Jehovas folk tar ”avstånd från orättfärdigheten”

 1. Vad har en särskild plats i vår tillbedjan?

HAR du sett Jehovas namn på en offentlig byggnad eller i ett museum någon gång? Det är en speciell känsla. Guds namn har ju en särskild plats i vår tillbedjan – vi är Jehovas vittnen. Ur ett världsvitt perspektiv finns det ingen annan grupp som är så förknippad med Jehovas namn som vi är. Men vi vet att det för med sig ett ansvar att bära hans namn.

 2. Vilket ansvar medför det att bära Jehovas namn?

² Vi blir inte automatiskt godkända av Jehova bara därför att vi använder hans namn. Vi måste också leva enligt hans moralnormer. Därför påminns vi i Bibeln om att Jehovas tjänare måste vända sig ”bort från det som är ont”. (Ps. 34:14) Aposteln Paulus framhöll den principen när han skrev: ”Var och en som nämner Jehovas namn skall ta avstånd från orättfärdigheten.” (Läs 2 Timoteus 2:19.) Vi Jehovas vittnen är verkligen kända för att vi ”nämner”, eller anropar, Jehovas namn. Men hur kan vi ta avstånd från orättfärdigheten?

3, 4. Vilket bibelställe har länge förbryllat bibelforskare, och varför det?

³ Vi ska se närmare på bakgrunden till Paulus ord i 2 Timoteus 2:19. Versen nämner ”Guds fasta grund” och sedan två budskap som står på den. Det första är: ”Jehova känner dem som är hans”, och det är ett citat från 4 Moseboken 16:5. (Se förra artikeln.) Det andra budskapet lyder: ”Var och en som nämner Jehovas namn skall ta avstånd från orättfärdigheten”, och det har länge förbryllat bibelforskare. Varför det?

⁴ Paulus sätt att uttrycka sig antyder att även detta är ett citat från de hebreiska skrifterna. Men det går inte att hitta någon vers där som innehåller exakt de orden. Så vad syftade han på när han sa: ”Var och en som nämner Jehovas namn skall ta avstånd från orättfärdigheten”? Precis före det här uttalandet citerade han 4 Moseboken, kapitel 16, där Koras uppror skildras. Skulle det andra budskapet också kunna ha något med den händelsen att göra?

5–7. Vilka händelser på Moses tid utgör bakgrunden till Paulus ord i 2 Timoteus 2:19? (Se den inledande bilden.)

⁵ Datan och Abiram, Eliabs söner, anslöt sig till Kora och tog ledningen i upproret mot Mose och Aron. (4 Mos. 16:1–5) De visade öppet att de inte respekterade Mose och den myndighet han hade fått från Gud. Samtidigt bodde de kvar bland Jehovas folk i lägret och utgjorde en andlig fara för dem som var trogna. När Jehovas tid var inne att skilja upprorsmännen från de trogna tillbedjarna gav han en tydlig befallning.

⁶ Skildringen lyder: ”Jehova talade till Mose och sade: ’Tala till menigheten och säg: ”Dra er bort från platsen kring Koras, Datans och Abirams boningar!”’ Då steg Mose upp och gick till Datan och Abiram, och Israels äldste följde med honom. Sedan talade han till menigheten och sade: ’Jag ber er, vik bort från dessa ondskefulla mäns tält! Rör inte vid något som tillhör dem, så att ni rycks bort genom all deras synd.’ Genast drog de sig bort från Koras, Datans och Abirams boning, bort från varje sida.” (4 Mos. 16:23–27) Därefter dödade Jehova alla som hade gjort uppror. Men de som var lojala och hade tagit avstånd från orättfärdigheten genom att dra sig undan fick leva.

⁷ Jehova läser hjärtan. Han ser vilka som är lojala och tillhör honom. Men de lojala var ändå tvungna att göra något konkret och ta avstånd från de orättfärdiga. Det är därför möjligt att Paulus syftade på händelserna i 4 Moseboken 16:5, 23–27 när han skrev: ”Var och en som nämner Jehovas namn skall ta avstånd från orättfärdigheten.” Det skulle stämma väl med att Paulus sa: ”Jehova känner dem som är hans.” (2 Tim. 2:19)

 8. Varför räcker det inte att bara använda Jehovas namn eller tillhöra den kristna församlingen?

⁸ Genom att hänvisa till det som hände på Moses tid påminde Paulus Timoteus om att han behövde handla beslutsamt för att skydda sitt dyrbara förhållande till Jehova. Det räckte inte att tillhöra den kristna församlingen, precis som det inte räckte att bara anropa Jehovas namn på Moses tid. Den som ville vara trogen behövde aktivt ta avstånd från orättfärdigheten. Vad innebar det i Timoteus fall? Och vad kan Jehovas tjänare i dag lära sig av Paulus inspirerade ord?

 9. Hur påverkades den första kristna församlingen av ”dumma och meningslösa diskussioner”?

⁹ Bibeln ger uttryckliga exempel på sådan orättfärdighet som de kristna måste avvisa eller ta avstånd ifrån. I verser strax före och efter 2 Timoteus 2:19 säger Paulus till Timoteus att det är fel att ”strida om ord” och uppmanar honom att ”sky tomt prat”. (Läs 2 Timoteus 2:14, 16, 23.) En del medlemmar i församlingen argumenterade för avfälliga läror. Det verkar också ha funnits andra som förde fram kontroversiella tankar som inte var direkt obibliska men som orsakade splittring. Det uppstod gräl och diskussioner om ord, vilket skapade en andligt osund miljö. Paulus framhöll därför hur viktigt det var att ”avvisa dumma och meningslösa diskussioner”.

10. Hur ska vi reagera när vi möter avfällighet?

¹⁰ I dag hör det till ovanligheterna att vi möter avfällighet inom församlingen. Men om vi ändå skulle stöta på sådana obibliska läror måste vi bestämt avvisa dem, varifrån de än kommer. Det skulle vara oförståndigt att börja debattera med avfällingar, oavsett om det sker ansikte mot ansikte, på en blogg eller på något annat sätt. Även om motivet är att försöka hjälpa den andre skulle det vara helt emot de bibliska anvisningar vi precis har gått igenom. Som Jehovas tjänare tar vi avstånd från all avfällighet, vi undviker det på alla sätt.

11. Vad skulle kunna skapa ”dumma och meningslösa diskussioner”, och hur kan de äldste föregå med gott exempel?

¹¹ Men det är inte bara avfällighet som kan störa friden i församlingen. Uppfattningar om vad som är lämplig underhållning kan till exempel skapa ”dumma och meningslösa diskussioner”. Om någon går runt och rekommenderar underhållning som strider mot Jehovas moralnormer bör äldstebröderna naturligtvis inte se genom fingrarna med det bara för att undvika konflikter. (Ps. 11:5; Ef. 5:3–5) Men samtidigt måste de akta sig för att tvinga på andra sina egna, personliga åsikter. De följer lojalt uppmaningen att vara ”herdar för Guds hjord”, inte ”som några som spelar herrar över dem som är Guds arv, utan genom att bli exempel för hjorden”. (1 Petr. 5:2, 3; läs 2 Korinthierna 1:24.)

12, 13. a) Hur avgör Jehovas vittnen vilken underhållning som är lämplig, och vilka bibliska principer bygger det synsättet på? b) Hur påverkar de principer som nämns i paragraf 12 beslut i andra personliga frågor?

¹² Vår organisation granskar inte olika filmer, dataspel, böcker eller låtar för att avgöra vad vi ska undvika. Varför inte det? Därför att Bibeln säger att var och en ska öva ”sin uppfattningsförmåga” för att kunna ”skilja mellan rätt och orätt”. (Hebr. 5:14) Bibeln innehåller grundläggande principer som vi kan använda oss av när vi väljer underhållning. Vårt mål på alla områden i livet ska vara att skaffa oss ”visshet om vad som är välbehagligt för Herren”. (Ef. 5:10) Bibeln visar att familjeöverhuvuden har myndighet i familjen, och de kan därför välja att inte tillåta viss underhållning i sitt hem.a (1 Kor. 11:3; Ef. 6:1–4)

¹³ De bibliska principer som vi precis har gått igenom gäller inte bara underhållning. Uppfattningar om klädsel och yttre, kost och hälsa och andra personliga saker kan också orsaka debatter. Om det inte gäller några bibliska principer är det bäst att inte ge sig in i sådana diskussioner, för ”en Herrens slav bör inte strida, utan bör vara mild och vänlig [”taktfull”, noten] mot alla”. (2 Tim. 2:24)

14. Vilken illustration använde Paulus för att visa att vi måste undvika dåligt umgänge?

¹⁴ Behöver de ”som nämner Jehovas namn ... ta avstånd från orättfärdigheten” på något mer sätt? Ja, de måste undvika att umgås med dem som gör det som är orättfärdigt. Efter illustrationen med ”Guds fasta grund” fortsatte Paulus med en annan illustration. Han skrev om ”ett stort hus” där ”det inte bara [finns] kärl av guld och silver utan också av trä och lera, och några för ett ärofullt ändamål men andra för ett ändamål utan ära”. (2 Tim. 2:20, 21) Sedan framhöll han att de kristna skulle undvika de kärl som användes för ett ”ändamål utan ära”.

15, 16. Vad kan vi lära oss av illustrationen om ”ett stort hus”?

¹⁵ Vad betyder Paulus illustration? Det stora huset är en bild av församlingen, och kärlen, eller redskapen i huset, syftar på de enskilda medlemmarna. En del redskap i ett hem blir smutsiga och kommer kanske i kontakt med farliga ämnen. Sådana redskap förvarar man inte tillsammans med rena föremål, som köksredskap.

¹⁶ De som försöker leva ett rent liv i dag måste på samma sätt undvika att komma för nära dem i församlingen som struntar i Jehovas principer. (Läs 1 Korinthierna 15:33.) Och om detta gäller inom församlingen, måste det vara ännu viktigare att inte komma för nära dem som är utanför församlingen. Bibeln säger ju att många i vår tid skulle ”vara penningkära, ... olydiga mot föräldrar, ... illojala, ... baktalare, ... vildsinta, utan kärlek till det goda, förrädare, ... sådana som älskar njutningar mer än de älskar Gud”. (2 Tim. 3:1–5)

17. Hur noggranna var de lojala israeliterna när de tog ställning mot orättfärdigheten?

¹⁷ Bibeln nämner uttryckligen hur beslutsamma de israeliter var som uppmanades att dra sig bort från Koras, Datans och Abirams tält. ”Genast drog de sig bort”, sägs det i skildringen. (4 Mos. 16:24, 27) De tvekade inte, och de sköt inte upp beslutet. Vi får också en uppfattning om hur noggrant de följde uppmaningen när det sägs att de drog sig ”bort från varje sida”. De ville inte ta några som helst risker. De lydde helhjärtat och fullständigt. De tog tydlig ställning för Jehova och emot orättfärdigheten. Vad kan vi lära oss av det?

18. Vad menade Paulus när han uppmanade Timoteus att ”fly ... från de begär som hör ungdomen till”?

¹⁸ När vår vänskap med Jehova är i fara måste vi handla snabbt och beslutsamt. Det var det Paulus menade när han uppmanade Timoteus att ”fly ... från de begär som hör ungdomen till”. (2 Tim. 2:22) Timoteus kan ha varit en vuxen man i 30-årsåldern när det här skrevs. Men ”de begär som hör ungdomen till” begränsas inte alltid av åldern. När Timoteus märkte av sådana begär skulle han ”fly” från dem. Han skulle med andra ord ”ta avstånd från orättfärdigheten”. Jesus framhöll något liknande när han sa: ”Om ditt öga får dig att snava och falla, så riv ut det och kasta det ifrån dig.” (Matt. 18:9) Om vi tar till oss hans ord kommer vi att handla snabbt och beslutsamt när vi utsätts för andliga hot.

19. Hur har en del vittnen handlat beslutsamt för att skydda sig mot andliga faror?

¹⁹ En del som hade problem med alkohol innan de blev vittnen har fattat det personliga beslutet att inte dricka alkohol över huvud taget. Andra undviker vissa typer av underhållning som inte är fel i sig, men som kan göra det svårare för dem att hantera någon moralisk svaghet. (Ps. 101:3) En broder brukade till exempel gå ut och dansa på klubbar innan han blev ett vittne. Men sedan han fick sanningen har han helt låtit bli att dansa, även när han umgås med andra vittnen. Han vill inte riskera att få sådana omoraliska känslor eller tankar som han hade tidigare. Det betyder naturligtvis inte att alla kristna måste avhålla sig från alkohol, dans eller annat som inte är fel i sig. Men alla måste vi beslutsamt och noggrant göra det som krävs för att skydda oss mot andliga faror.

20. Vad är uppmuntrande att veta med tanke på att det inte alltid är lätt att ”ta avstånd från orättfärdigheten”?

²⁰ Förmånen att få bära Guds namn medför ansvar. Vi måste ”ta avstånd från orättfärdigheten” och vända oss ”bort från det som är ont”. (Ps. 34:14) Det är inte alltid lätt. Men det är verkligen uppmuntrande att veta att Jehova alltid kommer att älska ”dem som är hans” och som håller fast vid hans rättfärdiga vägar. (2 Tim. 2:19; läs 2 Krönikeboken 16:9a.)