Föräldrar och barn: Sätt Gud främst!
”Frukta den sanne Guden och håll hans bud.” — PREDIKAREN 12:13.
1. Vilken fruktan behöver föräldrar och barn uppodla, och vad kommer den att skänka dem?
I EN profetia om Jesus Kristus heter det att han skulle komma att ”ha sitt välbehag i Jehovas fruktan”. (Jesaja 11:3) Den fruktan Jesus kände var i huvudsak en djup vördnad för Gud, en fruktan för att misshaga Gud, eftersom han älskade honom. Föräldrar och barn måste uppodla en sådan Kristuslik fruktan för Gud, och den kommer att skänka dem välbehag, precis som den gjorde för Jesus. De måste sätta Gud främst i sitt liv genom att lyda hans bud. ”Detta är”, enligt en bibelskribent, ”människans hela förpliktelse.” — Predikaren 12:13.
2. Vad var det viktigaste budet i Lagen, och till vilka gavs det i första hand?
2 Det viktigaste budet i Lagen: ”Du skall älska Jehova, din Gud, av allt ditt hjärta och all din själ och all din energi”, gavs också i första hand till föräldrar. Detta framgår av det som sägs i fortsättningen i Lagen: ”Du skall inskärpa dem [dessa ord om att älska Jehova] hos din son och tala om dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen och när du lägger dig och när du stiger upp.” (5 Moseboken 6:4—7; Markus 12:28—30) Föräldrar blev således befallda att sätta Gud främst genom att själva älska honom och genom att lära sina barn att göra detsamma.
Ett kristet ansvar
3. Hur visade Jesus vikten av att ägna uppmärksamhet åt barn?
3 Jesus visade vikten av att ägna även små barn uppmärksamhet. Vid ett tillfälle mot slutet av Jesu jordiska tjänst började människor komma till honom med sina spädbarn. Eftersom lärjungarna av allt att döma menade att Jesus var alltför upptagen för att störas, försökte de hejda människorna. Men Jesus förebrådde sina lärjungar och sade: ”Låt de små barnen komma till mig och försök inte hejda dem.” Jesus tog till och med ”barnen i sin famn” och visade därigenom på ett rörande sätt vikten av att ägna barn uppmärksamhet. — Lukas 18:15—17; Markus 10:13—16.
4. Vilka fick befallningen att göra ”lärjungar av människor av alla nationerna”, och vad krävde detta att de gjorde?
4 Jesus klargjorde också att hans efterföljare, förutom att de skulle undervisa sina barn, också var skyldiga att undervisa andra. Efter sin död och uppståndelse visade han sig ”för mer än fem hundra bröder på en gång”, av vilka en del var föräldrar. (1 Korinthierna 15:6) Detta inträffade antagligen på det berg i Galileen där hans 11 apostlar också var församlade. Där fick de alla uppmaningen av Jesus: ”Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationerna ... och lär dem att hålla allt som jag har befallt er.” (Matteus 28:16—20) Detta är en befallning som ingen kristen med rätta kan ignorera! Den befallningen kräver att fäder och mödrar, förutom att de tar hand om sina barn, också tar del i det offentliga prediko- och undervisningsarbetet.
5. a) Vad visar att de flesta, om inte alla, av apostlarna var gifta och kanske därför hade barn? b) Vilket råd måste familjeöverhuvuden ta på allvar?
5 Det är intressant att lägga märke till att även apostlarna måste balansera sina familjeförpliktelser med förpliktelsen att predika och vara en herde för Guds hjord. (Johannes 21:1—3, 15—17; Apostlagärningarna 1:8) Det är så därför att de flesta av dem, om inte alla, var gifta. Aposteln Paulus förklarade således: ”Har vi inte rättighet att föra med oss en syster som hustru, såsom också de övriga apostlarna och Herrens bröder och Kefas?” (1 Korinthierna 9:5; Matteus 8:14) Några av apostlarna kan också ha haft barn. Tidiga historiker, till exempel Eusebios, säger att Petrus hade det. Alla forntida kristna föräldrar måste lyda det bibliska rådet: ”Men om någon inte sörjer för sina egna, och särskilt för dem som är medlemmar av hans hushåll, då har han förnekat tron och är värre än en som är utan tro.” — 1 Timoteus 5:8.
Den förnämsta förpliktelsen
6. a) Vilken utmaning ställs kristna äldste med familj inför? b) Vad är en äldstes förnämsta förpliktelse?
6 Kristna äldste i våra dagar som har familj är i en liknande situation som apostlarna. De måste balansera sin förpliktelse att sörja för sin familjs andliga och fysiska behov med förpliktelsen att predika offentligt och att vara en herde för Guds hjord. Vad bör prioriteras? I Vakttornet för 1 augusti 1964 hette det om fadern: ”Han [har] först och främst ... förpliktelser gentemot sin familj, och han kunde i själva verket inte tjäna med rätta, om han inte avbördade sig detta ansvar.”
7. Hur sätter kristna fäder Gud främst?
7 Fäder måste således sätta Gud främst genom att lyda befallningen att ”fortsätta att uppfostra” sina barn ”i Jehovas tuktan och allvarliga förmaning”. (Efesierna 6:4) Det är ett ansvar som en far inte kan överlämna till någon annan, även om han också skulle ha i uppdrag att öva tillsyn över olika saker i församlingen. Hur kan sådana fäder sköta sina plikter — att både dra försorg om sina familjemedlemmar fysiskt, andligt och känslomässigt och presidera och öva tillsyn i den kristna församlingen?
Att ge det stöd som behövs
8. Hur kan en äldstes hustru stödja honom?
8 Det är uppenbart att äldste med familjeförpliktelser kan behöva stöd. Det ovan citerade Vakttornet påpekade att en kristen hustru kan vara till stöd för sin man. Det hette där: ”Hustrun kan göra det så lätt och bekvämt som möjligt för mannen att förbereda sig för sina olika uppgifter och kan hjälpa honom och sig själv att spara dyrbar tid genom att ha ett lämpligt schema i hemmet, ha maten färdig på bestämd tid och vara klar att gå till församlingens möten, när det blir dags härför. ... Under sin mans ledning kan den kristna hustrun göra mycket för att öva sina barn att gå den väg som kommer att behaga Jehova.” (Ordspråken 22:6) Ja, hustrun skapades för att vara ”en hjälpare”, och hennes man välkomnar förståndigt nog hennes hjälp. (1 Moseboken 2:18) Hennes stöd kan göra att han kan både ta hand om sin familj och sköta sina plikter i församlingen på ett effektivare sätt.
9. Vilka i församlingen i Thessalonike uppmuntrades att hjälpa andra församlingsmedlemmar?
9 Men hustrur till kristna äldste är inte de enda som kan vara med om att stödja en tillsyningsman som både måste vara en herde ”för Guds hjord” och ta hand om sitt eget hushåll. (1 Petrus 5:2) Vilka andra kan göra detta? Aposteln Paulus uppmanade bröderna i Thessalonike att respektera dem som ”presiderade bland” dem. Men Paulus fortsatte med att säga till just dessa bröder och i synnerhet då till dem som inte presiderade: ”Vi [uppmanar] ... er, bröder: Förmana allvarligt de oordentliga, tala tröstande till de nedstämda själarna, stöd de svaga, var långmodiga mot alla.” — 1 Thessalonikerna 5:12—14.
10. Vilken god inverkan har det på en församling, om alla bröderna kärleksfullt hjälper varandra?
10 Vad fint när bröderna i en församling har en sådan kärlek att de drivs att trösta de nedstämda, stödja de svaga, allvarligt förmana de oordentliga och vara långmodiga mot alla! Detta råd tillämpades av bröderna i Thessalonike, som trots att de hade fått utstå stor vedermöda nyligen hade omfattat Bibelns sanning. (Apostlagärningarna 17:1—9; 1 Thessalonikerna 1:6; 2:14; 5:11) Tänk på hur deras kärleksfulla samarbete medverkade till att stärka och förena hela församlingen! När bröder i våra dagar tröstar, stöder och allvarligt förmanar varandra, blir det på liknande sätt mycket lättare för de äldste, som ofta har familj att ta hand om, att sköta sina plikter som äldste.
11. a) Varför är det rimligt att dra slutsatsen att kvinnor var medräknade i uttrycket ”bröder”? b) Vilken hjälp kan en mogen kristen kvinna ge yngre kvinnor i våra dagar?
11 Var kvinnor medräknade bland de ”bröder” som aposteln Paulus riktade sig till? Ja, det var de, eftersom många kvinnor blev troende. (Apostlagärningarna 17:1, 4; 1 Petrus 2:17; 5:9) Vad slags hjälp kunde sådana kvinnor ge? Jo, det fanns yngre kvinnor i församlingarna som hade problem med att behärska sina ”sexuella böjelser” eller som blev ”nedstämda själar”. (1 Timoteus 5:11—13) Vissa kvinnor i våra dagar kan ha liknande problem. Det de kanske mest av allt behöver är ett hörande öra eller en skuldra att få gråta ut vid. Ofta är en mogen kristen kvinna den som bäst kan ge sådan hjälp. Hon kan till exempel resonera med en annan kvinna om personliga problem på ett sätt som inte skulle vara så lämpligt för en kristen man att göra ensam. Paulus framhöll värdet av att ge sådan hjälp, när han skrev: ”Sök ... få de gamla kvinnorna att vara ... lärare i det som är gott; för att de skall kunna återföra de unga kvinnorna till förnuft, så att de älskar sina män, älskar sina barn, är sunda i sinnet, kyska, husliga, goda, i det de underordnar sig sina egna män, så att Guds ord inte må bli skymfat.” — Titus 2:3—5.
12. Vilkas vägledning är det viktigt att alla i församlingen följer?
12 Det är verkligen en välsignelse för en församling att ha ödmjuka systrar som samarbetar med och stöder både sin man och de äldste! (1 Timoteus 2:11, 12; Hebréerna 13:17) Det som i synnerhet är till hjälp för äldste med familjeförpliktelser är att alla samarbetar i en anda av kärlek för att hjälpa varandra och att alla fogligt rättar sig efter den vägledning som de får av de förordnade herdarna. — 1 Petrus 5:1, 2.
Föräldrar, vad sätter ni främst?
13. Hur sviker många fäder sina familjer?
13 En framstående underhållningsartist konstaterade för flera år sedan: ”Jag ser hur framgångsrika män sköter företag med hundratals anställda. De vet hur de skall ta itu med olika situationer och hur de skall bestraffa och belöna i affärsvärlden. Men den viktigaste uppgiften de har, att sköta den egna familjen, den missköter de.” Varför det? Är det inte för att de sätter affärer och andra intressen främst och struntar i Guds råd? Hans ord säger: ”Dessa ord som jag ger dig befallning om ... skall [du] inskärpa ... hos din son.” Och detta skulle ske varje dag. Föräldrar måste frikostigt ge av sin tid — och i synnerhet då av sin kärlek och sitt djupa engagemang. — 5 Moseboken 6:6—9.
14. a) Hur bör föräldrar ta hand om sina barn? b) Vad är inbegripet i en rätt fostran av barnen?
14 Bibeln påminner oss om att barn är en arvedel från Jehova. (Psalm 127:3) Tar du hand om dina barn såsom Guds egendom, en gåva som han har anförtrott åt dig? Ditt barn kommer antagligen att reagera positivt, om du visar din kärleksfulla omtanke och omsorg genom att ta honom eller henne i din famn. (Markus 10:16) Men att ”öva” ett barn ”i enlighet med vägen” för det kräver mer än att bara ge det kramar och kyssar. För att ett barn skall utrustas med den vishet som krävs för att undgå livets fallgropar behöver det också kärleksfull tuktan. En förälder visar verklig kärlek genom att se efter sitt barn ”med tuktan”. — Ordspråken 13:1, 24; 22:6.
15. Vad visar vikten av tuktan från föräldrar?
15 Hur nödvändigt det är med tuktan från föräldrar framgår av en skolkurators beskrivning av barn som kommer till hennes kontor: ”De är ömkliga, nedstämda och vilsna. De gråter när de berättar om hur de egentligen har det. Många, ja många fler än man kan tro, har försökt begå självmord, inte därför att de är så outhärdligt lyckliga, utan därför att de känner sig så olyckliga och tycker att ingen bryr sig om dem. De känner sig så stressade av att vid så unga år ha fått ansvar, något som helt enkelt är alldeles för mycket för dem att alls kunna klara av.” Hon tillade: ”Det är skrämmande för en ung människa att känna att det är hon som har ansvaret för saker och ting.” Det är sant att barn kan stegra sig inför tuktan, men egentligen uppskattar de vägledning och restriktioner från sina föräldrar. De är glada över att deras föräldrar bryr sig tillräckligt mycket om dem för att sätta gränser för dem. ”Jag känner det som en stor lättnad”, sade en tonåring, vars föräldrar satte gränser.
16. a) Vad händer med somliga barn som uppfostras i kristna hem? b) Varför innebär ett barns egensinniga kurs inte nödvändigtvis att den fostran det har fått av sina föräldrar har varit dålig?
16 Det är dock så att vissa ungdomar, trots att de har föräldrar som älskar dem och ger dem god fostran precis som den förlorade sonen i Jesu liknelse, förkastar sina föräldrars vägledning och kommer på avvägar. (Lukas 15:11—16) Men det i sig behöver inte betyda att deras föräldrar inte har fullgjort sin förpliktelse att på rätt sätt öva sitt barn som Ordspråken 22:6 befaller. Påståendet att ett barn inte kommer att vika av från vägen, om man har övat det i enlighet med vägen, gavs som en allmän regel. Vissa barn kommer tyvärr att i likhet med den förlorade sonen ”förakta lydnad” för en förälder. — Ordspråken 30:17.
17. Av vad kan föräldrar till egensinniga barn hämta tröst?
17 En far med en egensinnig son klagade: ”Jag vet inte vad jag skall ta mig till. Jag har på allt sätt försökt nå hans hjärta, men ingenting har hjälpt.” Förhoppningsvis kommer sådana egensinniga barn med tiden att erinra sig den kärleksfulla fostran de fått och återvända hem som den förlorade sonen gjorde. Men faktum kvarstår dock att somliga barn, till stor sorg för sina föräldrar, gör uppror och handlar omoraliskt. Föräldrar kan hämta tröst av att veta att till och med den störste lärare som levat här på jorden fick se Judas Iskariot, sin elev sedan länge, förråda honom. Och Jehova själv blev utan tvivel ledsen, då många av hans egna andesöner, utan att det berodde på honom, förkastade hans råd och visade sig upproriska. — Lukas 22:47, 48; Uppenbarelseboken 12:9.
Barn — vilka kommer ni att behaga?
18. Hur kan barn visa att de sätter Gud främst?
18 Jehova uppmanar barn: ”Var lydiga mot era föräldrar i gemenskap med Herren.” (Efesierna 6:1) Ungdomar sätter Gud främst genom att göra detta. Var inte dåraktig! ”Den dåraktige ringaktar sin fars tuktan”, säger Guds ord. Inte heller bör du förmätet utgå från att du kan klara dig utan tuktan. Faktum är att det finns ”en generation som är ren i sina egna ögon men som inte har tvättats ren från sin egen avföring [eller: smuts, Tre bibelböcker, bibelkommissionens översättning]”. (Ordspråken 15:5; 30:12) Följ därför Guds vägledning och ”lyssna” till, ”förvara som en skatt”, ”iaktta”, ”akta på” och ”glöm inte” och ”överge inte” dina föräldrars bud och tuktan. — Ordspråken 1:8; 2:1; 3:1; 4:1; 6:20.
19. a) Vilka starka skäl har barn att lyda Jehova? b) Hur kan ungdomar visa att de är tacksamma mot Gud?
19 Du har starka skäl att lyda Jehova. Han älskar dig, och han har gett sina lagar, inbegripet lagen att barn skall lyda sina föräldrar, för att skydda dig och hjälpa dig att få ett lyckligt liv. (Jesaja 48:17) Han har också gett sin Son för att dö för dig, så att du kan bli räddad från synd och död och få evigt liv. (Johannes 3:16) Är du tacksam? Gud iakttar dig från himlen och rannsakar ditt hjärta för att se om du verkligen älskar honom och uppskattar det han har tillhandahållit. (Psalm 14:2) Satan iakttar dig också, och han smädar Gud och påstår att du inte kommer att lyda honom. När du inte lyder Gud, gör du Satan glad och får Jehova att ”känna sig sårad”. (Psalm 78:40, 41) Jehova vädjar till dig: ”Var vis, min son, och gläd mitt hjärta [genom att lyda mig], så att jag kan ge den svar som smädar mig.” (Ordspråken 27:11) Ja, frågan är: Vem kommer du att behaga — Jehova eller Satan?
20. Hur har en ung flicka bevarat sitt mod att tjäna Jehova också när hon blivit rädd?
20 Det är inte så lätt att göra Guds vilja när du utsätts för påtryckningar från Satan och hans värld. Det kan vara skrämmande. En ung flicka konstaterade: ”Att bli rädd är som att frysa. Man kan göra något åt det.” Hon förklarade: ”När man fryser, tar man på sig en ylletröja. Om man fortfarande fryser, tar man på sig en tröja till. Och man fortsätter att ta på sig, tills kylan försvinner och man inte längre fryser. Att be till Jehova, när man är rädd, är därför som att ta på sig en tröja när man fryser. Om jag efter en bön fortfarande är rädd, ber jag igen och igen och igen, tills jag inte längre känner mig rädd. Och det fungerar. Det har hjälpt mig att inte råka i svårigheter!”
21. Hur kommer Jehova att stödja oss om vi verkligen försöker sätta honom främst i vårt liv?
21 Om vi verkligen försöker sätta Gud främst i vårt liv, kommer Jehova att stödja oss. Han kommer att styrka oss, och precis som han gjorde med sin Son kommer han, när så behövs, att låta sina änglar hjälpa oss. (Matteus 18:10; Lukas 22:43) Var modiga, alla ni föräldrar och barn. Ha Kristuslik fruktan, och den kommer att skänka er välbehag. (Jesaja 11:3) Ja, ”frukta den sanne Guden och håll hans bud. Ty detta är människans hela förpliktelse.” — Predikaren 12:13.
Kan du svara?
◻ Vilka förpliktelser måste Jesu första efterföljare balansera?
◻ Vilken skyldighet måste kristna föräldrar fullgöra?
◻ Vilken hjälp finns att få för kristna äldste med familj?
◻ Vilken värdefull tjänst kan systrar utföra i församlingen?
◻ Vilka råd och vilken vägledning är det nödvändigt att barn följer?
[Bild på sidan 15]
En mogen kristen kvinna kan ofta ge en yngre kvinna den hjälp hon kan behöva
[Bild på sidan 17]
Vilken tröst kan Bibeln ge föräldrar till egensinniga barn?