Roten till det onda
”Av hjärtats överflöd talar ju munnen.” — MATTEUS 12:34.
FÖR omkring två tusen år sedan yttrade Jesus Kristus de ord som du finner här ovan. Ja, en människas ord återspeglar ofta hennes djupaste känslor och motiv. De kan vara berömvärda, men de kan också vara svekfulla. — Ordspråken 16:23; Matteus 15:19.
En kvinna säger beträffande sin man: ”Han kan bli arg utan minsta anledning, och att leva med honom är ungefär som att försöka ta sig över ett minfält — man vet aldrig när explosionen kommer.” Richard beskriver sin hustru på liknande sätt: ”Lydia är alltid på krigsstigen. Hon talar inte — hon kastar ur sig orden på ett stridslystet sätt och viftar med pekfingret mot mig som om jag vore ett litet barn.”
Gräl kan naturligtvis förekomma i de bästa äktenskap, och alla män och hustrur säger ibland sådant som de senare ångrar. (Jakob 3:2) Skymfligt tal äkta makar emellan innebär emellertid mer än så; det inbegriper förnedrande och kritiska yttranden i syfte att dominera eller kontrollera den andra parten. Ibland kan elakheterna döljas bakom en fasad av mildhet. Psalmisten David beskrev till exempel en man som talade med vänlig röst men var illvillig i hjärtat: ”Halare än smör är orden i hans mun, men hans hjärta är inställt på kamp. Hans ord är lenare än olja, men de är dragna svärd.” (Psalm 55:21; Ordspråken 26:24, 25) Skymfligt tal kan ödelägga ett äktenskap, oavsett om elakheterna är öppna eller kamouflerade.
Hur det börjar
Vad får en person att börja använda skymfligt tal? Vanligtvis bottnar det i sådant som han själv ser och hör. I många länder betraktas sarkasmer, förolämpningar och dräpande kommentarer som fullt acceptabla eller rentav humoristiska.a I synnerhet män kan låta sig påverkas av massmedierna, som ofta framställer ”riktiga karlar” som dominerande och aggressiva.
Många av dem som använder kränkande tal har växt upp i hem där en förälder regelbundet spytt ur sig sin ilska, sitt förakt och sin indignation. De har därför redan i unga år bibringats uppfattningen att ett sådant uppförande är normalt.
Barn som växer upp i en sådan miljö tillägnar sig inte bara ett visst sätt att tala, utan kan också få en skev syn på sig själva och andra. Om det kränkande talet riktas mot barnen själva, kan de börja känna sig värdelösa eller till och med provoceras till ett aggressivt beteende. Men hur är det om barnen bara får höra hur deras far talar kränkande till deras mor? Även om barnen är mycket unga, kan de tillägna sig faderns föraktfulla inställning till kvinnor. En pojke kan få uppfattningen att en man måste ha makt över kvinnor och att det enda sättet att få sådan makt är att skrämma dem eller knäcka dem.
En aggressiv förälder kan följaktligen få ett aggressivt barn, som i sin tur växer upp och blir ”en raseriets herre” och begår ”mången överträdelse”. (Ordspråken 29:22, fotnot i NW, studieutgåvan) Skymfligt tal kan på så sätt bli ett beteendemönster som går i arv från generation till generation. Det är därför av goda skäl som aposteln Paulus ger fäder rådet: ”Håll inte på med att reta upp era barn.” (Kolosserna 3:21) Betecknande nog kan det grekiska ord som översatts med ”reta upp” också ha innebörden ”att förbereda och egga till strid”. — Theological Lexicon of the New Testament.
Föräldrarnas dåliga exempel är naturligtvis ingen ursäkt för att behandla andra illa, vare sig i ord eller i handling, men det förklarar varför ett sådant beteendemönster kan bli djupt inrotat hos vissa personer. En ung man kanske inte misshandlar sin hustru rent fysiskt, men kan det vara så att han sårar henne med sina ord och sitt dåliga humör? En uppriktig självrannsakan kan avslöja att en man har ärvt sin fars föraktfulla inställning till kvinnor.
Det som sagts här ovan gäller givetvis också kvinnor. Om en mor är ovettig mot sin man, kan hennes dotter komma att behandla sin man på samma sätt när hon blir gift. Ett bibliskt ordspråk lyder: ”Bättre är att bo i ett öde land än med en trätgirig och besvärlig kvinna.” (Ordspråken 21:19, 1917) Män bör emellertid vara särskilt försiktiga i detta sammanhang. Varför det?
Förtryckarens makt
Mannen har vanligtvis större makt i äktenskapet än hustrun. Han är nästan alltid starkare fysiskt sett, vilket gör eventuella hotelser om våld så mycket mer skrämmande.b Dessutom har mannen ofta bättre yrkesutbildning, är mer oberoende och har det bättre ekonomiskt. Kvinnor som utsätts för psykisk misshandel känner sig därför ofta ensamma och maktlösa. De kanske instämmer med den vise kung Salomo, som sade: ”Jag själv vände tillbaka för att jag skulle kunna se alla handlingar av förtryck som utförs under solen, och se! de förtrycktas tårar, men de hade ingen tröstare; och på deras förtryckares sida fanns makt, så att de inte hade någon tröstare.” — Predikaren 4:1.
En hustru kan också bli nervös om hennes man svänger från den ena ytterligheten till den andra — artig och vänlig i ena ögonblicket och kritisk och vrång i nästa. (Jämför Jakob 3:10.) Om mannen dessutom är en god familjeförsörjare, kan en hustru som blir utsatt för verbala trakasserier få dåligt samvete, eftersom hon tycker att det är något fel på deras äktenskap. Hon kanske till och med anklagar sig själv för sin mans beteende. En kvinna erkänner: ”Precis som fysiskt misshandlade kvinnor tyckte jag alltid att det på något sätt var mitt fel.” En annan hustru säger: ”Han fick mig att tro att om jag bara ansträngde mig lite mer för att förstå honom och ’ha tålamod’ med honom, så skulle det bli lugnt.” Men tyvärr fortsätter ofta trakasserierna.
Det är verkligen tragiskt att se att många äkta män missbrukar sin makt genom att vara bryska och dominerande mot den kvinna som de har lovat att älska och troget hålla fast vid. (1 Moseboken 3:16) Men vad kan man göra åt en sådan situation? ”Jag vill inte lämna honom”, säger en hustru, ”jag vill bara att han skall sluta upp att vara elak mot mig.” Efter nio års äktenskap erkänner en äkta man: ”Jag inser att vårt äktenskap präglas av störda relationer verbalt sett och att det är mitt fel. Jag vill verkligen ändra mig, inte skiljas.”
Det finns emellertid hjälp att få för sådana makar, som framgår av nästa artikel.
[Fotnoter]
a Tydligtvis var situationen likartad i det första århundradet. The New International Dictionary of New Testament Theology förklarar att ”grekerna betraktade det som en konst att kunna förolämpa andra och tåla förolämpningar riktade mot en själv”.
b Verbala trakasserier kan vara en språngbräda till fysiskt våld. (Jämför 2 Moseboken 21:18.) En rådgivare för misshandlade kvinnor säger: ”Varje kvinna som söker samhällets skydd mot de knytnävsslag, knivhugg eller stryptag som hotar hennes liv har också en lång och plågsam historia av icke-fysiskt övervåld bakom sig.”
[Infälld text på sidan 6]
Tragiskt nog är det många äkta män som missbrukar sin makt genom att vara bryska och dominerande mot den kvinna som de har lovat att älska och troget hålla fast vid
[Bild på sidan 7]
Ett barn påverkas i hög grad av det sätt varpå föräldrarna behandlar varandra