”Hur ska de döda uppväckas?”

1, 2. Varför är den himmelska uppståndelsen betydelsefull för alla kristna?

DE FLESTA som tjänar Jehova har hoppet om att få leva för evigt på jorden. Men ett litet antal har blivit smorda av Jehova och har hoppet om att få leva i himlen. De som är smorda är såklart nyfikna på hur deras liv kommer att bli i framtiden. Men det här ämnet är intressant även för dem som inte har det hoppet. Varför då? Vi ska se att uppståndelsen till liv i himlen kommer att leda till något positivt även för dem som ska leva för evigt på jorden. Så oavsett vilket hopp vi har är den himmelska uppståndelsen relevant för oss.

² Jehova såg till att några av Jesus tidiga efterföljare skrev om uppståndelsen till liv i himlen. Johannes skrev: ”Vi är nu Guds barn, men det är ännu inte uppenbart vad vi kommer att bli i framtiden. Men vad vi vet är att när han uppenbaras kommer vi att bli lika honom.” (1 Joh. 3:2) Så de smorda vet inte hur det kommer att bli att leva i himlen efter att de har uppväckts, men de vet att de kommer att få se Jehova. Bibeln berättar alltså inte allt om den himmelska uppståndelsen, men Paulus berättar några detaljer. De smorda kommer att vara med när Jesus krossar ”alla regeringar och all makt och myndighet” och den siste fienden, döden. Till sist, när allt har lagts under Jesus, kommer han och hans smorda medregenter att underordna sig Jehova. (1 Kor. 15:24–28) Vilken underbar tid det kommer att bli!b

 3. Vad klarade Paulus tack vare att han trodde på en uppståndelse, enligt 1 Korinthierna 15:30–32?

³ Paulus kunde uthärda alla möjliga prövningar därför att han trodde på en uppståndelse. (Läs 1 Korinthierna 15:30–32.) Han sa till korinthierna: ”Jag står öga mot öga med döden varje dag.” Han sa också att han hade ”kämpat mot vilddjur i Efesos”. Han kan ha pratat om en kamp mot bokstavliga vilddjur på en arena. (2 Kor. 1:8; 4:10; 11:23) Eller så syftade han på människor som motarbetade honom och betedde sig som vilddjur. (Apg. 19:26–34; 1 Kor. 16:9) Hur som helst gick Paulus igenom svåra prövningar, men han hade ändå en positiv syn på framtiden. (2 Kor. 4:16–18)

 4. Hur har uppståndelsehoppet hjälpt bröder och systrar i vår tid? (Se bilden på framsidan.)

⁴ Vi lever i en farlig tid. En del vänner utsätts för brott. Andra lever i krigsområden under väldigt otrygga förhållanden. Ytterligare andra bor i länder där vår verksamhet är förbjuden eller begränsad, och de fortsätter tjäna Jehova trots att de riskerar att fängslas eller dödas för det. Alla de här bröderna och systrarna fortsätter tjäna Jehova troget och är fina exempel för oss. De vet att även om de skulle dö så har Jehova lovat dem något fantastiskt i framtiden, och det ger dem trygghet.

 5. Vilken inställning kan försvaga vår tro på en uppståndelse?

⁵ En del på Paulus tid tänkte så här: ”Om de döda inte ska uppväckas, så ’låt oss äta och dricka, för i morgon ska vi dö’.” Det var en farlig inställning, och Paulus varnade vännerna för att tänka så. Men det här var inga nya tankegångar. Paulus kan ha citerat Jesaja 22:13, som visar vilken inställning israeliterna hade. De var mer intresserade av att leva ett gott liv än att arbeta på sitt förhållande till Jehova. De tänkte att det var bäst att njuta av livet här och nu för man vet aldrig vad som händer i morgon, och det är många som tänker så i vår tid också. Men Bibeln visar att det slutade illa för nationen Israel. (2 Krön. 36:15–20)

 6. Hur påverkar uppståndelsehoppet vilka vi väljer att umgås med?

⁶ Vi vet att Jehova kommer att uppväcka dem som har dött, och det borde påverka vilka vi väljer att umgås med. Det var viktigt att bröderna och systrarna i Korinth undvek att umgås med dem som inte trodde på en uppståndelse. Här finns en viktig lärdom för oss: Om vi umgås med sådana som inte tänker framåt utan bara vill leva för stunden, så kommer det att påverka oss. Det kan förstöra våra goda vanor och påverka vår inställning negativt. Det kan till och med få oss att göra sådant som Jehova hatar. Paulus sa rakt på sak: ”Ta ert förnuft till fånga, gör det rätta och fortsätt inte synda.” (1 Kor. 15:33, 34)

 7. Vad undrade en del om uppståndelsen enligt 1 Korinthierna 15:35–38?

⁷ Läs 1 Korinthierna 15:35–38. Någon som ville få andra att tvivla på uppståndelsen kanske frågade: ”Hur ska de döda uppväckas? Ja, vilken slags kropp ska de ha?” Paulus svarade på de här frågorna. Och det är bra för oss att fundera på vad han sa, för det finns många uppfattningar om vad som händer efter döden. Men vad säger Bibeln?

 8. Vilken liknelse kan hjälpa oss att förstå uppståndelsen till liv i himlen?

⁸ När en människa dör förmultnar kroppen. Men den som har skapat universum från ingenting kan uppväcka den människan och ge henne en ny kropp. (1 Mos. 1:1; 2:7) Och Paulus använde en liknelse för att visa hur det fungerar när det gäller den himmelska uppståndelsen. Tänk på hur det är när man sår ett korn eller ett frö. Det börjar gro och blir en ny planta. Fröet och plantan ser väldigt olika ut. Paulus använde den här liknelsen för att visa att Skaparen ger ”den kropp han önskar” till den han uppväcker. (1 Kor. 15:38, fotnot)

 9. Vilka olika slags kroppar finns det enligt 1 Korinthierna 15:39–41?

⁹ Läs 1 Korinthierna 15:39–41. Paulus nämnde att det finns en fantastisk variation i skapelsen. Till exempel har boskap, fåglar och fiskar helt olika fysiska kroppar. Även himlakropparna ser olika ut, som solen och månen. Och han sa att ”stjärna skiljer sig från stjärna i glans”. Vi kanske inte kan se den här skillnaden med blotta ögat, men forskning visar att det till exempel finns röda jättestjärnor, vita dvärgstjärnor och gula stjärnor, som vår sol. Paulus sa också att det finns ”himmelska kroppar och jordiska kroppar”. Vad menade han med det? Vi som lever här på jorden har fysiska kroppar, men de som lever i himlen, till exempel änglarna, har andliga kroppar.

10. Vilken slags kropp får de som ska få leva i himlen?

¹⁰ Tänk på vad Paulus säger sedan: ”Det är på samma sätt med de dödas uppståndelse. Det som sås är förgängligt, det som uppväcks är oförgängligt.” När man dör förmultnar kroppen och blir till jord. (1 Mos. 3:19) Så hur kan det komma sig att ”det som uppväcks är oförgängligt”? Man måste komma ihåg att Paulus inte pratade om människor som hade uppväckts här på jorden, till exempel dem som Elia, Elisa och Jesus uppväckte. Paulus menade dem som skulle uppstå och få leva i himlen och få en andlig kropp. (1 Kor. 15:42–44)

11, 12. Vad hände med Jesus när han uppstod, och hur får de smorda uppleva något liknande?

¹¹ När Jesus var på jorden hade han en fysisk kropp, men när han uppstod blev han ”en livgivande ande” och återvände till himlen. Och de smorda blir också andevarelser när de uppstår. Paulus förklarade: ”Precis som vi har liknat den som formades av jord, så ska vi också likna den himmelska.” (1 Kor. 15:45–49)

¹² Det är viktigt att komma ihåg att Jesus inte uppväcktes med en fysisk kropp. Paulus avslutade sitt resonemang med att förklara varför. Han sa: ”Kött och blod kan inte ärva Guds rike” i himlen. (1 Kor. 15:50) Apostlarna och de andra smorda skulle alltså inte uppstå och komma till himlen med kroppar av kött och blod, som är förgängliga. Men när skulle de uppstå? Paulus sa att de skulle få uppstå i framtiden, inte direkt efter att de hade dött. När han skrev Första Korinthierbrevet hade några lärjungar redan dött, till exempel aposteln Jakob. (Apg. 12:1, 2) Med tiden skulle de andra apostlarna och smorda också somna in i döden. (1 Kor. 15:6)

13. Vad skulle känneteckna Jesus närvaro?

¹³ Både Jesus och Paulus förutsade att det skulle komma en unik period i människans historia: Jesus närvaro. Den perioden skulle kännetecknas av krig, jordbävningar, epidemier och andra globala problem. Vi har sett hur den här profetian har uppfyllts från 1914 och framåt. Det skulle finnas ett annat viktigt kännetecken. Jesus sa att de goda nyheterna om att Guds rike regerar skulle ”förkunnas på hela jorden”, sedan skulle slutet komma. (Matt. 24:3, 7–14) Och Paulus sa att det var under ”Herrens närvaro” som de smorda som hade ”somnat in i döden” skulle uppstå. (1 Thess. 4:14–16; 1 Kor. 15:23)

14. Vad händer med de smorda som dör under Jesus närvaro?

¹⁴ Smorda som dör nu får uppstå direkt och komma till himlen. Det förstår vi av det Paulus säger i 1 Korinthierna 15:51, 52: ”Vi ska inte alla somna in i döden, men vi ska alla förvandlas. Det ska ske plötsligt, på ett ögonblick, när den sista trumpeten ljuder.” Den här profetian uppfylls nu! Kristus smorda bröder kommer att vara så lyckliga när de har uppstått, för de ska ”alltid vara tillsammans med Herren”. (1 Thess. 4:17)

15. Vad ska de smorda göra i himlen?

¹⁵ Bibeln berättar vad de smorda ska göra i himlen. Jesus sa så här: ”Den som segrar och troget gör mina gärningar ända till slutet ska jag ge myndighet över nationerna, och han ska härska över människor som en herde med järnstav och krossa dem som lerkärl, ja med samma myndighet som jag har fått av min Far.” (Upp. 2:26, 27) De smorda ska följa sin befälhavare och härska över nationerna med järnstav. (Upp. 19:11–15)

16. På vilket sätt kommer de smorda och andra trogna människor att segra över döden?

¹⁶ De smorda kommer att segra över döden. (1 Kor. 15:54–57) Deras uppståndelse kommer att göra det möjligt för dem att besegra ondskan under Harmageddonkriget. Miljoner andra kommer att överleva ”den stora prövningen” och få leva i den nya världen. (Upp. 7:14) De ska bli ögonvittnen till ännu en seger över döden när miljarder människor får livet tillbaka här på jorden. Vilken lycka! (Apg. 24:15) Och alla som är helt lojala mot Jehova kommer dessutom att segra över den död vi har ärvt från Adam. De kommer att kunna leva för evigt.

17. Vad vill vi göra nu med tanke på det som står i 1 Korinthierna 15:58?

¹⁷ Vi är verkligen tacksamma för det Paulus skrev till korinthierna om uppståndelsen eftersom det stärker vår tro. Och vi vill följa Paulus uppmaning att alltid vara ”fullt upptagna i arbetet för Herren”. (Läs 1 Korinthierna 15:58.) Om vi gör så gott vi kan i det arbetet så kan vi se fram emot en fantastisk framtid. Vi kan inte ens föreställa oss hur bra det kommer att bli och hur lyckliga vi kommer att vara. Då kommer det verkligen att bli tydligt att det vi ”gör i Herrens tjänst aldrig är förgäves”.