En seger över det onda

VARFÖR skall den här döda hunden nerkalla ont över min herre kungen? Jag ber dig, låt mig gå över och ta huvudet av honom.” Denna begäran kom från Abisaj, en israelitisk härförare. Det var hans förbittrade reaktion, när han hörde sin herre, kung David, bli hätskt smädad av benjaminiten Simei. — 2 Samuelsboken 16:5–9.

Abisaj var påverkad av en filosofi som är allmänt accepterad i vår tid — principen att ge igen med samma mynt. Ja, Abisaj ville orsaka Simei lidande för de förolämpningar han hade öst över David.

Men hur reagerade David? David höll tillbaka Abisaj och sade: ”Låt honom vara.” Trots att David var oskyldig till det som Simei anklagade honom för, motstod han ödmjukt frestelsen att ge igen. I stället lämnade han saken i Jehovas händer. — 2 Samuelsboken 16:10–13.

När David återvände till tronen, efter att ha flytt undan ett misslyckat uppror lett av hans son, var Simei bland de första att hälsa honom välkommen och be om förlåtelse. Återigen ville Abisaj döda honom, men David tillät det inte. — 2 Samuelsboken 19:15–23.

David visade sig i detta fall vara en passande bild av Jesus Kristus, om vilken aposteln Petrus skrev: ”När han blev förolämpad, började han inte förolämpa tillbaka ... , utan fortsatte att anförtro sig åt den som dömer rättvist.” — 1 Petrus 2:23.

I vår tid blir kristna förmanade att vara ”ödmjuka i sinnet” och ”inte återgälda skada med skada”. (1 Petrus 3:8, 9) Om vi efterliknar det handlingssätt som David och Jesus Kristus visade, kan vi också ”övervinna det onda med det goda”. — Romarna 12:17–21.