Vårt vördnadsbjudande universum
En viktig faktor har förbisetts — vilken?
EFTER att ha betraktat stjärnhimlen en klar kväll kommer vi in, frusna och blinkande. Vi känner oss överväldigade av dess storslagna skönhet, och huvudet surrar av en massa frågor. Varför finns allt detta till? Varifrån har det kommit? Vad skall hända med det? Det är frågor som många försöker få svar på.
Efter att ha forskat i ämnet kosmologi i fem år och besökt vetenskapliga konferenser och forskningscentra över hela världen beskriver den vetenskaplige skribenten Dennis Overbye ett samtal som han haft med den världsberömde fysikern Stephen Hawking och säger: ”Det jag egentligen vill ha reda på av Hawking är vad jag alltid har velat ha reda på av Hawking — vart vi kommer när vi dör.”
Även om dessa ord har en ironisk anstrykning, säger de mycket om vår tid. De frågor som människor ställer sig gäller inte så mycket själva stjärnorna och kosmologernas motstridiga åsikter och teorier. Människor längtar i stället efter svar på de fundamentala frågor som har förföljt mänskligheten i tusentals år: Varför är vi här? Finns det en Gud? Vart kommer vi när vi dör? Var kan vi få svar på dessa frågor? Står svaren att finna i stjärnorna?
En annan vetenskaplig skribent, John Boslough, förklarar att allteftersom människor har övergett religionen, har kosmologer och andra vetenskapsmän kommit att bli ”det perfekta prästerskapet i vår sekulariserade tid”. Boslough fortsätter: ”Det var de, och inte de religiösa ledarna, som nu skulle avslöja universums alla hemligheter bit för bit, inte under sken av gudomliga uppenbarelser, utan i form av ekvationer som är obegripliga för alla utom de utvalda.” Men kommer de verkligen att avslöja universums alla hemligheter och besvara alla de frågor som mänskligheten har brottats med tiderna igenom?
Vad är det kosmologerna uppenbarar för oss nu? De flesta av dem hyllar någon version av big bang-”teologin”, som har kommit att bli vår tids profana religion, även om de ständigt käbblar om olika detaljer. ”Men”, som Boslough uttrycker det, ”mot bakgrund av nya och motstridiga observationer börjar big bang-teorin nu mer och mer framstå som en alltför förenklad modell av universums tillblivelse. I början av 1990-talet blev det allt tydligare att big bang-modellen ... inte kan besvara de mest fundamentala frågorna.” Han tillade: ”Inte så få teoretiker har framfört åsikten att den inte ens skulle hålla nittiotalet ut.”
En del av kosmologernas hypoteser kanske, eller kanske inte, visar sig vara korrekta — precis som det kanske, eller kanske inte, finns himlakroppar som håller på att bildas i den spöklikt skimrande Orionnebulosan. Sanningen är den att ingen här på jorden med säkerhet vet hur det förhåller sig. Forskarna har många teorier, men uppriktiga observatörer instämmer i Margaret Gellers skarpsynta iakttagelse att det, alla fina ord till trots, tycks saknas en viktig faktor i deras förståelse av universum.
Vad som saknas: Villighet att godta ”motbjudande” fakta
De flesta vetenskapsmän — och detta inbegriper de flesta kosmologer — omfattar evolutionsteorin. De ryggar tillbaka för allt tal om att skapelsen vittnar om intelligens och uppsåt och ryser vid blotta tanken på Gud såsom Skapare. De vägrar att ens lyssna på sådana kätterska idéer. Psalm 10:4 talar emellertid i förklenande ordalag om stolta människor som inte gör någon ”efterforskning”, utan säger: ”Det finns ingen Gud.” Deras skapare är Slumpen. Men allteftersom kunskapen om universum ökar och slumpen kollapsar under tyngden av det allt digrare bevismaterialet, börjar forskarna i allt större utsträckning tala om sådana förbjudna ämnen som intelligens och formgivning. Här följer några exempel:
”Något har uppenbarligen förbisetts i studiet av kosmos. Universums tillblivelse kräver, liksom lösandet av Rubiks kub, en intelligens”, skriver astrofysikern Fred Hoyle i sin bok The Intelligent Universe, sidan 189.
”Ju mer jag undersöker universum och studerar detaljerna i dess arkitektur, desto mer bevis finner jag för att universum i viss mening måste ha känt till att vi skulle komma.” — Freeman Dyson: Disturbing the Universe, sidan 250.
”Vilka förhållanden i universum var nödvändiga för att varelser som vi själva skulle kunna framträda, och är det av en tillfällighet eller av någon djupare orsak som vårt universum har dessa förhållanden? ... Finns det någon djupare plan som gör att universum är skräddarsytt för människan?” — John Gribbin och Martin Rees: Cosmic Coincidences, sidorna xiv, 4.
Fred Hoyle tar också upp dessa egenskaper hos universum på sidan 220 i den ovan citerade boken: ”Sådana egenskaper tycks löpa genom naturens vävnad som en tråd av lyckliga tillfälligheter. Men det finns så många av dessa märkliga sammanträffanden som är nödvändiga för livet att någon form av förklaring tycks krävas för att svara för dem.”
”Det är inte bara så att människan är anpassad efter universum. Universum är också anpassat efter människan. Kan vi tänka oss ett universum där en eller annan av fysikens grundläggande konstanter ändras med några få procent åt det ena eller andra hållet? Människan skulle aldrig kunna existera i ett sådant universum. Det är den centrala tanken i den antropiska principen. Enligt denna princip är en livgivande faktor källan till världsalltets hela uppbyggnad och utformning.” — John Barrow och Frank Tipler: The Anthropic Cosmological Principle, sidan vii.
Gud, universums utformning och fysikaliska konstanter
Vilka är då några av dessa grundläggande fysikaliska konstanter som är nödvändiga för att det skall kunna finnas liv i universum? En artikel i tidningen The Orange County Register för 8 januari 1995 tog upp en del av dem och framhöll hur precisa värden de har: ”De kvantitativa värdena av många av de grundläggande fysikaliska konstanter som är utmärkande för universum — till exempel elektronernas laddning, ljusets hastighet och förhållandet mellan viktiga krafter i naturen — är förbluffande precisa, somliga av dem till den 120:e decimalen. Utvecklingen av liv i universum är oerhört beroende av dessa specifika faktorer. Minsta förändring — en nanosekund här, en ångström där — och universum skulle mycket väl ha kunnat vara livlöst och öde.”
Artikelförfattaren tar sedan upp en tanke som de flesta vanligtvis inte vågar nämna: ”Det verkar rimligare att tro att någon mystisk påverkan ligger bakom processen, kanske i form av en intelligent och medveten kraft som finjusterat universum som en förberedelse för vår ankomst.”
George Greenstein, som är professor i astronomi och kosmologi, räknar också upp en lång rad sådana konstanter i sin bok The Symbiotic Universe. Många av dessa har så precisa värden att om de ändrades det minsta lilla, skulle inga atomer, inga stjärnor, inget universum kunna existera. En del av dessa faktorer beskrivs i rutan här bredvid. De måste finnas för att fysiskt liv över huvud taget skall vara möjligt. De är komplicerade och kan vara svåra att förstå, men de, och många andra faktorer som är nödvändiga för liv, erkänns av astrofysiker, som är insatta i dessa frågor.
Allteftersom listan blev längre och längre, blev Greenstein överväldigad. Han sade: ”Så många sammanträffanden! Ju mer jag läste, desto mer övertygad blev jag om att sådana ’sammanträffanden’ knappast kunde ha inträffat av en slump. Men allteftersom min övertygelse växte, var det också en annan känsla som växte sig allt starkare. Ännu i dag är det svårt att klä denna känsla i ord. Det var en intensiv motvilja, som ibland var nästan fysisk till sin natur. Jag bokstavligt talat vred mig av obehag. ... Är det möjligt att vi plötsligt och oavsiktligt har råkat stöta på vetenskapliga bevis för ett Högsta väsende? Var det Gud som ingrep och på ett så förutseende sätt planlade kosmos för vår skull?”
Fylld av vämjelse och fasa över en sådan tanke tog Greenstein snabbt tillbaka sitt uttalande, återfick sin vetenskapliga ortodoxi och utropade: ”Gud är inte någon förklaring.” Han angav inga skäl — tanken var bara så motbjudande att han inte kunde smälta den.
Ett naturligt mänskligt behov
Syftet med det som här sagts är inte att nedvärdera kosmologers och andra forskares hårda arbete. Jehovas vittnen uppskattar verkligen alla de upptäckter rörande universum som vittnar om den makt, vishet och kärlek som den sanne Guden, Jehova, besitter. Som det uttrycks i Romarna 1:20: ”Hans osynliga egenskaper ses nämligen tydligt alltifrån världens skapelse, eftersom de uppfattas genom de ting som är gjorda, ja, hans eviga makt och gudomlighet, så att de är oursäktliga.”
Vetenskapsmännens efterforskningar och bemödanden är en naturlig mänsklig reaktion på ett behov som är lika grundläggande för människan som behovet av mat, kläder och husrum. Det är behovet av att känna till svaren på vissa frågor som har att göra med vår framtid och livets mening. Gud har nämligen ”lagt evigheten i människornas hjärtan, dock så, att de inte förmår att till fullo, från början till slut, fatta det verk som Gud har gjort”. — Predikaren 3:11, 1982.
Detta är egentligen inte några dåliga nyheter. Det betyder att människan aldrig kommer att veta allting, men det betyder också att det alltid kommer att finnas nya ting att lära. Bibeln förklarar: ”Jag såg allt den sanne Gudens verk, hur människan inte är i stånd att komma underfund med det verk som har utförts under solen; hur mycket människan än fortsätter att arbeta hårt för att söka, kommer hon ändå inte underfund med det. Och även om hon skulle säga att hon är vis nog att veta det, skulle hon inte vara i stånd att komma underfund med det.” — Predikaren 8:17.
Somliga vetenskapsmän invänder att om man låter Gud vara ”lösningen” på ett problem, kommer det att döda intresset för fortsatta forskningar. Men för en person som erkänner att Gud är himlarnas och jordens Skapare finns det alltid en mängd fascinerande detaljer att upptäcka och spännande gåtor att utforska. Det är som en inkörsport till ett underbart äventyr av upptäckter och lärdomar!
Vem kan motstå den inbjudan som ges i Jesaja 40:26? ”Lyft upp era ögon mot höjden och se.” Vi har gjort det på de här sidorna, och vi har sett att det finns en viktig faktor som har undgått kosmologerna. Vi har också fått reda på var vi kan finna svaren på de viktiga frågor som har oroat människor tiderna igenom.
Svaren står att finna i en bok
Svaren har alltid funnits där, men i likhet med religiösa personer på Jesu tid har många människor i våra dagar tillslutit sina ögon och öron och gjort sina hjärtan oemottagliga för svar som inte passar ihop med deras mänskliga teorier eller den livsstil som de har valt. (Matteus 13:14, 15) Jehova har talat om för oss varifrån universum kommer, hur jorden har kommit till och vilka som skall få bo på den. Han har talat om för oss att jordens invånare måste bruka och bevara den och kärleksfullt vårda sig om de växter och djur som finns där. Han har också talat om för oss vad som händer när människor dör, att de kan komma tillbaka till livet igen och vad de måste göra för att få leva på jorden för evigt.
Om du är intresserad av de svar som ges i Guds inspirerade ord, Bibeln, uppmuntrar vi dig att läsa följande skriftställen: 1 Moseboken 1:1, 26—28; 2:15; Ordspråken 12:10; Matteus 10:29; Jesaja 11:6—9; 45:18; 1 Moseboken 3:19; Psalm 146:4; Predikaren 9:5; Apostlagärningarna 24:15; Johannes 5:28, 29; 17:3; Psalm 37:10, 11; Uppenbarelseboken 21:3—5.
Varför inte läsa dessa bibelställen tillsammans med din familj eller med en granne eller med några vänner hemma hos dig en kväll? Du kan vara säker på att det kommer att bli en livlig och lärorik diskussion!
Fascineras du av universums under och känner dig gripen av dess skönhet? Varför inte försöka lära känna Honom som har skapat det? Vår nyfikenhet och förundran betyder ingenting för de livlösa himlakropparna, men Jehova Gud som har skapat dem är också vår Skapare, och han bryr sig om de ödmjuka människor som är intresserade av att lära känna honom och hans skaparverk. Över hela jorden sprids nu följande inbjudan: ”’Kom!’ Och vemhelst som hör, han må säga: ’Kom!’ Och vemhelst som törstar, han må komma; var och en som vill, han må fritt ta av livets vatten.” — Uppenbarelseboken 22:17.
Vilken hjärtevärmande inbjudan Jehova ger oss! I stället för att ha tillkommit genom en slumpartad, ändamålslös explosion har universum skapats av en Gud med oändlig intelligens och ett bestämt uppsåt, en Gud som hade dig i tankarna redan från början. Han har alltid full kontroll över sina obegränsade energiresurser, och de finns alltid till hands för att uppehålla hans tjänare. (Jesaja 40:28—31) Välsignelserna av att lära känna honom är lika ändlösa som det majestätiska universum självt!
”Himlarna förkunnar Guds härlighet; och om hans händers verk berättar utsträckningen.” — Psalm 19:1.
[Ruta på sidan 13]
Några av de faktorer som är nödvändiga för liv
Elektronernas och protonernas laddningar måste vara lika starka och av motsatt slag; neutronens massa måste överstiga protonens med en bråkdels procent; det måste finnas ett visst samband mellan solens temperatur och klorofyllets absorptionsförmåga för att fotosyntesen skall kunna äga rum; om den starka kärnkraften var lite svagare, skulle solen inte kunna alstra energi genom kärnreaktioner, men om den var lite starkare, skulle det kärnbränsle som behövs för att alstra energi vara oerhört instabilt; om det inte fanns två olika slag av resonans mellan atomkärnorna i kärnan på röda jättar, skulle inga andra ämnen än helium ha kunnat bildas; om rymden hade haft mindre än tre dimensioner, skulle sammanlänkningen av blodomloppet och nervsystemet vara omöjlig, och om rymden hade haft fler än tre dimensioner skulle planeter inte ha kunnat kretsa kring solen på ett stabilt sätt. — The Symbiotic Universe, sidorna 256, 257.
[Ruta på sidan 14]
Har någon sett min försvunna massa?
I likhet med alla andra spiralgalaxer roterar Andromedagalaxen majestätiskt i rymden som en jättelik tyfon. Astronomer kan beräkna rotationshastigheten för många galaxer med hjälp av deras ljusspektra, och när de gör det, upptäcker de något egendomligt. Rotationshastigheterna verkar helt oförklarliga! Alla spiralgalaxer tycks rotera för fort. De uppför sig som om de synliga stjärnorna i galaxen var insvepta i ett mycket större hölje av mörk materia, som man inte kan observera genom teleskopet. ”Vi vet inte vad denna mörka materia består av”, erkänner astronomen James Kaler. Kosmologer kan på sin höjd förklara 10 procent av den försvunna massan och är oerhört angelägna om att hitta de 90 procent som saknas — kanske i form av stora mängder neutriner eller någon okänd men ymnigt förekommande typ av materia.
Om du skulle hitta den försvunna massan, bör du snarast kontakta närmaste kosmolog!