HÄRSKARE

Person med stor makt; ledare. Det hebreiska verbet mashạl betyder ”härska”, och det grekiska ordet ạrkhōn återges med ”härskare” eller ”styresman”. (Se STYRESMAN.)

Den högste härskaren är Jehova Gud, som i egenskap av Skapare och Livgivare har den högsta makten över hela universum, såväl det synliga som det osynliga. (Dan 4:17, 25, 35; 1Ti 1:17)

Kungarna i Davids släktlinje representerade Jehova, israeliternas egentlige, osynlige kung. Var och en av dessa kungar kunde därför omtalas som Guds smorde som satt på ”Jehovas tron”. (1Kr 29:23) När Jesus Kristus, ”Davids Son”, framträdde (Mt 21:9; Lu 20:41) blev han smord med helig ande, inte med olja, till att härska på en himmelsk tron. (Apg 2:34–36) Under Jehova utgör Jesus och hans medarvingar till Riket den regering som skall styra över universum. (Upp 14:1, 4; 20:4, 6; 22:5)

Satan, Djävulen, och hans demoner är också härskare. Satan omtalas som ”den här världens härskare” och ”härskaren över luftens myndighet”. (Joh 12:31; 14:30; Ef 2:2) Att alla världens riken är underställda hans makt framgår av att han kunde erbjuda Jesus Kristus att få dem i utbyte mot en enda handling av tillbedjan ägnad åt honom. (Mt 4:8, 9) Det är Satan som ger dessa jordiska regeringar deras myndighet. (Upp 13:2) Demonerna har också makt att härska. De omtalas som ”världshärskarna [el.: ”kosmokraterna”, av grek. kosmokrạtor] i detta mörker”, och de har utövat sin makt över de stora världsväldena i historien. (Ef 6:12) Som exempel kan nämnas ”fursten” över Persien samt Greklands ”furste”. (Dan 10:13, 20) Demonernas härskare är naturligtvis Satan, Djävulen. (Mt 12:24)

Härskare kan ge sina undersåtar välstånd och lycka eller orsaka dem fattigdom och lidande. (Ord 28:15; 29:2) Jehova Gud sade genom David: ”När den som härskar över människor är rättfärdig, när han härskar i fruktan för Gud, då är det som morgonens ljus, när solen går upp, en morgon utan moln.” (2Sa 23:3, 4) Jesus Kristus, Fredsfursten, är en sådan härskare. (Jes 9:6, 7)