Ditt hopp kommer att bli verklighet

 1. Hur vet vi att Abraham hade grund för sitt hopp?

JEHOVA lovade sin vän Abraham att han skulle få en son och att alla nationer på jorden skulle bli välsignade genom honom. (1 Mos. 15:5; 22:18) Eftersom Abraham hade en stark tro var han övertygad om att det skulle bli som Jehova hade lovat. Men när han var 100 år och Sara 90 år hade de fortfarande inte fått någon son. (1 Mos. 21:1–7) Men Bibeln säger: ”Abraham [höll] hoppet levande, för han hade tro på att han skulle bli far till många nationer enligt det som hade blivit sagt.” (Rom. 4:18) Vi vet att Abrahams hopp blev verklighet. Han fick den son han hade längtat efter, Isak. Hur kunde Abraham vara så övertygad om att Jehova skulle hålla sitt löfte?

 2. Varför var Abraham övertygad om att Jehovas löfte skulle bli verklighet?

² Abraham kände verkligen Jehova, och därför var han helt övertygad om att Jehova kunde göra det han hade lovat. (Rom. 4:21) Jehova godkände Abraham och betraktade honom som rättfärdig eftersom han hade stark tro. (Jak. 2:23) Och i Romarna 4:18 kommer det fram att Abraham hade både tro och hopp. Nu ska vi se vad Paulus sa om hopp i Romarna, kapitel 5.

 3. Vad förklarar Paulus om vårt hopp?

³ Paulus förklarade varför vi kan vara övertygade om att hoppet inte kommer att göra oss besvikna. (Rom. 5:5) Han hjälpte oss också att förstå hur hoppet kan bli starkare. Så när vi går igenom Romarna 5:1–5 kan du fundera på hur ditt eget hopp har blivit starkare genom åren. Vi kommer också att se hur vi kan få ett ännu starkare hopp än vi har i dag. Men först ska vi se vilket hopp det var Paulus pratade om.

 4. Vad kommer fram i Romarna 5:1, 2?

⁴ Läs Romarna 5:1, 2. Paulus skrev det här till bröderna och systrarna i Rom. De hade lärt känna Jehova och Jesus och börjat tro på dem, och därför hade Jehova förklarat dem ”rättfärdiga till följd av tro” och smort dem med helig ande. De hade fått ett fantastiskt hopp och var helt övertygade om att det skulle bli verklighet.

 5. Vilket hopp har de smorda?

⁵ Senare skrev Paulus till de smorda kristna i Efesos om deras hopp. Han sa att ”de heliga” skulle få ett arv. (Ef. 1:18) Och i sitt brev till kolosserna skrev Paulus att hoppet var reserverat åt dem i himlen. (Kol. 1:4, 5) De smorda har alltså hoppet om att få leva för evigt i himlen och regera tillsammans med Jesus. (1 Thess. 4:13–17; Upp. 20:6)

 6. Vad sa broder Franz om sitt hopp?

⁶ Hoppet betyder verkligen mycket för de smorda. En av dem, broder Frederick Franz, beskrev hur han kände för det här hoppet år 1991, när han hade tjänat Jehova i många år. Han sa: ”Vårt hopp är något säkert och visst, och långt utöver vad vi alls har kunnat föreställa oss kommer det att fullständigt förverkligas för alla de 144.000 medlemmarna av den lilla hjorden. Vi ... har inte förlorat vår uppskattning av det hoppet, utan ... vi uppskattar det mer och mer ju längre vi måste vänta på det. Det är någonting värt att vänta på, även om vi så skulle behöva vänta i en miljon år. Jag uppskattar vårt hopp ännu mera nu än någonsin tidigare.”

7, 8. Vilket hopp har de flesta som tjänar Jehova? (Romarna 8:20, 21)

⁷ De flesta som tjänar Jehova i dag har ett annat hopp. Det är samma hopp som Abraham hade: att få leva för evigt på jorden när Guds rike styr. (Hebr. 11:8–10, 13) Paulus skrev om det här fantastiska hoppet i Romarna 8:20, 21. (Läs.) Vilka framtidslöften fastnade du mest för när du började studera Bibeln? Var det att du en dag kommer att bli fullkomlig och inte längre göra sådant som är fel? Eller var det att du ska få träffa dina nära och kära som har gått bort? Det här hoppet som Jehova har gett oss gör att vi har mycket att se fram emot.

⁸ Oavsett om vi ser fram emot att leva för evigt i himlen eller på jorden, så har vi ett fantastiskt hopp som ger oss mycket kraft och glädje. Och hoppet kan dessutom bli ännu starkare. Paulus beskriver hur det här går till, och vi ska se lite närmare på det nu. Det kommer att göra oss ännu mer övertygade om att vårt hopp ska bli verklighet.

9, 10. Vad var Paulus med om, och vad kan kristna i dag förvänta sig? (Romarna 5:3) (Se också bilderna.)

⁹ Läs Romarna 5:3. Det är intressant att svårigheter faktiskt kan hjälpa oss att få ett starkare hopp. Alla som följer Jesus kan räkna med svårigheter. Tänk på Paulus. Han sa till vännerna i Thessalonike: ”När vi var hos er brukade vi förvarna er om att vi skulle få utstå prövningar, och som ni vet är det precis vad som har hänt.” (1 Thess. 3:4) Och till dem som bodde i Korinth skrev han: ”Vi vill att ni ska känna till de svårigheter som vi råkade ut för ... Vi var till och med rädda att vi skulle förlora livet.” (2 Kor. 1:8; 11:23–27)

¹⁰ Kristna i dag kan också förvänta sig att råka ut för svårigheter av olika slag. (2 Tim. 3:12) Har det hänt dig? Har du behövt gå igenom svåra saker för att du är ett vittne? Du kanske har fått negativa kommentarer från vänner och släktingar. De kanske till och med har behandlat dig illa. Har du fått problem på jobbet för att du alltid vill vara ärlig? (Hebr. 13:18) Har du fått motstånd från myndigheterna för att du vittnar för andra? Det finns mycket som vi kan behöva gå igenom, men Paulus säger att vi kan vara glada trots det. Hur kommer det sig?

11. Varför måste vi bestämma oss för att hålla ut oavsett vilka svårigheter vi kan råka ut för?

¹¹ Vi kan vara glada trots att vi går igenom svårigheter eftersom vi vet vad resultatet blir. I Romarna 5:3 står det att ”svårigheterna ger uthållighet”. Alla kristna kommer att behöva gå igenom prövningar och svårigheter, så det är viktigt att ha uthållighet. Vi måste bestämma oss för att hålla ut och fortsätta tjäna Jehova, oavsett vad vi behöver gå igenom. Det är bara då vi kommer att få se hoppet bli verklighet. Vi vill inte vara som dem som Jesus tänkte på när han pratade om sädeskorn som hamnade bland stenarna. De tog emot budskapet med glädje, men när de råkade ut för svårigheter eller förföljelse gav de upp. (Matt. 13:5, 6, 20, 21) Det är såklart jobbigt att behöva gå igenom prövningar eller bli motarbetad. Men om vi håller ut och fortsätter tjäna Jehova kommer vi att bli belönade. På vilket sätt då?

12. Vad leder det till att vi håller ut?

¹² Jakob nämnde i sitt brev några fördelar vi kan få av att hålla ut under prövningar. Han skrev: ”Låt uthålligheten uträtta det den ska, så att ni kan bli fullständiga och hela på alla sätt och vara utan brister.” (Jak. 1:2–4) Jakob sa alltså att uthålligheten skulle uträtta någonting. Vad var det för något? Jo, den kan hjälpa oss att bli bättre på sådana egenskaper som tålamod, tro och tillit till Jehova. Men det finns ytterligare en fördel med att hålla ut.

13, 14. Vad leder uthållighet till, och hur hänger det ihop med vårt hopp? (Romarna 5:4)

¹³ Läs Romarna 5:4. Paulus säger att uthållighet leder till ”ett godkänt tillstånd”. Så du får alltså Jehovas godkännande när du håller ut. Det här betyder naturligtvis inte att Jehova tycker om att se dig gå igenom svårigheter och prövningar. Men han tycker om dig. Han ser att du håller ut, och därför godkänner han dig. Det är verkligen en uppmuntrande tanke! (Ps. 5:12)

¹⁴ Som vi har sett höll Abraham ut under prövningar och Jehova godkände honom. Jehova såg honom som sin vän och betraktade honom som rättfärdig. (1 Mos. 15:6; Rom. 4:13, 22) Det viktiga för Jehova är inte hur mycket vi kan göra för honom eller vilka uppgifter vi har i organisationen. Han tycker om oss för att vi är lojala och håller ut. Och vi kan alla hålla ut, oavsett hur gamla vi är, vilken situation vi är i eller vilka förmågor vi har. Går du igenom någonting jobbigt just nu? I så fall kan du vara säker på att Jehova ser att du håller ut och godkänner dig. Om vi tar in den här tanken och förstår att Jehova godkänner oss, så kan det göra enorm skillnad i vårt liv. Och det kan göra vårt hopp ännu starkare.

15. Vilken tanke kommer fram i Romarna 5:4, 5, och vilken fråga kan det väcka?

¹⁵ Paulus sa alltså att vi får Jehovas godkännande om vi är lojala mot honom och håller ut under prövningar. Sedan fortsätter Paulus resonemanget så här: ”Det godkända tillståndet [ger] i sin tur hopp, och hoppet gör oss inte besvikna.” (Rom. 5:4, 5) Men tidigare, i Romarna 5:2, hade han ju sagt att de kristna i Rom redan hade ett hopp, ”hoppet om att bli upphöjda av Gud”. Så varför nämner Paulus hoppet igen senare i resonemanget?

16. Vad gör att hoppet blir starkare? (Se också bilderna.)

¹⁶ För att förstå vad Paulus menade måste vi komma ihåg att hoppet är någonting som kan bli starkare med tiden. Vad tänkte du första gången du fick höra talas om hoppet i Bibeln? Tyckte du att det lät för bra för att vara sant? Det är många som känner så när de får veta att vi kan få leva för evigt i ett paradis på jorden. Men ju mer du lärde dig om Jehova och Bibelns löften, desto mer övertygad blev du om att det här hoppet kommer att bli verklighet.

17. Hur har ditt hopp blivit ännu starkare efter att du har döpt dig?

¹⁷ Efter ditt dop fortsatte du att göra andliga framsteg, och ditt hopp blev starkare. (Hebr. 5:13–6:1) Du har säkert fått uppleva det som står i Romarna 5:2–4. Du har gått igenom olika svåra saker men hållit ut, och Jehova har visat att han älskar och godkänner dig. Och eftersom du vet att han gör det är du också övertygad om att han ska ge dig allt han har lovat. Du har säkert märkt att ditt hopp har blivit starkare. Det är mer verkligt och mer levande, och dessutom påverkar det dig mer. Det påverkar faktiskt hela ditt liv: hur du behandlar din familj, vilka beslut du tar och hur du använder din tid.

18. Vilken försäkran ger Jehova oss?

¹⁸ När Paulus har sagt att det godkända tillståndet leder till hopp säger han något intressant: ”Hoppet gör oss inte besvikna, för våra hjärtan har blivit fyllda av Guds kärlek genom den heliga anden som han har gett oss.” (Rom. 5:5) Det här är som en försäkran från Jehova. Du kan vara säker på att det här hoppet inte kommer att göra dig besviken – det kommer att bli verklighet.

19. Vad kan du vara säker på?

¹⁹ Tänk på hur det var för Abraham. Jehova gav honom ett löfte och visade att han godkände honom och såg honom som sin vän. Bibeln säger: ”Det var efter att Abraham hade visat tålamod som han fick detta löfte.” (Hebr. 6:15; 11:9, 18; Rom. 4:20–22) Och Abraham blev verkligen inte besviken! Det kommer inte du heller att bli. Jehova kommer att ge dig allt han lovat, eftersom du är lojal mot honom. Ditt hopp är verkligt. Det ger dig många orsaker till glädje, och du kommer absolut inte att bli besviken. (Rom. 12:12) Paulus skrev: ”Jag ber att den Gud som ger hopp ska uppfylla er med glädje och frid, eftersom ni litar på honom, så att ert hopp kan överflöda med hjälp av den heliga andens kraft.” (Rom. 15:13)