Examen för den 85:e Gileadklassen — en glädjerik tilldragelse

EFTER invigningen av templet för omkring 3.000 år sedan skickade Salomo ”i väg folket till deras hem, medan de gladde sig och var väl till mods i sina hjärtan”. (2 Krönikeboken 7:10, NW) Dessa ord ger en god beskrivning av den känsla som uppfyllde mer än 4.000 personer, när de begav sig hem från Jehovas vittnens sammankomsthall i Jersey City den 11 september 1988. De hade varit närvarande då den 85:e klassen i Vakttornets Bibelskola Gilead höll sin examen.

Sedan programmet inletts med sång framfördes en innerlig bön av W. L. Barry, medlem av den styrande kretsen. T. Jaracz, även han medlem av den styrande kretsen, fungerade som ordförande denna dag. ”För att denna tilldragelse skall bli verkligt andligt vederkvickande och uppbyggande”, sade broder Jaracz, ”behövs Jehovas ande och hans välsignelse.” Att dessa ingredienser fanns framgick tydligt allteftersom programmet fortskred.

Efter dessa välkomstord fick eleverna några ord på vägen i en rad korta, praktiskt inriktade tal. R. L. Rains, medlem av Betelkommittén, talade först. Han grundade sig på 1 Moseboken 12:1, 2 och gav eleverna maningen: ”Visa er vara en välsignelse på ert missionärsdistrikt.” Och hur kan de vara det? ”Genom ert levnadssätt när ni väl kommer dit”, betonade han. Därefter framhöll han två faktorer som kommer att bli till stor hjälp för missionärerna:1) De bör inse att de behöver göra vissa förändringar för att anpassa sig till sina nya distrikt, och 2) de bör bevara friden i sina relationer med andra.

Därefter talade J. E. Barr, medlem av den styrande kretsen, till eleverna på ett hjärtligt och uppmuntrande sätt över temat ”Ge oss mera tro”. Talet byggde på Lukas 17:5. ”Kom ihåg att varje dag be Jehova om att ge dig mer tro”, manade han. Missionärerna måste alltid hålla i minnet orsaken till att Jehova har sänt dem till deras distrikt. ”Känn hur kraften från Guds osynliga såväl som hans synliga organisation hela tiden understöder er, både dag och natt”, uppmanade broder Barr. ”Ni kan aldrig för ofta i era böner be: ’Jehova, ge mig mera tro.’”

Nyfikenheten väcktes när ordföranden uppgav det tema som näste talare, F. D. Songer, medlem av tryckerikommittén, skulle behandla: ”Ett unikt förtroendeuppdrag och en särskild nyckel”. Han utgick i sin utläggning från 1 Krönikeboken 9:26, 27 och det som sägs där om de levitiska dörrvaktarna. ”De hade en unik förtroendepost”, förklarade han. De hade nyckeln — det redskap som var ett uttryck för makten att kontrollera tillträdet till templets heliga områden. De var pålitliga och öppnade punktligt portarna varje morgon. Som avslutning sade broder Songer till eleverna: ”Ni har fått ett unikt förtroendeuppdrag och en särskild nyckel, så att säga, med vilken ni morgon efter morgon kan öppna för dem som söker tillträde till den sanna tillbedjans förgårdar. Slå väl vakt om ert förtroendeuppdrag och använd nyckeln plikttroget.”

Därefter talade M. G. Henschel, medlem av den styrande kretsen, över temat: ”Bevara mönstret av sunda ord”. Broder Henschel hänvisade till 2 Timoteus 1:13, 14 och förklarade att det ord Paulus gav Timoteus på vägen var: Gör bruk av detta mönster av sunda ord som du har mottagit från mig och bevaka det som en skatt, som ett förtroende. Missionärseleverna har också mottagit en skatt. De fem senaste månaderna har de studerat bibeln och frågor som berör tjänsten. Broder Henschel förklarade: ”Dessa instruktioner, detta mönster av sunda ord, är något som Gud har satt i era händer för att användas, inte bara för egen del, nej, utan för andras bästa.”

Vilka ord på vägen skulle skolans två instruktörer ge eleverna? Först talade J. D. Redford över temat ”Erkänn dina misstag”. Broder Redford påpekade att fastän vi vet att ”vi felar alla många gånger”, så är vi alltid snabba att rättfärdiga oss om vi blir anklagade för att ha begått ett misstag. (Jakob 3:2) ”Att vägra att erkänna sina misstag är som att göra anspråk på ofelbarhet”, sade han. Att erkänna sina misstag är ett vist handlingssätt. Varför det? Talaren förklarade: ”Ingen som insisterar på att ha rätt även då han ställs inför att bevisligen ha begått ett misstag kan fortsätta att tillvinna sig andras respekt. Hur kan man känna förtroende för någon som man av erfarenhet vet till och med offrar sanningen bara för att ge sken av att ha rätt? Att vi erkänner ett misstag stärker oss och ger oss självaktning. Men att inte göra det är fegt, och det bidrar till att försvaga oss i moraliskt avseende.” Att tillämpa sådana praktiska råd blir utan tvivel till hjälp för eleverna att komma bra överens med andra.

U. V. Glass, den andre instruktören och skolans rektor, grundade sina slutliga förmaningsord på bibelns skildring om Gideon, som Jehova gjorde bruk av för att befria Israel ur midjaniternas hand. (Domarboken, kapitel 6—8) Gideon visade att han var värd Jehovas förtroende, för när folket ville göra honom till kung, vägrade han och sade: ”Det är Jehova som kommer att härska över er.” (Domarboken 8:23, NW) ”Ni vill inte heller bli upphöjda”, sade broder Glass. ”Ni är prövade. Men det betyder inte att det är ni som utför kampen. Det är Jehova som backar upp er.”

Förmiddagsprogrammets siste talare var A. D. Schroeder, medlem av den styrande kretsen, och det framgick tydligt av hans tal att Gileadskolan ligger honom varmt om hjärtat. Och det med all rätt — han var skolans rektor när den grundades år 1943. Broder Schroeder utvecklade temat ”Var trogna” och använde 1 Korintierna 4:2 som grundval. Vad innebär det att vara trogen? ”Det betecknar att man är fylld av tro på Jehova Guds tillkännagivanden och dyrbara löften”, förklarade han. ”Det betyder också att man är sannfärdig, pålitlig och lojal mot Jehova.” Finns det några exempel på sådana som redan har befunnits trogna? Vi har alla förkristna män och kvinnor som omnämns i kapitel 11 i Hebréerna, Jesus Kristus samt apostlarna och andra smorda lärjungar från det första århundradet v.t. Efter att ha riktat uppmärksamheten på några nutida exempel frågade broder Schroeder: ”Hur är det med oss?” Han tillade: ”Antingen är man trogen eller också är man inte trogen. Vare sig vi tillhör de smorda eller den stora skaran så måste vi, båda klasser, vara lika trogna vårt kall.”

Efter broder Schroeders tal framförde ordföranden de hälsningar som skickats från olika länder. Nu var stunden inne för eleverna att få sina diplom. De 22 eleverna kom från sex länder — Canada, Finland, Förenta staterna, Storbritannien, Sverige och Västtyskland. De förordnades emellertid till 11 olika länder — Belize, Dominica, Ecuador, El Salvador, Hongkong, Lesotho, Pakistan, Paraguay, Puerto Rico, Senegal och Taiwan. Vad hade då eleverna att säga på sin examensdag? En av eleverna läste upp ett brev riktat till den styrande kretsen och Betelfamiljen, och det innehöll bland annat följande ord: ”Vi vill återigen tacka er alla för att ni har gjort dessa fem månader till de mest minnesvärda i hela vårt liv.”

Efter en paus påbörjades eftermiddagsprogrammet med att W. L. Van De Wall, kommittémedlem inom avdelningen för tjänst på fältet, ledde ett förkortat Vakttornsstudium. Därefter framförde eleverna ett kort program i vilket de iscensatte några av de intressanta — och ibland humoristiska — erfarenheter de hade varit med om i samband med sitt vittnande i New York. Sedan fick alla närvarande, även de som ingick i 85:e klassen, avnjuta ett särskilt program, som var betitlat ”Bli bättre bekant med våra nitiska missionärer”. Med hjälp av diabilder och bandinspelningar fick åhörarna se — och även lyssna till — några veteraner bland missionärerna.

Som en lämplig avslutning framförde eleverna ett bibliskt drama som betonade behovet av att nitiskt utföra Guds vilja. När slutsången hade sjungits, blev allesammans djupt gripna då F. W. Franz, Sällskapet Vakttornets 95 år gamle president, frambar en känsloladdad avslutningsbön. Efteråt begav sig alla ”i väg till ... [sina] hem, medan de gladde sig och var väl till mods i sina hjärtan”.

Vakttornets Bibelskola Gilead grundades år 1943 och undervisar och sänder ut missionärer till alla delar av jorden. De 35 första kurserna hölls ute på Sällskapet Vakttornets ”Kingdom Farm”, nära South Lansing i delstaten New York. I och med den 36:e klassen, som började den 6 februari 1961, flyttades skolan till Sällskapets huvudkontor i Brooklyn i New York, där den har fungerat fram till nu. Men i och med att den 86:e klassen börjar den 17 oktober 1988 flyttas skolan till ”Watchtower Farms”, nära Pine Bush i delstaten New York.

[Ruta på sidan 21]

Klasstatistik:

Genomsnittsålder:29,1

Genomsnittligt antal år i sanningen:13,4

Genomsnittligt antal år i heltidstjänsten:9,1

Antal ogifta bröder:2

Antal gifta par:10

[Bild på sidan 23]

Den 85:e klassen som utexaminerats från Vakttornets Bibelskola Gilead

I förteckningen här nedan är raderna numrerade framifrån och namnen angivna från vänster till höger i varje rad.

1) Y. Johnston; S. Kuismin; Z. Ugarte; Z. Williams; G. Grischkewitz; 2) E. Powers; L. D’Angelo; J. Honsberger; J. Williams; J. James; 3) V. Kuismin; U. Grischkewitz; R. Ugarte; A. Rogerson; K. Lantunen; D. James; 4) M. Rogerson; R. Johnston; T. D’Angelo; T. Honsberger; T. Powers; M. Danielson.