Tron gör oss tålmodiga och bedjande
”Var ... tålmodiga; gör era hjärtan fasta, eftersom Herrens närvaro har närmat sig.” — JAKOB 5:8.
1. Varför bör vi begrunda orden i Jakob 5:7, 8?
JESU KRISTI efterlängtade ”närvaro” är nu ett faktum. (Matteus 24:3–14) Det är mer angeläget än någonsin att de som bekänner sig ha tro på Gud och Kristus begrundar följande ord av lärjungen Jakob: ”Var ... tålmodiga, bröder, intill Herrens närvaro. Se! Jordbrukaren fortsätter att vänta på jordens dyrbara frukt, i det han har tålamod med den tills han får det tidiga regnet och det sena regnet. Var också ni tålmodiga; gör era hjärtan fasta, eftersom Herrens närvaro har närmat sig.” — Jakob 5:7, 8.
2. Bland annat vilka problem ställdes de inför som Jakob skrev till?
2 De som Jakob riktade sitt inspirerade brev till behövde vara tålmodiga och lösa olika problem. Många handlade i strid med vad som förväntades av dem som bekände sig ha tro på Gud. Något måste till exempel göras åt de begär som hade utvecklats i hjärtat hos somliga. Friden behövde återställas bland dessa första kristna. De behövde också få råd om att vara tålmodiga och att be. Låt oss, när vi begrundar vad Jakob skrev till dem, se hur vi kan tillämpa hans ord i vårt eget liv.
Orätta begär är nedbrytande
3. Vad orsakade stridigheter i församlingen, och vad kan vi lära oss av detta?
3 Det rådde ingen frid bland vissa av dessa till bekännelsen kristna, något som i huvudsak berodde på orätta begär. (Jakob 4:1–3) Stridigheter orsakade splittring, och några dömde kärlekslöst sina bröder. Det här tillståndet hade sin grund i att begär efter sinnlig njutning förde krig i deras lemmar. För att vi inte på något sätt skall störa friden i församlingen kan vi behöva be om hjälp att motstå köttsliga begär efter prestige, makt och ägodelar. (Romarna 7:21–25; 1 Petrus 2:11) Habegäret hade utvecklats så långt hos några av de kristna under det första århundradet att de hade en hätsk och mordisk anda. Eftersom Gud inte uppfyllde de orätta önskningar som de kom med i sina böner, förde de en kamp i ett försök att nå sina mål. Om våra böner skulle motiveras av liknande orätta önskningar, kan vi också be utan att få, eftersom vår helige Gud inte besvarar sådana böner. — Klagovisorna 3:44; 3 Johannes, vers 9, 10.
4. Varför kallar Jakob somliga kristna för ”äktenskapsbryterskor”, och hur bör detta påverka oss?
4 Vissa av de första kristna var världsliga, avundsjuka och stolta. (Jakob 4:4–6) Jakob kallar vissa av dem för ”äktenskapsbryterskor”, eftersom de var världens vänner och därigenom hade gjort sig skyldiga till andligt äktenskapsbrott. (Hesekiel 16:15–19, 25–45) Vi önskar helt visst inte lägga oss till med en världslig inställning eller ett världsligt språkbruk eller handlingssätt, eftersom detta skulle göra oss till Guds fiender. Guds ord visar oss att en ”benägenhet för avund” är en del av den usla benägenheten eller ”anden” hos syndiga människor. (1 Moseboken 8:21; 4 Moseboken 16:1–3; Psalm 106:16, 17; Predikaren 4:4) Om vi inser att vi har någon usel benägenhet som vi behöver bekämpa, exempelvis avund eller stolthet, må vi då söka Guds heliga andes hjälp. Den kraften, som Gud ger genom sin oförtjänta omtanke, är större än en ”benägenhet för avund”. Jehova står emot de stolta, men han kommer att visa oss oförtjänt omtanke, om vi bekämpar syndiga böjelser.
5. Vilka krav måste vi uppfylla för att få åtnjuta Guds oförtjänta omtanke?
5 Hur kan vi få åtnjuta Jehova Guds oförtjänta omtanke? (Jakob 4:7–10) För att få det måste vi lyda honom, ta emot det som han ger och underkasta oss det som han vill. (Romarna 8:28) Vi måste också ”stå emot” Djävulen. Han kommer att ”fly från” oss, om vi orubbligt fortsätter att stödja Jehovas universella suveränitet. Vi får hjälp av Jesus, som håller tillbaka världens onda redskap, så att ingenting får göra oss någon bestående skada. Och glöm aldrig detta: Genom bön, lydnad och tro närmar vi oss Gud, och han visar sig vara nära oss. — 2 Krönikeboken 15:2.
6. Varför kallar Jakob somliga kristna för ”syndare”?
6 Varför använde Jakob uttrycket ”syndare” om personer som bekände sig tro på Gud? Jo, därför att de hade gjort sig skyldiga till ”krig” och mordiskt hat, sådant som inte kan tolereras bland de kristna. (Titus 3:3) Deras ”händer”, som var fyllda med usla gärningar, behövde göras rena. De behövde också rena sina ”hjärtan”, dvs. sätet för sina motiv. (Matteus 15:18, 19) Dessa ”obeslutsamma” pendlade mellan vänskap med Gud och vänskap med världen. Må vi ta varning av deras dåliga exempel och ständigt vara vaksamma, så att inte sådant får oss att lida skeppsbrott i tron. — Romarna 7:18–20.
7. Varför uppmanar Jakob somliga att ”sörja och gråta”?
7 Jakob uppmanar sina läsare: ”Känn ert elände och sörj och gråt.” Att de var bedrövade på det sätt som Gud ville skulle vara ett tecken på att de hade ändrat sinne. (2 Korinthierna 7:10, 11) Några i våra dagar, som säger sig ha tro, söker världens vänskap. Om någon av oss skulle följa en sådan kurs, bör vi då inte sörja över vårt svaga andliga tillstånd och omedelbart vidta åtgärder för att rätta till saken? Om vi gör de förändringar som behövs och får Guds förlåtelse, får vi glädjen av att äga ett rent samvete och framtidsutsikten evigt liv. — Psalm 51:10–17; 1 Johannes 2:15–17.
Döm inte varandra
8, 9. Varför bör vi inte tala emot eller döma varandra?
8 Det är en synd att tala emot en medtroende. (Jakob 4:11, 12) Men på grund av egenrättfärdighet eller för att de vill upphöja sig själva genom att nedvärdera andra är somliga kanske ändå kritiska mot sina medkristna. (Psalm 50:20; Ordspråken 3:29) Det grekiska uttryck som här återges med ”tala emot” betecknar fientlighet och antyder att man kommer med en överdriven eller falsk anklagelse. Detta innebär att döma en broder ogynnsamt. Hur är detta detsamma som att tala emot och döma Guds lag? Jo, fariséerna och de skriftlärda satte ”fyndigt ... Guds befallning åt sidan” och dömde enligt sina egna normer. (Markus 7:1–13) Och om vi skulle domfälla en broder som Jehova inte domfäller, skulle vi då inte döma Guds lag och synda genom att vilja göra gällande att den var bristfällig? Och vi skulle inte uppfylla kärlekens lag, om vi med orätt skulle kritisera vår broder. — Romarna 13:8–10.
9 Må vi komma ihåg följande: ”En enda är lagstiftare och domare”, nämligen Jehova. Hans ”lag är fullkomlig” och utan brist. (Psalm 19:7; Jesaja 33:22) Gud är den ende som har rätt att ställa upp normer och regler för räddning. (Lukas 12:5) Jakob frågar därför: ”Vem är du, att du dömer din nästa?” Vi har inte rätt att döma eller domfälla andra. (Matteus 7:1–5; Romarna 14:4, 10) Att vi begrundar Guds suveränitet och opartiskhet och vårt eget syndiga tillstånd bör hjälpa oss att inte egenrättfärdigt döma andra.
Undvik skrytsam självsäkerhet
10. Varför bör vi ta Jehova med i beräkningen i vårt dagliga liv?
10 Vi bör alltid ta Jehova och hans lag med i beräkningen. (Jakob 4:13–17) En självsäker person ignorerar Gud och säger: ”I dag eller i morgon vill vi fara till den och den staden och tillbringa ett år där, och vi skall driva handel och göra vinster.” Om vi ”samlar skatter” åt oss själva ”men inte är rika inför Gud”, skulle vårt liv kunna ta slut i morgon utan att vi får tillfälle att tjäna Jehova. (Lukas 12:16–21) Vi är, som Jakob skriver, lika ett morgondis ”som syns för en liten stund och sedan försvinner”. (1 Krönikeboken 29:15) Det är endast genom att vi visar tro på Jehova som vi kan hoppas på bestående glädje och evigt liv.
11. Vad innebär det att säga: ”Om Jehova vill”?
11 Vi bör inte skrytsamt ignorera Gud, utan i stället inta den här ståndpunkten: ”Om Jehova vill, skall vi leva och också göra det här eller det där.” Genom att vi säger ”om Jehova vill” visar vi att vi försöker handla i enlighet med hans vilja. Vi kanske måste driva handel för att försörja vår familj, resa i Rikets verk osv. Men låt oss inte skryta. ”Sådan stolthet är ond”, därför att den ignorerar vårt beroende av Gud. — Psalm 37:5; Ordspråken 21:4; Jeremia 9:23, 24.
12. Vad innebär orden i Jakob 4:17?
12 Det är antagligen som en avslutning till det han har sagt om självsäkerhet och skryt som Jakob nu säger: ”Den som vet att göra vad rätt är och ändå inte gör det, för honom är det synd.” Varje kristen bör ödmjukt erkänna sitt beroende av Gud. Om han inte gör det, är det ”för honom ... synd”. Samma princip gäller naturligtvis varje underlåtenhet att göra det som vår tro på Gud kräver av oss. — Lukas 12:47, 48.
En varning angående de rika
13. Vad säger Jakob om dem som använder sin rikedom på ett felaktigt sätt?
13 Eftersom några bland de första kristna hade blivit materialister eller sådana som beundrade de rika, kommer Jakob med några skarpa uttalanden om vissa rika människor. (Jakob 5:1–6) Världsmänniskor, som använde sin rikedom på ett felaktigt sätt, skulle ”gråta” och ”tjuta” över de ”eländen” som skulle komma över dem, när Gud återgäldade dem enligt deras gärningar. På den tiden bestod människors rikedom i huvudsak ofta av sådant som kläder, brödsäd och vin. (Joel 2:19; Matteus 11:8) En del av dessa ägodelar kan ruttna eller bli ”malätna”, men det är inte det förgängliga i rikedomen som Jakob vill betona här, utan det värdelösa. Guld och silver rostar inte, men om vi skulle samla sådant på hög, så skulle det bli lika värdelöst som om det hade rostat. ”Rosten” antyder att den materiella rikedomen inte har använts på rätt sätt. Vi bör därför alla komma ihåg att de som förtröstar på sina materiella ägodelar har ”samlat” ”något likt eld” ”i de sista dagarna”, då Guds vrede skall drabba dem. Dessa ord har en speciell innebörd för oss, eftersom vi nu lever i ”ändens tid”. — Daniel 12:4; Romarna 2:5.
14. Hur handlar de rika ofta, och hur bör vi handla med tanke på det?
14 De rika undanhåller ofta skördearbetaren hans lön, och den ”ropar” på vedergällning. (Jämför 1 Moseboken 4:9, 10.) Rika världsmänniskor ”har levt i lyx”. Genom att hänge sig åt sinnlig njutning har de utvecklat feta, oemottagliga hjärtan, något de kommer att fortsätta med på den ”dag” då de skall slaktas. De ”domfäller” och ”mördar den rättfärdige”. Jakob frågar: ”Står han er inte emot?” Efter orden ”den rättfärdige” skulle denna vers emellertid också kunna lyda på följande sätt: ”Han står er inte emot.” (Se fotnot i NW, studieutgåvan.) Hur det än är med detta, så bör vi inte vara svaga för den rike. Vi måste hålla andliga intressen främst i livet. — Matteus 6:25–33.
Tron hjälper oss att vara tålmodiga
15, 16. Varför är det så viktigt att vara tålmodig?
15 Efter att ha talat om förtryckande rika människor i världen uppmuntrar Jakob nu förtryckta kristna att vara tålmodiga. (Jakob 5:7, 8) Om de troende tålmodigt uthärdade sina svårigheter, skulle de bli belönade för sin trohet under Kristi närvaro, då deras förtryckare skulle få sin dom. (Matteus 24:37–41) Dessa första kristna behövde vara lika en jordbrukare som tålmodigt väntar på det tidiga höstregnet, då han kan så, och på det sena vårregnet som får det att växa. (Joel 2:23) Vi måste också vara tålmodiga och göra våra hjärtan fasta, i synnerhet nu, då Herren Jesu Kristi ”närvaro” är här!
16 Varför bör vi vara tålmodiga? (Jakob 5:9–12) Tålamod hjälper oss att inte stöna eller sucka när medtroende irriterar oss. Om vi ”suckar” ”mot varandra” i en dålig anda, kommer vi att domfällas av domaren Jesus Kristus. (Johannes 5:22) Må vi nu, när Jesu Kristi ”närvaro” har börjat och han ”står framför dörrarna”, främja friden genom att vara tålmodiga mot våra bröder, som kanske möter många trosprov. Vår egen tro stärks av att vi kommer ihåg hur Gud belönade Job för att han tålmodigt uthärdade sina prövningar. (Job 42:10–17) Om vi visar tro och tålamod, kommer vi att få uppleva att ”Jehova är mycket ömsint och barmhärtig”. — Mika 7:18, 19.
17. Varför säger Jakob: ”Sluta upp med att svära”?
17 Om vi är otåliga, kan vi komma att använda tungan på fel sätt när vi blir stressade. Vi skulle exempelvis förhastat kunna avlägga en ed. ”Sluta upp med att svära”, säger Jakob och varnar för att man tanklöst avlägger eder. Att ständigt styrka sina påståenden med eder verkar också skrymtaktigt. Vi bör följaktligen endast tala sanning och låta vårt ja betyda ja och vårt nej, nej. (Matteus 5:33–37) Jakob säger naturligtvis inte att det skulle vara fel att avlägga ed i en domstol.
Tron och våra böner
18. Under vilka omständigheter bör vi ”hålla ut i bön” och ”sjunga psalmer”?
18 Om vi skall behärska vårt tal, vara tålmodiga och bevara en sund tro på Gud, måste bönen spela en framträdande roll i vårt liv. (Jakob 5:13–20) Vi bör ”hålla ut i bön”, särskilt när vi blir prövade. Må vi, om vi är glada, ”sjunga psalmer”, precis som Jesus och hans apostlar gjorde när han instiftade åminnelsen av sin död. (Markus 14:26, fotnot i NW, studieutgåvan) Ibland kan vi fyllas av en sådan tacksamhet mot Gud att vi rentav sjunger lovsånger i hjärtat. (1 Korinthierna 14:15; Efesierna 5:19) Och vilken glädje är det inte att få lovprisa Jehova i sång vid kristna möten!
19. Vad bör vi göra om vi blir andligen sjuka, och varför det?
19 Om vi är andligen sjuka — kanske på grund av ett orätt handlingssätt eller på grund av att vi har underlåtit att äta regelbundet vid Jehovas bord — kanske vi inte känner för att sjunga. Må vi då ödmjukt kalla till oss de äldste, så att de kan ”be över” oss. (Ordspråken 15:29) De kommer också att ”smörja in” oss ”med olja i Jehovas namn”. Deras tröstande ord och råd från Bibeln kommer precis som lenande olja i ett sår att bidra till att lindra depression och dämpa tvivel och fruktan. Om ”trons bön” får stöd av vår egen tro, kommer den att göra oss friska. Om de äldste upptäcker att vår andliga sjukdom har orsakats av någon allvarlig synd, kommer de vänligt att tala om för oss vari vår synd består och försöka hjälpa oss. (Psalm 141:5) Och om vi är ångerfulla, kan vi lita på att Gud kommer att höra våra böner och förlåta oss.
20. Varför bör vi bekänna våra synder och be för varandra?
20 Att vi öppet bekänner våra synder för varandra bör utgöra ett hinder för oss mot att synda igen. Det bör utveckla en ömsesidig medkänsla, en egenskap som kommer att få oss att ”be för varandra”. Vi kan lita på att detta kommer att vara till hjälp, eftersom en ”rättfärdig mans” bön uträttar mycket hos Jehova, dvs. bön av en man som visar tro och som betraktas som rättrådig av Gud. (1 Petrus 3:12) Profeten Elia hade liknande svagheter som vi, men hans böner var verkningsfulla. Han bad om att det inte skulle regna, och det gjorde det inte heller på tre och ett halvt år, men när han sedan bad igen, regnade det. — 1 Kungaboken 17:1; 18:1, 42–45; Lukas 4:25.
21. Vad kan vi kanske göra om en medkristen har ”farit vilse från sanningen”?
21 Hur är det då om en medlem av församlingen har ”farit vilse från sanningen” genom att avvika från den rätta läran och ett rätt uppförande? Vi kanske kan föra honom tillbaka från hans villfarelse genom råd från Bibeln, bön och annan hjälp. Om vi lyckas, kommer detta att bevara honom under Kristi lösenoffer och rädda honom från andlig död och från att domfällas till tillintetgörelse. Om vi hjälper en person som har syndat, kommer vi att övertäcka en mängd av hans synder. Om den person som har syndat och fått tillrättavisning vänder om från sin orätta kurs, ändrar sinne och söker förlåtelse, kan vi glädja oss över att ha medverkat till att övertäcka hans synder. — Psalm 32:1, 2; Judas, vers 22, 23.
Något för var och en av oss
22, 23. Hur bör Jakobs ord påverka oss?
22 Det är uppenbart att Jakobs brev innehåller något som är till nytta för var och en av oss. Det visar hur vi skall möta prövningar, ger oss råd mot att visa partiskhet och uppmanar oss att utföra goda gärningar. Jakob uppmanar oss att behärska vår tunga, motstå ett världsligt inflytande och främja friden. Hans ord bör också göra oss tålmodiga och få oss att ha en bedjande inställning.
23 Det är sant att Jakobs brev från början sändes till smorda kristna under det första århundradet. Men vi bör alla låta dess råd hjälpa oss att hålla fast vid vår tro. Jakobs ord kan stärka vår tro och få oss att handla beslutsamt i Guds tjänst. Och detta av Gud inspirerade brev bygger upp en bestående tro, som nu under Herren Jesu Kristi ”närvaro” gör oss till tålmodiga vittnen för Jehova med en bedjande inställning.
Hur skulle du svara?
◻ Varför behövde några av de första kristna ändra sin inställning och sitt uppförande?
◻ Vilken varning ger Jakob till de rika?
◻ Varför bör vi vara tålmodiga?
◻ Varför bör vi be regelbundet?
[Bildkälla på sidan 19]
Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.
[Bild på sidan 23]
Några av de första kristna behövde visa mer tålamod mot sina medtroende
[Bild på sidan 24]
De kristna måste vara tålmodiga, kärleksfulla och ha en bedjande inställning