Varför Herrens kvällsmåltid har betydelse för dig
JESUS KRISTUS instiftade Herrens kvällsmåltid den sista kvällen i sitt liv som människa. Det var torsdagskvällen den 31 mars, och Jesus dog på fredagseftermiddagen den 1 april. Eftersom dagarna i den judiska kalendern sträckte sig från kvällen den ena dagen till nästföljande dags kväll, inföll både Herrens kvällsmåltid och Jesu död den 14 nisan år 33 v.t.
Varför instiftade Jesus den här måltiden? Vad betyder brödet och vinet som han använde? Vilka bör ta del? Hur ofta bör denna måltid hållas? Och hur kan den ha betydelse för dig?
Varför den instiftades
Jesus sade till sina apostlar angående Herrens kvällsmåltid: ”Fortsätt att göra detta till minne av mig.” Enligt en annan översättning sade han: ”Gören detta till min åminnelse.” (1 Korinthierna 11:24; 1917) Herrens kvällsmåltid kallas faktiskt ofta åminnelsen av Kristi död.
När Jesus dog hade han bevarat sin ostrafflighet och stått upp för Jehovas suveränitet, och på så sätt bevisade han att Satan är en hånfull lögnare som anklagar uppriktiga människor för att tjäna Gud enbart av själviska motiv. (Job 2:1—5) Hans död gladde Guds hjärta. — Ordspråken 27:11.
Jesus gav också ”sin själ till en lösen i utbyte mot många” genom sin död som en fullkomlig människa. (Matteus 20:28) När den första människan syndade mot Gud, förverkade hon rätten till fullkomligt mänskligt liv och de därmed förbundna framtidsutsikterna. Men ”Gud älskade världen [av människor] så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte må bli tillintetgjord utan ha evigt liv”. (Johannes 3:16) Ja, ”den lön synden betalar ut är död, men den gåva Gud ger är evigt liv genom Kristus Jesus, vår Herre”. — Romarna 6:23.
”Mottagit från Herren”
Aposteln Paulus belyser firandet av minnet av Kristi död med orden: ”Jag har mottagit från Herren vad jag också har låtit gå vidare till er, att Herren Jesus i den natt då han skulle bli utlämnad tog ett bröd, och sedan han hade tackat Gud, bröt han det och sade: ’Detta betyder min kropp, som är till förmån för er. Fortsätt att göra detta till minne av mig.’ Han gjorde på samma sätt också med bägaren, sedan han ätit kvällsmåltiden, i det han sade: ’Denna bägare betyder det nya förbundet i kraft av mitt blod. Fortsätt att göra detta, så ofta som ni dricker den, till minne av mig.’ För så ofta som ni äter detta bröd och dricker denna bägare, fortsätter ni att förkunna Herrens död, tills han kommer.” — 1 Korinthierna 11:23—26.
Eftersom Paulus inte var med Jesus och de elva apostlarna den 14 nisan år 33 v.t., hörde dessa upplysningar uppenbarligen till det som han hade ”mottagit från Herren” genom inspirerad uppenbarelse. Jesus instiftade Åminnelsen ”den natt då han skulle bli utlämnad” av Judas till sina judiska religiösa motståndare, vilka fick romarna att hänga Kristus på pålen. De som har rätt att ta del av emblemen i form av bröd och vin gör det till minne av honom.
Hur ofta?
Vad betyder Paulus’ ord: ”Så ofta som ni äter detta bröd och dricker denna bägare, fortsätter ni att förkunna Herrens död, tills han kommer”? Trogna smorda kristna tar ”ofta” del av åminnelseemblemen, till dess de dör för att senare uppväckas till himmelskt liv. Inför Gud och världen förklarar de på så sätt ofta sin tro på Jehovas anordning med Jesu offer. Hur länge? ”Tills han kommer”, sade Paulus, och han menade då uppenbarligen att denna högtid skulle fortsätta att firas till dess Jesus kom för att motta sina smorda efterföljare i himlen genom en uppståndelse under hans ”närvaro”. (1 Thessalonikerna 4:14—17) Detta är i överensstämmelse med Kristi ord till de elva trogna apostlarna: ”Om jag går min väg och bereder en plats åt er, så skall jag komma igen och ta er hem till mig, för att också ni må vara där jag är.” — Johannes 14:3.
Skall minnet av Kristi död firas varje dag eller kanske varje vecka? Jesus både instiftade Herrens kvällsmåltid och dödades under påskdagen, som var till minne av Israels befrielse från slaveriet i Egypten. Han kallas faktiskt ”vårt påskoffer, Kristus”, eftersom han är det ”lamm” som offrades för de kristna. (1 Korinthierna 5:7) Påsken firades endast en gång om året, den 14 nisan. (2 Moseboken 12:6, 14; 3 Moseboken 23:5) Detta antyder att minnet av Jesu död skulle firas lika ofta som påsken — en gång om året, inte varje dag eller varje vecka.
I många hundra år har många till bekännelsen kristna firat minnet av Jesu död en gång om året. Eftersom de gjorde det den 14 nisan, kallades de ”quartodecimaner” (av de latinska orden quartus decimus, som betyder ”fjortonde”). Angående dessa skrev historikern J. L. von Mosheim: ”De kristna i Mindre Asien var vana att fira denna heliga högtid, som tjänade till åminnelse av instiftandet av Herrens nattvard och Jesu Kristi död, vid samma tid som judarna åt sitt påskalamm, nämligen på kvällen den fjortonde dagen i första månaden [nisan]. ... De ansåg att Kristi exempel hade lagens kraft.”
Emblemens betydelse
Paulus sade att Jesus ”tog ett bröd, och sedan han hade tackat Gud, bröt han det”. Detta hårda bröd bakat av mjöl och vatten utan surdeg (eller: jäst) måste brytas för att ätas. Enligt Bibelns symbolik betyder surdeg synd eller fördärv. När Paulus uppmanade de kristna i Korinth att driva ut en omoralisk man ur församlingen skrev han: ”Vet ni inte att lite surdeg får hela degen att jäsa? Rensa ut den gamla surdegen, så att ni kan vara en ny deg, i den mån som ni är osyrade. Ty också vårt påskoffer, Kristus, har blivit slaktat. Låt oss följaktligen hålla högtid, inte med gammal surdeg, inte heller med uselhetens och ondskans surdeg, utan med uppriktighetens och sanningens ojästa kakor.” (1 Korinthierna 5:6—8) Precis som en bit surdeg syrar hela degen skulle församlingen bli oren i Guds ögon om den syndige mannens nedbrytande inflytande inte togs bort. De behövde få bort ”surdegen”, precis som israeliterna inte kunde ha någon surdeg i hemmen under de ojästa kakornas högtid som följde på påsken.
Jesus sade om det osyrade åminnelsebrödet: ”Detta betyder min kropp, som är till förmån för er.” (1 Korinthierna 11:24) Brödet representerar Jesu fullkomliga köttsliga kropp, om vilken aposteln Paulus skrev: ”Därför säger han [Jesus] då han kommer in i världen: ’”Slaktoffer och offergåva önskade du inte, men en kropp beredde du åt mig. Du godkände inte helbrännoffer och syndoffer.” Då sade jag: ”Se! Jag har kommit (i bokrullen är det skrivet om mig) för att göra din vilja, o Gud.”’ ... I kraft av nämnda ’vilja’ har vi blivit helgade genom offret av Jesu Kristi kropp en gång för alla.” (Hebréerna 10:5—10) Jesu fullkomliga mänskliga kropp var syndfri och tjänade som ett lösenoffer för mänskligheten. — Hebréerna 7:26.
Efter att ha framburit en bön över bägaren med rent rött vin sade Jesus: ”Denna bägare betyder det nya förbundet i kraft av mitt blod.” (1 Korinthierna 11:25) En annan översättning lyder: ”Denna kalk betyder det nya förbundet, stadfäst genom mitt blod.” (Moffatt) Precis som blodet från offrade tjurar och getter gav lagförbundet mellan Gud och Israels nation gällande kraft gav Jesu i döden utgjutna blod det nya förbundet gällande kraft. Att det förbundet nämns hjälper oss att identifiera vilka som har rätt att ta del av emblemen vid Åminnelsen.
Vilka bör ta del?
Jesu smorda efterföljare, som är i det nya förbundet, har rätt att ta del av emblemen vid Åminnelsen. Detta förbund har ingåtts mellan Gud och det andliga Israel. (Jeremia 31:31—34; Galaterna 6:16) Men det nya förbundet kommer till slut att bringa välsignelser till hela det lydiga människosläktet, och du kan vara bland dem som får motta dessa välsignelser.
De som tar del av emblemen måste vara delaktiga i det personliga förbundet om ”kungariket” som Jesus slöt med apostlarna. När Jesus instiftade denna måltid sade han till sina lojala apostlar: ”Jag sluter ett förbund med er, alldeles som min Fader har slutit ett förbund med mig, om ett kungarike.” (Lukas 22:29) Det förbund om ett kungarike som Gud slöt med kung David pekade fram emot ankomsten av Jesus, den som skulle regera för evigt i det himmelska riket. De 144.000 andliga israeliter som blir medregenter till Jesus framställs bildligt som stående på det himmelska Sions berg tillsammans med Lammet, Jesus Kristus. När de har uppväckts kommer de att härska tillsammans med Kristus som medkungar och medpräster. (2 Samuelsboken 7:11—16; Uppenbarelseboken 7:4; 14:1—4; 20:6) Det är bara de som är i det nya förbundet och i det personliga förbundet med Jesus som har rätt att ta del av emblemen vid Herrens kvällsmåltid.
Guds ande vittnar med de smordas ande om att de är Guds barn och medarvingar med Kristus. Paulus skrev: ”Anden själv vittnar med vår ande om att vi är Guds barn. Om vi alltså är barn, är vi också arvingar: Guds arvingar visserligen, men Kristi medarvingar, förutsatt att vi lider tillsammans med honom för att också bli förhärligade tillsammans med honom.” (Romarna 8:16, 17) Guds heliga ande eller verksamma kraft skapar inom de smorda en förvissning om att de är bestämda för himmelskt liv. De betraktar allt Bibeln säger om himmelskt liv som riktat till dem, och de är villiga att offra alla jordiska ting bakom sig, även sitt mänskliga liv. Livet i det jordiska paradiset skulle vara underbart, men de har inte det hoppet. (Lukas 23:43) Ett visst och oföränderligt himmelskt hopp som inte grundar sig på falska religiösa uppfattningar berättigar dem att ta del av emblemen vid Åminnelsen.
Det skulle misshaga Jehova om en person framställde sig som en som är kallad till att bli en himmelsk kung och präst när han inte har en sådan kallelse. (Romarna 9:16; Uppenbarelseboken 22:5) Gud avrättade Kora för att han förmätet försökte uppnå prästadömet. (2 Moseboken 28:1; 4 Moseboken 16:4—11, 31—35) Hur är det då om starka känslor eller tidigare religiösa uppfattningar har fått någon att med orätt ta del av emblemen vid Åminnelsen? Då bör han eller hon sluta ta del av dem och ödmjukt be Gud om förlåtelse. — Psalm 19:13.
Hur du påverkas
Man måste inte ta del av emblemen vid Åminnelsen för att omfattas av Jesu lösenoffer och få evigt liv på jorden. Bibeln säger till exempel inget som visar att gudfruktiga människor som Abraham, Sara, Isak, Rebecka, Boas, Rut och David någonsin kommer att ta del av dessa emblem. Men de och alla andra som önskar liv utan slut på den här planeten kommer att behöva utöva tro på Gud och Kristus och på Jehovas anordningar med Jesu lösenoffer. (Johannes 3:36; 14:1) Det årliga firandet av minnet av Kristi död tjänar som en påminnelse om detta storslagna offer.
Aposteln Johannes framhöll betydelsen av Jesu offer när han skrev: ”Detta skriver jag nu till er, för att ni inte skall begå en synd. Och om någon ändå skulle begå en synd, då har vi en hjälpare hos Fadern, Jesus Kristus, en som är rättfärdig. Och han är ett försoningsoffer för våra synder, men inte bara för våra utan också för hela världens.” (1 Johannes 2:1, 2) Smorda kristna kan säga att Jesus ”är ett försoningsoffer för [deras] ... synder”. Men han är också ett offer för hela världens synder, vilket gör evigt liv möjligt för lydiga människor på den paradisiska jord som nu är så nära!
Genom att vara med vid högtidlighållandet av Kristi död kommer du att kunna dra nytta av ett tankeväckande bibliskt tal. Du kommer att bli påmind om hur mycket Jehova Gud och Jesus Kristus har gjort för oss. Det kommer att vara andligen givande att komma tillsammans med människor som hyser stor aktning för Gud och Kristus och för Jesu lösenoffer. Detta tillfälle kan mycket väl stärka din önskan att få motta Guds oförtjänta omtanke som leder till evigt liv. Du är hjärtligt välkommen att komma tillsammans med Jehovas vittnen efter solnedgången den 6 april 1993 för att högtidlighålla minnet av Jesu Kristi död. Herrens kvällsmåltid kan ha stor betydelse för dig.