Förenade genom kärlekens fullkomliga föreningsband

”Må [ni] fogas harmoniskt samman i kärlek.” — KOLOSSERNA 2:2.

1, 2. Vilka splittrande krafters inflytande märks i synnerhet i våra dagar?

LYSSNA! En hög röst genljuder i himlen och säger: ”Ve jorden och havet, eftersom Djävulen har kommit ner till er i stor förbittring, då han vet att han har en kort tidsfrist.” (Uppenbarelseboken 12:12) För varje år som går blir det budskapet alltmer illavarslande för jordens invånare.

² Jehovas store motståndare har länge varit känd som en motståndare (Satan) och en baktalare (Djävul), men nu uppträder denne bedragare också i en annan ondskefull roll, nämligen rollen som en vredgad gud! Varför det? Jo, därför att han i det krig som bröt ut i himlen år 1914 blev utkastad ur himlen av Mikael och dennes änglar. (Uppenbarelseboken 12:7—9) Djävulen vet att han endast har kort tid på sig att bevisa sin utmaning att han kan vända alla människor bort från att tillbe Gud. (Job 1:11; 2:4, 5) Eftersom Djävulen och hans demoner inte kan komma undan, är de lika en svärm ilskna bin som låter sin vrede gå ut över de rastlösa människomassorna. — Jesaja 57:20.

3. Vilken verkan har det fått att Satan har blivit förnedrad i vår tid?

³ Dessa händelser, som inte kan ses av människoögon, förklarar varför det nu är ett allmänt moraliskt sammanbrott bland människorna. De förklarar också varför nationer faller sönder, därför att folkgrupper inom dem helt enkelt inte kan leva i harmoni, trots människors desperata försök att lappa ihop det hela. Stammar och etniska grupper angriper brutalt varandra och skapar miljontals hemlösa och flyktingar. Inte underligt att laglösheten ökar i aldrig tidigare skådad omfattning! Som Jesus förutsade håller ”kärleken hos flertalet” människor på att ”svalna”. Vart man än ser, kännetecknas våra dagars rastlösa mänsklighet av disharmoni och kärlekslöshet. — Matteus 24:12.

4. Varför är Guds folk i särskild fara?

⁴ Följande bön, som Jesus bad för sina efterföljare, antar med tanke på världssituationen en djupare innebörd: ”Jag begär inte att du skall ta dem ut ur världen, utan att du skall vaka över dem för den ondes skull. De är inte någon del av världen, alldeles som jag inte är någon del av världen.” (Johannes 17:15, 16) ”Den onde” låter nu sin vrede i synnerhet komma till utlopp över dem ”som håller Guds bud och har arbetet att vittna om Jesus”. (Uppenbarelseboken 12:17) Om det inte vore för Jehovas vaksamma och kärleksfulla omvårdnad om sina trogna vittnen, skulle de utplånas. Vårt liv är beroende av att vi utnyttjar alla de anordningar som Gud gör för vår andliga säkerhet och vårt andliga väl. Det inbegriper att vi, som aposteln uppmanade kolosserna i Kolosserna 1:29, uppbjuder våra förmågor enligt hans krafts verkan genom Kristus.

5, 6. Hur kände aposteln Paulus det för de kristna i Kolossai, och varför är tematexten för år 1995 så passande?

⁵ Paulus älskade sina bröder i Kolossai, fastän han antagligen aldrig hade träffat dem personligen. Han sade till dem: ”Jag önskar att ni kunde förstå hur djup min oro för er är.” (Kolosserna 2:1, J. B. Phillips’ The New Testament in Modern English) Eftersom Jesu efterföljare inte är någon del av världen, skulle ”den onde” fortsätta att försöka bryta enheten hos bröderna i Kolossai genom att så världens ande bland dem. De nyheter som Epafras kom med från Kolossai antydde att detta i viss utsträckning redan hade skett.

⁶ Ett av Paulus’ största bekymmer för sina kristna bröder skulle kunna sammanfattas i orden: ”För att de må fogas harmoniskt samman i kärlek.” Hans ord har en speciell innebörd i våra dagar, i en värld fylld av oenighet och kärlekslöshet. Om vi tar Paulus’ råd till hjärtat, kommer vi att få åtnjuta Jehovas omvårdnad. Vi kommer också att få uppleva hans andes kraft i vårt liv, vilken hjälper oss att motstå världens påtryckningar. Paulus’ råd i Kolosserna 2:2 är verkligen mycket vist! Därför kommer det rådet att bli vår tematext för år 1995.

7. Vilken harmoni bör man finna bland de sanna kristna?

⁷ I ett tidigare brev som skrevs till korinthierna hade aposteln använt människokroppen som illustration. Han skrev att det inte skulle finnas någon ”söndring” i församlingen av smorda kristna, utan att ”lemmarna skulle ha samma omsorg om varandra”. (1 Korinthierna 12:12, 24, 25) Vilken fantastisk illustration! Våra lemmar är beroende av varandra — de är alla förenade med den övriga kroppen. Samma princip är tillämplig på vår världsomfattande sammanslutning av bröder, som utgörs av de smorda kristna och av de miljontals andra kristna som hoppas få leva på en paradisisk jord. Vi får inte skilja oss från kroppen eller organisationen av medkristna för att leva oberoende! Guds ande, som verkar genom Kristus Jesus, flödar i stor utsträckning till oss genom vårt umgänge med våra bröder.

Harmoni är förknippad med kunskap

8, 9. a) Vad är en förutsättning för att vi skall kunna bidra till harmonin i församlingen? b) Hur har du fått kunskap om Kristus?

⁸ En av Paulus’ nyckeltankar var att den kristna harmonin är förknippad med kunskap, i synnerhet kunskapen om Kristus. Paulus skrev att de kristna skulle ”fogas harmoniskt samman i kärlek och hänemot hela rikedomen av den fulla vissheten i deras insikt, hänemot en exakt kunskap om Guds heliga hemlighet, nämligen Kristus”. (Kolosserna 2:2) Alltsedan vi började studera Guds ord har vi inhämtat kunskap — fakta. Som ett led i att få förståelse för hur många av dessa fakta passar in i Guds uppsåt har vi kommit att inse den centrala roll Jesus spelar. ”I honom är alla vishetens och kunskapens skatter omsorgsfullt fördolda.” — Kolosserna 2:3.

⁹ Är det så du känner det för Jesus och hans roll i Guds uppsåt? Många i kristenheten talar gärna om Jesus och påstår att de har tagit emot honom och blivit frälsta. Men känner de honom verkligen? Knappast — flertalet av dem tror ju på den oskriftenliga treenighetsläran. Förutom att du vet sanningen om detta, vet du antagligen också rätt mycket om vad Jesus sade och gjorde. Miljontals människor har fått hjälp att inhämta kunskap om Jesus Kristus genom ett upplysande bibelstudium med hjälp av boken Den största människa som någonsin levat. Vi måste dock fortsätta att fördjupa vår kunskap om Jesus och hans handlande.

10. Hur är fördold kunskap tillgänglig för oss?

¹⁰ Paulus’ ord att ”alla vishetens och kunskapens skatter” är ”omsorgsfullt fördolda” i Jesus innebär inte att en sådan kunskap övergår vår fattningsförmåga. Den är i stället rätt lik en öppen gruva. Vi behöver inte jaga runt på ett stort område och undra var vi skall börja gräva. Vi vet redan att verklig kunskap börjar med det som Bibeln uppenbarar om Jesus Kristus. Allteftersom vi mera helt och fullt inser Jesu roll i fullbordandet av Jehovas uppsåt, får vi den sanna vishetens och exakta kunskapens skatter. Vi måste således gräva allt djupare och lyfta ut fler av skatterna eller dyrgriparna, som finns att hämta i denna källa, där vi redan har grävt. — Ordspråken 2:1—5.

11. Hur kan vi växa till i kunskap och vishet genom att meditera över Jesus? (Belys detta med hur Jesus tvättade lärjungarnas fötter, eller använd andra exempel.)

¹¹ För att ta ett exempel: Vi kanske vet att Jesus tvättade fötterna på sina apostlar. (Johannes 13:1—20) Men har vi mediterat över vad det var han ville lära dem genom detta och vilken inställning han visade? Genom att göra det skulle vi kunna hämta upp en skatt av vishet som sätter oss i stånd och till och med driver oss att ändra det sätt varpå vi uppträder mot en broder eller syster, vars personlighet har irriterat oss en längre tid. Eller när vi väl har fattat den fulla innebörden i orden i Johannes 13:14, 15, kanske vi reagerar annorlunda än vad vi tidigare skulle ha gjort, om vi fick ett uppdrag som vi kanske inte riktigt tyckte om. Det är så kunskapen och visheten påverkar oss. Vilken verkan skulle det kunna få på andra att vi, allteftersom vår kunskap om Kristus ökar, mera helt och fullt efterliknar hans exempel? Antagligen att hjorden mer harmoniskt kommer att fogas samman i kärlek.a

Distraherande faktorer kan skada harmonin

12. Vilken kunskap bör vi vara på vår vakt emot?

¹² Om exakt kunskap bidrar till att vi harmoniskt fogas samman i kärlek, vad blir då resultatet av ”den ’kunskap’ som med orätt kallas så”? Raka motsatsen — debatter, oenighet och att man avviker från tron. Vi måste därför vara på vår vakt emot en sådan falsk kunskap, precis som Paulus varnade Timoteus. (1 Timoteus 6:20, 21) Paulus skrev också: ”Detta säger jag för att ingen må vilseleda er med övertalande argument. Se upp: kanske skall det finnas någon som vill bortföra er som sitt byte genom den filosofi och det tomma bedrägeri som är i överensstämmelse med människors tradition, i överensstämmelse med världens elementära ting och inte i överensstämmelse med Kristus.” — Kolosserna 2:4, 8.

13, 14. a) Varför var bröderna i Kolossai i farozonen när det gällde kunskap? b) Varför skulle somliga i våra dagar kunna tycka att de inte är i en liknande farozon?

¹³ De kristna i Kolossai var omgivna av det försåtliga inflytandet av sådant som verkligen med orätt kallades kunskap. Många människor i och i närheten av Kolossai satte grekisk filosofi mycket högt. Där fanns också judaister, som ville att de kristna skulle hålla den mosaiska lagen, till exempel dess föreskrifter om högtider och mat. (Kolosserna 2:11, 16, 17) Paulus motsatte sig inte att hans bröder skaffade sig sann kunskap, men de måste vara försiktiga, så att ingen förde bort dem som ett byte genom att använda övertalande argument för att få dem att anta en rent mänsklig syn på livet och sina handlingar. Man kan förstå att om någon i församlingen lät sitt tänkesätt och sina beslut vägledas av sådana oskriftenliga idéer och attityder till livet, skulle detta motverka harmonin och kärleken mellan församlingens medlemmar.

¹⁴ ”Ja”, tänker du kanske, ”jag inser vilken fara som kolosserna stod inför, men det är ingen risk att jag påverkas av grekiska idéer, till exempel läran om en odödlig själ eller en treenig gud, och jag tror inte heller att det är någon risk att jag skulle lockas att delta i de hedniska högtiderna i den falska religionen, som jag har lämnat.” Det är utmärkt. Det är bra att vara övertygad om överlägsenheten hos den enkla sanning som uppenbarades genom Jesus och som finns i Bibeln. Men skulle det kunna finnas en risk att vi påverkas av andra filosofier eller mänskliga uppfattningar som är utbredda i våra dagar?

15, 16. Vilken inställning till livet skulle kunna påverka en kristens tänkesätt?

¹⁵ En attityd, som har påverkats av mänsklig filosofi och som har funnits länge, är denna: ”Hur blir det med löftet om hans ankomst? Våra fäder har redan dött, och allt är som det har varit sedan världens skapelse.” (2 Petrus 3:4, 1981) Man kanske uttrycker den uppfattningen i andra ord, men inställningen är densamma. Någon skulle till exempel kunna resonera så här: ”När jag för flera årtionden sedan först lärde känna sanningen, var slutet omedelbart förestående. Men det har ännu inte kommit, och vem vet när det kommer?” Det är sant att ingen människa vet när slutet kommer, men lägg märke till det synsätt som Jesus uppmanade oss att ha: ”Ta er ständigt i akt, håll er vakna, för ni vet inte när det är den fastställda tiden.” — Markus 13:32, 33.

¹⁶ Det skulle verkligen vara farligt att lägga sig till med uppfattningen att vi, eftersom vi inte vet när slutet skall komma, bör planera för ett rikt och ”normalt” liv! Den inställningen skulle kunna komma till uttryck i ett sådant här resonemang: ”Det är lika bra att jag vidtar mått och steg för att skaffa mig själv (eller mina barn) ett ansett och välavlönat yrke, så att jag kan leva ett bekvämt liv. Jag skall naturligtvis vara med vid kristna möten och i viss utsträckning ta del i predikoarbetet, men det finns ingen anledning att bemöda sig eller göra stora uppoffringar.” — Matteus 24:38—42.

17, 18. Vilken inställning uppmanade Jesus och apostlarna oss att ha?

¹⁷ Vi kan dock inte komma ifrån att Jesus och hans apostlar rekommenderade att vi skulle leva med en känsla av att det var brådskande och viktigt att få de goda nyheterna predikade och att vi skulle uppbjuda våra förmågor och vara villiga att göra uppoffringar. Paulus skrev: ”Detta [säger jag], bröder: den tid som återstår är förkortad. Hädanefter må de som har hustrur vara som om de inte hade någon, ... och de som köper, såsom de som inte har något i behåll, och de som gör bruk av världen, såsom de som inte gör fullt bruk av den; ty den här världens skådeplats håller på att förändras.” — 1 Korinthierna 7:29—31; Lukas 13:23, 24; Filipperna 3:13—15; Kolosserna 1:29; 1 Timoteus 4:10; 2 Timoteus 2:4; Uppenbarelseboken 22:20.

¹⁸ Paulus föreslog absolut inte att vi skulle sätta upp ett bekvämt liv som vårt mål, utan han skrev i stället under inspiration: ”Vi har ... inte fört med något till världen, och inte heller kan vi föra med något ut. När vi har vad som när och skyler, skall vi vara nöjda med dessa ting. ... Kämpa trons goda kamp, grip fast tag om det eviga livet som du blev kallad till och som du bekände dig till med den goda offentliga bekännelsen inför många vittnen.” — 1 Timoteus 6:7—12.

19. Hur påverkas en församling, när dess medlemmar har en sådan inställning till livet som Jesus uppmuntrade till?

¹⁹ När en församling består av nitiska kristna, som intensivt strävar efter att avge ”den goda offentliga bekännelsen”, blir harmoni en naturlig följd. De ger inte efter för inställningen: ”Du har många goda ting lagrade för många år; ta nu igen dig, ät, drick, roa dig.” (Lukas 12:19) De är i stället förenade i samma strävan och är villiga att göra uppoffringar för att så mycket som möjligt kunna ta del i detta arbete som aldrig kommer att upprepas. — Jämför Filipperna 1:27, 28.

Se upp för övertalande argument

20. Inom vilket annat område skulle de kristna kunna bli vilseledda?

²⁰ Det finns naturligtvis andra sätt varpå de kristna skulle kunna bli vilseledda med ”övertalande argument” eller tomma bedrägerier, vilket skulle utgöra ett hinder för att de fogades harmoniskt samman i kärlek. Följande rapport har kommit från Sällskapet Vakttornet i Tyskland: ”Ett fall ledde till omfattande debatter, där förkunnare och även äldste tog parti för eller emot vissa behandlingsmetoder som en broder använde.” Man tillade: ”På grund av mångfalden av behandlingsmetoder och det stora antalet patienter är sådana frågor mycket kontroversiella, och om behandlingsmetoderna har spiritistiska undertoner kan de också vara farliga.” — Efesierna 6:12.

21. Hur skulle en kristen kunna förlora den rätta inriktningen i våra dagar?

²¹ De kristna önskar förbli friska och vid liv, så att de kan tillbe Gud. Men i den här ordningen åldras vi och drabbas vi ibland av sjukdomar som en följd av ofullkomligheten. I stället för att lägga tonvikten på hälsofrågor bör vi koncentrera oss på den verkliga lösningen för oss själva och för andra. (1 Timoteus 4:16) Kristus är i fokus i den lösningen, precis som han var i fokus i Paulus’ råd till kolosserna. Men kom ihåg att Paulus antydde att somliga kan komma med ”övertalande argument” och vända vår uppmärksamhet bort från Kristus och i stället kanske vända den mot diagnostiseringsmetoder, behandlingsformer eller dieter. — Kolosserna 2:2—4.

22. Vilken balanserad inställning bör vi ha när det gäller de olika anspråk som görs beträffande behandlings- och diagnostiseringsmetoder?

²² Över hela jorden utsätts människor för en spärreld av annonser och vittnesmål om alla slags behandlings- och diagnostiseringsmetoder. En del av dessa är allmänt vedertagna, medan andra däremot är mycket kritiserade eller föremål för misstro.b Det är vars och ens ansvar att själv avgöra vad man skall göra när det gäller ens hälsa. Men de som tar emot det råd av Paulus som vi finner i Kolosserna 2:4, 8 kommer att skyddas mot att bli vilseledda genom ”övertalande argument” eller ”tomma bedrägerier”, som leder många av dem vilse som på grund av att de inte har hoppet om Guds kungarike är i desperat behov av lindring. Även om en kristen är övertygad om att en viss behandlingsmetod tycks vara bra för honom, bör han inte söka lansera den i det kristna brödraskapet, eftersom den skulle kunna bli föremål för omfattande diskussioner och debatter. Han kan därigenom visa att han inser vikten av att det råder harmoni i församlingen och att han har stor respekt för den harmonin.

23. Varför har vi i synnerhet orsak att glädja oss?

²³ Aposteln Paulus betonade att kristen harmoni är något grundläggande för verklig glädje. På hans tid fanns det helt visst inte lika många församlingar som i våra dagar, men han kunde ändå skriva till kolosserna: ”Även om jag är frånvarande i köttet, är jag likväl tillsammans med er i anden och gläder mig och ser er goda ordning och fastheten i er tro på Kristus.” (Kolosserna 2:5; se också Kolosserna 3:14.) Hur mycket större orsak till att glädja sig har inte vi! Vi kan se verkliga bevis på harmoni, god ordning och fasthet i tron i vår egen församling, vilket återspeglar den allmänna situationen för Guds folk jorden runt. Må därför var och en av oss under den korta tid som återstår i den nuvarande ordningen vara fast besluten att ”harmoniskt fogas samman i kärlek”.

[Fotnoter]

Lade du märke till?

◻ Vad är Jehovas vittnens årstext för år 1995?

◻ Varför behövde de kristna i Kolossai harmoniskt fogas samman i kärlek, och varför behöver vi göra det i våra dagar?

◻ Vilken försåtlig inställning till livet måste de kristna i synnerhet vara på sin vakt emot i våra dagar?

◻ Varför bör de kristna vara på sin vakt emot att bli vilseledda genom övertalande argument angående hälsa och metoder att ställa diagnos?

[Bilder på sidan 17]

Har Jesu närvaro en central plats i dina framtidsplaner?