-
Varför Herrens kvällsmåltid har betydelse för digVakttornet – 1993 | 15 mars
-
-
Aposteln Paulus belyser firandet av minnet av Kristi död med orden: ”Jag har mottagit från Herren vad jag också har låtit gå vidare till er, att Herren Jesus i den natt då han skulle bli utlämnad tog ett bröd, och sedan han hade tackat Gud, bröt han det och sade: ’Detta betyder min kropp, som är till förmån för er. Fortsätt att göra detta till minne av mig.’ Han gjorde på samma sätt också med bägaren, sedan han ätit kvällsmåltiden, i det han sade: ’Denna bägare betyder det nya förbundet i kraft av mitt blod. Fortsätt att göra detta, så ofta som ni dricker den, till minne av mig.’ För så ofta som ni äter detta bröd och dricker denna bägare, fortsätter ni att förkunna Herrens död, tills han kommer.” — 1 Korinthierna 11:23—26.
-
-
Varför Herrens kvällsmåltid har betydelse för digVakttornet – 1993 | 15 mars
-
-
Hur ofta?
Vad betyder Paulus’ ord: ”Så ofta som ni äter detta bröd och dricker denna bägare, fortsätter ni att förkunna Herrens död, tills han kommer”? Trogna smorda kristna tar ”ofta” del av åminnelseemblemen, till dess de dör för att senare uppväckas till himmelskt liv. Inför Gud och världen förklarar de på så sätt ofta sin tro på Jehovas anordning med Jesu offer. Hur länge? ”Tills han kommer”, sade Paulus, och han menade då uppenbarligen att denna högtid skulle fortsätta att firas till dess Jesus kom för att motta sina smorda efterföljare i himlen genom en uppståndelse under hans ”närvaro”. (1 Thessalonikerna 4:14—17) Detta är i överensstämmelse med Kristi ord till de elva trogna apostlarna: ”Om jag går min väg och bereder en plats åt er, så skall jag komma igen och ta er hem till mig, för att också ni må vara där jag är.” — Johannes 14:3.
Skall minnet av Kristi död firas varje dag eller kanske varje vecka? Jesus både instiftade Herrens kvällsmåltid och dödades under påskdagen, som var till minne av Israels befrielse från slaveriet i Egypten. Han kallas faktiskt ”vårt påskoffer, Kristus”, eftersom han är det ”lamm” som offrades för de kristna. (1 Korinthierna 5:7) Påsken firades endast en gång om året, den 14 nisan. (2 Moseboken 12:6, 14; 3 Moseboken 23:5) Detta antyder att minnet av Jesu död skulle firas lika ofta som påsken — en gång om året, inte varje dag eller varje vecka.
I många hundra år har många till bekännelsen kristna firat minnet av Jesu död en gång om året. Eftersom de gjorde det den 14 nisan, kallades de ”quartodecimaner” (av de latinska orden quartus decimus, som betyder ”fjortonde”). Angående dessa skrev historikern J. L. von Mosheim: ”De kristna i Mindre Asien var vana att fira denna heliga högtid, som tjänade till åminnelse av instiftandet av Herrens nattvard och Jesu Kristi död, vid samma tid som judarna åt sitt påskalamm, nämligen på kvällen den fjortonde dagen i första månaden [nisan]. ... De ansåg att Kristi exempel hade lagens kraft.”
-