposteln Paulus syftade på alla de hebreiska skrifterna och tydligen också på alla de inspirerade kristna skrifter som hade skrivits dittills när han sade: ”Vilket företräde har då juden, eller vilket värde har omskärelsen? Det är stort i varje avseende. Först och främst att Guds heliga uttalanden anförtroddes åt dem.” (Rom 3:1, 2) Uppgiften att nedteckna denna samling av inspirerade skrifter hade således anförtrotts åt judar, som skrev ”under det att de drevs av helig ande”. (2Pe 1:20, 21)

I Hebréerbrevet talar aposteln Paulus om ”heliga uttalanden” och inbegriper då de läror som mänskligheten fått ta emot genom Herren Jesus Kristus, hans apostlar och andra kristna inspirerade skribenter. (Heb 5:12; jfr Heb 6:1, 2.) Även Petrus använder ordet i en sådan vid betydelse när han säger till Kristi efterföljare det vi läser i 1 Petrus 4:11: ”Om någon talar, skall han tala såsom vore det heliga uttalanden från Gud.” Han tillskriver också aposteln Paulus skrifter samma auktoritet som ”de övriga Skrifterna”. (2Pe 3:15, 16)

Den grekiska Septuaginta använder ofta ordet lọgion, bland annat i Psalm 12:6 (11:6, LXX), där det står: ”Jehovas ord är rena ord.” Bagsters engelska översättning av Septuaginta lyder här: ”Herrens orakel är rena orakel.”