Uthållighet som vinner seger

”Ni har ... behov av uthållighet, för att ni, sedan ni har gjort Guds vilja, måtte få uppfyllelsen av löftet.” — HEBRÉERNA 10:36.

1. Varför måste alla som tjänar Jehova Gud i våra dagar visa uthållighet och uthärdande?

HELA denna världen befinner sig i den upproriske gudens, djävulens, våld. Denne osynlige härskare inriktar alla sina krafter på att motstå Jehova och söka hindra att Jehovas universella suveränitet blir rentvådd genom det messianska riket. Detta gör att alla som överlämnar sig åt Gud och ställer sig på hans sida i stridsfrågan om suveräniteten hela tiden kommer att bli motarbetade av den här världen. (Johannes 15:18—20; 1 Johannes 5:19) Därför måste var och en av oss göra sig beredd att hålla ut, tills den här världen fullständigt besegrad går under vid Harmageddon. För att få vara bland Guds segerrika tjänare, som genom sin tro och ostrafflighet besegrar världen, måste vi ihärdigt hålla ut till slutet. (1 Johannes 5:4) Hur kan vi göra detta?

2, 3. Hur är Jehova Gud och Jesus Kristus de största exemplen på uthärdande och uthållighet?

² Först och främst har vi två enastående exempel på uthållighet och uthärdande, som kan ge oss uppmuntran. Vilka är dessa? Den ene är Jesus Kristus, ”den förstfödde av all skapelse”, som troget har hållit ut i Guds tjänst alltsedan han blev till vid en okänd tidpunkt i det förgångna. I sin uthålliga och trogna tjänst för Gud har Jesus blivit ett föredöme för alla förnuftsbegåvade skapelser i himmel och på jord, som har skapats efter honom. (Kolosserna 1:15, 16) Men det största exemplet på uthållighet och uthärdande är Jehova Gud, som länge har uthärdat upproret mot sin universella suveränitet och som kommer att fortsätta att göra detta, tills han ingriper för att slutgiltigt avgöra stridsfrågan om suveräniteten.

³ Jehova har på ett föredömligt sätt uthärdat sådant som har berört hans värdighet och innersta personliga känslor. Han har inte låtit sig provoceras, och han har avhållit sig från att ingripa mot dem som har smädat honom — inbegripet Satan, djävulen. Vi är tacksamma över Guds uthärdande och barmhärtighet. Utan detta skulle vi inte ha fått uppleva ens det kortaste liv. Ja, Jehova Gud är helt ojämförlig i fråga om att visa uthärdande.

4, 5. a) Hur visar Paulus’ illustration med en krukmakare Guds uthärdande och hans barmhärtighet? b) Hur kommer Guds barmhärtighet att visa sig inte ha varit förspilld?

⁴ Aposteln Paulus framhåller både Guds uthärdande och hans barmhärtighet, när han skriver: ”Har inte krukmakaren myndighet över leret till att av samma klump göra ett kärl till hedersamt bruk, ett annat till vanhedrande bruk? Om nu Gud, fastän han ville lägga sin vrede i dagen och göra sin makt känd, i stor långmodighet har haft fördrag med vredens kärl, som gjorts lämpade för tillintetgörelse, för att han skulle kunna göra sin härlighets rikedom känd på barmhärtighetens kärl, som han i förväg har berett till härlighet, nämligen oss, som han kallade, inte bara från judarna, utan också från nationerna, vad är det med det?” — Romarna 9:21—24.

⁵ Under den nuvarande perioden av sitt uthärdande låter Jehova, som vi ser av dessa ord, sitt underbara uppsåt fortskrida och visar barmhärtighet mot vissa mänskliga kärl. Han förbereder dessa kärl för evig härlighet och omintetgör därigenom sin store motståndares, djävulens, och alla hans skarors onda avsikter. Alla människor har inte visat sig bli vredens kärl som förtjänar tillintetgörelse. Detta visar att den allsmäktige Gudens tålmodiga uthärdande och barmhärtighet inte kommer att ha varit förgäves, utan kommer att resultera i 1) en underbar Rikets familj i himmelen under Jehovas älskade Son, Jesus Kristus, och 2) ett återställt och fullkomligt människosläkte på en paradisisk jord, vars alla medlemmar ärver evigt liv.

Att hålla ut till slutet

6. a) Varför kan de kristna inte undgå att prövas i fråga om sin uthållighet och sitt uthärdande? b) Vad betecknar vanligtvis det grekiska ordet för ”uthållighet”?

⁶ Med ett sådant storslaget hopp framför oss bör vi alltid ha följande uppmuntrande ord av Jesus ringande i våra öron: ”Den som har hållit ut till slutet, han skall bli frälst.” (Matteus 24:13) Det är viktigt att man börjar bra på det kristna lärjungaskapets bana, men det som till slut betyder något är hur man håller ut, hur väl man fullbordar den banan. Aposteln Paulus betonade detta, när han skrev: ”Ni har ... behov av uthållighet, för att ni, sedan ni har gjort Guds vilja, måtte få uppfyllelsen av löftet.” (Hebréerna 10:36) Det grekiska ord som här översätts med ”uthållighet” är hy·po·mo·né. Det betecknar vanligtvis modig, ståndaktig eller tålmodig uthållighet eller modigt, ståndaktigt eller tålmodigt uthärdande som inte förlorar hoppet inför hinder, förföljelse, prövningar och frestelser. Om vi hoppas på att till slut få vinna frälsning, måste vi, som en del av den nödvändiga förberedelsen för den frälsningen, underkasta oss ett uthållighetsprov.

7. Vilken villfarelse måste vi undvika, och vems exempel kommer att hjälpa oss att uthärda?

⁷ Vi bör inte bedra oss själva med den för oss själva tilltalande tanken att det provet är något som vi kan få snabbt avklarat. För att stridsfrågorna om den universella suveräniteten och människans ostrafflighet skulle kunna avgöras en gång för alla skonade Jehova inte sig själv. Han har uthärdat obehagliga saker, trots att han skulle ha kunnat utplåna allt sådant omedelbart. Jesus Kristus var också ett gott exempel på uthärdande. (1 Petrus 2:21; jämför Romarna 15:3—5.) Med dessa lysande föredömen framför oss är vi säkert också villiga att hålla ut ända fram till slutet. — Hebréerna 12:2, 3.

Ett nödvändigt krav

8. Vilken egenskap, som vi alla behöver ha, visade aposteln Paulus?

⁸ Ända från äldsta tider har Guds tjänare utan undantag måst bevisa sin ostrafflighet genom att hålla ut. Framträdande personer i den bibliska historien, vilka förblev trogna ända till döden och uppfyllde kraven för evigt liv i himmelen, måste bevisa sin ståndaktighet. Den före detta fariséen Saulus från Tarsus skrev således till korintierna: ”Jag har ... inte i någonting alls visat mig vara underlägsen era till övermått höga apostlar, även om jag ingenting är. En apostels tecken blev sannerligen utförda bland er genom all uthållighet och genom tecken och förebud och kraftgärningar.” (2 Korintierna 12:11, 12) Trots sina arbetsbördor skattade Paulus sin tjänst så högt att han villigt uthärdade mycket, och han försökte uppriktigt att inte bringa någon smälek över den. — 2 Korintierna 6:3, 4, 9.

9. a) Hur har den smorda kvarlevan visat uthållighet och uthärdande, och med vilket resultat? b) Vad sporrar oss att fortsätta troget i Guds tjänst?

⁹ Smorda kristna som tjänade Gud före första världskriget visste att år 1914 skulle markera slutet på hedningarnas tider, och många av dem förväntade att få sin himmelska belöning det minnesvärda året. Men så blev det inte. Som fakta nu visar, fick de leva här på jorden flera årtionden till. Under denna oväntade förlängning av sitt jordiska liv fick de genomgå en luttring av Jehova Gud. (Sakarja 13:9; Malaki 3:2, 3) Det var till deras bästa att de fick fortsätta att uthärda. Som Jehovas tjänare gladde de sig över att bli utsedda till att vara ett folk för hans namn. (Jesaja 43:10—12, NW; Apostlagärningarna 15:14) I våra dagar, när de har förts igenom två världskrig och många mindre konflikter, är de hänförda över att de har fått hjälp med att sprida de goda nyheterna av en växande stor skara av andra får, som nu uppgår till över fyra miljoner. Det andliga paradis som de åtnjuter har utbretts över hela jorden, till och med till de mest avlägsna öarna i havet. Detta gynnade tillstånd, som vi uppskattar mer och mer ju längre vi lever, har tjänat som en sporre för oss att troget fortsätta i Guds tjänst, tills Jehovas vilja och uppsåt är fullständigt genomförda.

10. Vad behöver vi regelbundet bli för att vi inte skall försvagas?

¹⁰ Eftersom vår belöning är beroende av vår ståndaktighet, är vi ständigt i behov av förmaningar i denna viktiga fråga. (1 Korintierna 15:58; Kolosserna 1:23) För att vi som Guds folks medlemmar inte skall bli försvagade, måste vi regelbundet bli uppmuntrade att hålla fast vid sanningen och vid det dyrbara privilegiet att få sprida den, precis som de nybildade församlingarna under det första århundradet blev uppmuntrade, när Paulus och Barnabas kom tillbaka och besökte dem igen. (Apostlagärningarna 14:21, 22) Må det, som aposteln Johannes uttryckte saken, vara vår fasta föresats och vårt fasta beslut att sanningen skall förbli i oss och att ”den skall vara hos oss för alltid”. — 2 Johannes, vers 2.

Att vänta med aldrig sviktande uthållighet

11. Vilken metod verkar Gud ha använt på sina tjänare, och hur belystes detta i fallet med Josef?

¹¹ Det krävs tid för att fullborda provet av oss. (Jakob 1:2—4) Att vänta! vänta! vänta! verkar ha varit den metod som Gud använde på sina tjänare i forna tider, när de blev prövade i fråga om sin beslutsamhet att fortsätta i tron. Men till slut visade det sig alltid att dessa trogna tjänare inte hade väntat förgäves. Josef, till exempel, måste vänta i 13 år som slav och fånge, men den erfarenheten luttrade hans personlighet. — Psalm 105:17—19, NW.

12, 13. a) Hur var Abraham ett exempel på troget uthärdande? b) Hur framhålls Abrahams tro och uthärdande som ett exempel för oss?

¹² Abraham var redan 75 år, när Gud kallade honom ut ur kaldéernas Ur för att han skulle bege sig till det utlovade landet. Han var omkring 125 år, när han genom en bindande ed fick Guds löfte bekräftat, vilket skedde omedelbart efter det att Abraham hade visat hur stark hans tro var genom att gå så långt som till att vara villig att offra sin älskade son Isak och inte hejda sig förrän Jehovas ängel hindrade hans hand och förhindrade offret. (1 Moseboken 22:1—18) Femtio år var en lång tid för Abraham att vänta som besökare i ett främmande land, men han höll ut i ytterligare 50 år, tills han dog 175 år gammal. Under hela denna tid var Abraham ett troget vittne och en trogen profet för Jehova Gud. — Psalm 105:9—15.

¹³ Abrahams tro och uthållighet hålls fram som ett mönster för alla Guds tjänare som önskar få de utlovade välsignelserna genom Jesus Kristus, Abrahams säd. (Hebréerna 11:8—10, 17—19) Så här läser vi om honom i Hebréerna 6:11—15: ”Vi önskar att var och en av er skall visa samma flit, så att ni kan ha hoppets fulla visshet ända till slutet, för att ni inte skall bli tröga utan vara deras efterliknare som genom tro och tålamod ärver löftena. Ty när Gud gav sitt löfte åt Abraham, svor han vid sig själv, eftersom han inte kunde svärja vid någon större, och sade: ’Sannerligen, välsignande skall jag välsigna dig, och förökande skall jag föröka dig.’ Och så erhöll Abraham, sedan han hade visat tålamod, detta löfte.”

14. Varför bör vi inte tro att vår uthållighet skall prövas i det oändliga och att belöningen är gäckande?

¹⁴ Den smorda kvarlevan har redan sett 77 år gå sedan hedningarnas tider slutade år 1914, då några av dess medlemmar förväntade att den sanna kristna församlingen skulle få stiga upp till härlighet i himmelen. Hur mycket längre kvarlevan måste vänta vet vi inte. Bör vi då vackla och mena att väntan är oändlig och belöningen ett gäckande irrbloss? Nej! Det skulle aldrig rentvå Jehovas suveränitet eller ära hans namn, och det skulle inte rättfärdiga honom inför världen, när han ger oss segern och det därpå följande priset evigt liv. Oavsett hur länge det dröjer är kvarlevan och dess trogna fårlika kamrater beslutna att vänta tills Jehovas tid är inne för att ingripa. Genom att visa en sådan föredömlig uthållighet följer de samma kurs som Abraham. — Romarna 8:23—25.

15. a) Vad är vår paroll, och genom vilka erfarenheter har Gud triumferande uppehållit oss? b) Vilken förmaning av Paulus är fortfarande på sin plats?

¹⁵ Parollen är således fortfarande en aldrig sviktande uthållighet i att göra Guds vilja. (Romarna 2:6, 7) Han har i det flydda uppehållit oss genom svåra trångmål, bland annat i fängelse och koncentrationsläger, och han har fört oss igenom triumferande till ära för sitt namn och uppsåt.a Jehova kommer att fortsätta att göra detta under den tid som ännu återstår för att vår provsättning skall fullbordas. Paulus’ förmaning är fortfarande på sin plats: ”Ni har nämligen behov av uthållighet [orubbligt tålamod och uthållighet, The Amplified Bible], för att ni, sedan ni har gjort Guds vilja, måtte få uppfyllelsen av löftet.” — Hebréerna 10:36; Romarna 8:37.

16. Varför bör vi inte betrakta vårt överlämnande åt Jehova som något begränsat, och varför bör vi inte göra förbehåll?

¹⁶ Så länge som Jehova har ett verk åt oss att utföra i denna onda värld vill vi följa Jesu exempel och vara upptagna i det verket tills det är fullbordat. (Johannes 17:4) Vi överlämnade oss inte åt Jehova på det villkoret att vi endast skulle tjäna honom en kort tid, och sedan skulle Harmageddon komma. Vårt överlämnande var för evigt. Det verk Gud har åt oss att utföra kommer inte att upphöra i och med Harmageddonstriden. Men det är först när vi har fullbordat det verk som skall utföras före Harmageddon som vi skall få se de storslagna ting som skall ske efter det stora kriget. Då kommer vi, förutom att vi har det lyckliga privilegiet att få fortsätta med att utföra hans verk, också att bli belönade med de välsignelser som han har utlovat och som vi så länge har hoppats på. — Romarna 8:32.

Kärlek till Gud hjälper oss att hålla ut

17, 18. a) Vad kommer att hjälpa oss att uthärda med Guds godkännande under tider av stress? b) Vad kommer att hjälpa oss att vinna seger, och vad säger vi inte om den återstående tiden?

¹⁷ Under tider av stress kanske vi frågar oss: ”Hur kan vi uthärda längre?” Vad är svaret? Jo, genom att älska Gud med hela vårt hjärta, vårt sinne, vår själ och vår styrka. ”Kärleken är långmodig och omtänksam. Kärleken är inte svartsjuk, den skrävlar inte, blir inte uppblåst. Den fördrar allting, tror allting, hoppas allting, uthärdar allting. Kärleken tryter aldrig.” (1 Korintierna 13:4, 7, 8) Om vi inte uthärdar på grund av kärlek till Gud, har inte vårt uthärdande något värde. Men om vi, på grund av vår hängivenhet för Jehova, håller modet uppe under bördor, då leder vårt uthärdande till att vår kärlek till honom fördjupas. Det var kärlek till Gud, Fadern, som gjorde det möjligt för Jesus att uthärda. (Johannes 14:30, 31; Hebréerna 12:2) Om vårt verkliga motiv är kärlek till Gud, vår Fader, vad finns det då som vi inte kan uthärda?

¹⁸ Det är vår aldrig sviktande kärlek till Jehova Gud som har gjort att vi har kunnat förbli segerrika över världen under denna den mest kritiska tid av provsättning. Och Jehova kommer genom Jesus Kristus att fortsätta att ge oss den hjälp vi behöver, oavsett hur mycket längre denna gamla tingens ordning tillåts existera. (1 Petrus 5:10) Vi gör naturligtvis inga förutsägelser om hur lång tid som ännu återstår, och vi fastställer inget bestämt datum. Vi lämnar detta till Jehova Gud, den store tidhållaren. — Psalm 31:16.

19, 20. a) Hur bör vi betrakta varje dag som vi uthärdar? b) Vilken dårskap önskar vi undvika, och varför det?

¹⁹ Men den generation om vilken det var förutsagt att den skulle få bevittna och uppleva ”avslutningen på tingens ordning” är nu långt uppe i åren. (Matteus 24:3, 32—35) Må vi därför aldrig glömma att för var dag som vi uthärdar är det en dag mindre för Satan och hans demoner att förorena universum med själva sin existens och en dag närmare den tid då Jehova inte längre kommer att uthärda att ”vredens kärl, som gjorts lämpade för tillintetgörelse”, finns till. (Romarna 9:22) När Jehovas långmodighet nu snart når sitt slut, kommer han att ge utlopp åt sin vrede mot ogudaktiga män och kvinnor, och han kommer därigenom att visa sitt ogillande av deras handlingssätt, även om han har tillåtit dem att fortsätta hela den här tidsperioden.

²⁰ Det skulle vara mycket dåraktigt av oss att upphöra med våra kärleksfulla ansträngningar att vinna det härliga pris som lovats oss genom Jesus Kristus. Vi är i stället beslutna att troget fortsätta som Jehovas vittnen i denna den mest avgörande tiden, när Jehova kommer att rentvå sin universella suveränitet.

[Fotnoter]

Hur skulle du vilja svara?

◻ Varför kan vi inte undgå att bli prövade när det gäller vår uthållighet?

◻ Vilken villfarelse önskar vi undvika?

◻ Vad behöver vi för att vi inte skall försvagas?

◻ Vad är vår paroll?

◻ Vad kommer att hjälpa oss att uthärda i tider av stress?

[Bild på sidan 11]

Guds folk har alltid, likt dessa vittnen i Port of Spain på Trinidad, varit villiga att vänta på Jehova