Behöver man verkligen be om ursäkt?

”JAG ber aldrig om ursäkt”, skrev George Bernard Shaw. ”Vad som är gjort är gjort”, kanske andra säger.

Vi är kanske ovilliga att erkänna ett fel därför att vi är rädda att förlora anseendet. Kanhända kommer vi med bortförklaringar och menar att problemet beror på den andre. Eller också kanske vi har för avsikt att be om ursäkt, men vi skjuter det framför oss tills vi tror att det hela är definitivt glömt.

Är det därför nödvändigt att be om ursäkt? Åstadkommer verkligen en ursäkt något?

Kärlek förpliktar oss att be om ursäkt

Jesu Kristi sanna efterföljare kännetecknas av broderlig kärlek. Jesus sade: ”Av detta skall alla veta att ni är mina lärjungar: om ni har kärlek inbördes.” (Johannes 13:35) Bibeln uppmanar de kristna att ”älska varandra intensivt av hjärtat”. (1 Petrus 1:22) Intensiv kärlek förpliktar oss att be om ursäkt. Varför det? Därför att människors ofullkomlighet oundvikligen orsakar sårade känslor som hämmar kärleken, om de inte övervinns.

Ett exempel: På grund av personliga meningsskiljaktigheter med någon i den kristna församlingen vill vi inte tala med personen i fråga. Hur kan vi då återuppliva ett kärleksfullt förhållande, om vi har väckt anstöt? I de flesta fall kan vi göra det genom att be om ursäkt och sedan anstränga oss att samtala milt och vänligt. Vi är skyldiga att älska våra medtroende, och när vi säger att vi är ledsna för att vi har väckt anstöt, avbördar vi oss en del av skulden. — Romarna 13:8.

För att illustrera det hela: Mari Carmen och Paqui är två kristna kvinnor vilka hade varit vänner under lång tid. Men Mari Carmens vänskap med Paqui svalnade därför att hon trodde på en del skadligt skvaller. Utan någon förklaring undvek hon Paqui fullständigt. Nästan ett år senare fick Mari Carmen veta att skvallret inte var sant. Hur reagerade hon? Kärleken fick henne att gå till Paqui och ödmjukt ge uttryck åt hur mycket hon ångrade att hon hade uppfört sig så illa. Tårarna strömmade nerför bådas kinder, och de har varit trogna vänner sedan dess.

Även om vi anser att vi inte har gjort något fel, kan en ursäkt lösa ett missförstånd. Manuel berättar: ”För många år sedan bodde min hustru och jag tillfälligt i en av våra andliga systrars hem medan hon var på sjukhus. Vi gjorde vårt bästa för att hjälpa henne och hennes barn medan hon var sjuk. Men när hon kom hem, klagade hon för en vän att vi hade slarvat med hushållsutgifterna.

Vi besökte henne och förklarade att vi kanske på grund av att vi var unga och inte hade så stor erfarenhet inte hade skött saker och ting som vi borde. Hon svarade omedelbart genom att säga att det var hon som stod i tacksamhetsskuld till oss och att hon uppskattade mycket allt som vi hade gjort för henne. Missförståndet reddes upp. Händelsen lärde mig vikten av att ödmjukt be om förlåtelse när missförstånd uppstår.”

Jehova välsignade det här gifta paret, därför att de visade kärlek och ”jagade efter de ting som leder till frid”. (Romarna 14:19) Att visa kärlek innebär också att vara vaken för andras känslor. Petrus ger oss rådet att visa ”medkänsla”. (1 Petrus 3:8) Om vi har medkänsla, är det mer sannolikt att vi inser vilken skada vi har orsakat genom det vi har sagt eller gjort i tanklöshet, och vi kommer att känna oss manade att be om ursäkt.

”Bind ... om er med anspråkslöshet i sinnet”

Till och med trogna kristna äldste kan då och då brusa upp när de samtalar. (Jämför Apostlagärningarna 15:37–39.) Vid sådana tillfällen är det mycket passande att man ber om ursäkt. Men vad kommer att hjälpa en äldste eller en annan kristen som tycker att det är svårt att be om ursäkt?

Nyckeln är ödmjukhet. Aposteln Petrus gav rådet: ”Bind ... om er med anspråkslöshet i sinnet gentemot varandra.” (1 Petrus 5:5) Även om det är sant att det i de flesta tvister är så att båda parter är skyldiga, är den ödmjuke kristne bekymrad över sina egna fel och erkänner dem villigt. — Ordspråken 6:1–5.

Den som får ta emot en ursäkt bör ta emot den ödmjukt. Vi kan illustrera det hela genom att tänka oss att två män som behöver tala med varandra står på var sin bergstopp. Det är omöjligt för dem att samtala över svalget som skiljer dem åt. Men när den ene av dem klättrar ner i dalen och den andre följer hans exempel, är det mycket lätt för dem att samtala. På liknande sätt är det om två kristna måste lösa meningsskiljaktigheter — de måste ödmjukt möta varandra i dalen, så att säga, och på ett passande sätt be varandra om ursäkt. — 1 Petrus 5:6.

Ursäkter betyder mycket för ett äktenskap

I ett äktenskap som består av två ofullkomliga människor uppstår det ofrånkomligen tillfällen då man bör be om ursäkt. Om både mannen och hustrun har medkänsla, drivs de att be om ursäkt om de skulle råka säga eller göra något i tanklöshet. I Ordspråken 12:18 påpekas det: ”Det finns de som talar obetänksamt såsom med svärdsstötar, men de visas tunga är en läkedom.” Man kan inte få obetänksamma svärdsstötar att vara ogjorda, men de kan läkas genom att man uppriktigt ber om ursäkt. Detta kräver naturligtvis fortsatt vakenhet och fortsatta ansträngningar.

Susana säger följande om sitt äktenskap: ”Jack* och jag har varit gifta i 24 år, men vi lär fortfarande känna nya sidor hos varandra. För en tid sedan flyttade vi sorgligt nog ifrån varandra och bodde åtskilda i några veckor. Vi lyssnade dock till de äldste och deras på Bibeln grundade råd och flyttade ihop igen. Vi inser nu att eftersom vi har mycket olika personligheter, är det inte förvånande att det uppstår konflikter. När det händer är vi snara att be om ursäkt och att verkligen försöka förstå den andres syn på saken. Jag är glad att kunna säga att vårt äktenskap har blivit betydligt bättre.” Jack tillägger: ”Vi har också lärt oss känna igen de situationer då vi har en benägenhet att bli upprörda. Vid sådana tillfällen visar vi särskild ömhet mot varandra.” — Ordspråken 16:23.

Bör man be om ursäkt om man anser att man själv inte har gjort något fel? När djupa känslor är inbegripna, är det svårt att objektivt se vems skulden är. Men det viktigaste är att behålla friden i äktenskapet. Tänk på Abigajil, en israelitisk kvinna vars man behandlade David illa. Även om hon inte kunde få skulden för sin mans dårskap, bad hon om ursäkt. Hon vädjade: ”Förlåt din slavinnas överträdelse, det ber jag dig.” David reagerade genom att behandla henne hänsynsfullt, och han erkände ödmjukt att om inte hon hade handlat som hon gjorde, skulle han ha utgjutit oskyldigt blod. — 1 Samuelsboken 25:24–28, 32–35.

En kristen kvinna som heter June och som har varit gift i 45 år anser också att ett framgångsrikt äktenskap kräver att det finns en villighet att vara den förste att be om ursäkt. Hon säger: ”Jag intalar mig själv att vårt äktenskap är viktigare än mina känslor som enskild individ. När jag ber om ursäkt, känns det därför som om jag bidrar till äktenskapet.” En äldre man vid namn Jim säger: ”Jag ber min hustru om ursäkt även för obetydliga saker. Ända sedan hon genomgick en svår operation, har hon haft lätt för att bli ledsen. Jag lägger därför ofta armen om henne och säger: ’Förlåt, älskling. Det var inte meningen att göra dig ledsen.’ Precis som en växt som får vatten repar hon sig på en gång.”

Om vi har sårat den som vi älskar allra mest, är det bästa vi kan göra att omedelbart be om ursäkt. Milagros instämmer verkligen och säger: ”Jag lider av dåligt självförtroende, och ett hårt ord från min man gör mig nedbruten. Men när han ber om ursäkt, känner jag mig genast bättre.” I Bibeln sägs det mycket träffande: ”Ljuvliga ord är en honungskaka, söta för själen och en läkedom för benen i kroppen.” — Ordspråken 16:24.

Tillämpa konsten att be om ursäkt

Om vi gör det till en vana att be om ursäkt när så är nödvändigt, kommer vi säkert att uppleva att människor reagerar positivt. Och det kan rentav hända att de ber oss om ursäkt. Varför inte ta för vana att be om ursäkt i stället för att lägga ner mycket tid och energi på att undvika att erkänna något fel när vi misstänker att vi har bedrövat någon? Människor i världen kan tycka att en ursäkt är tecken på svaghet, men i själva verket bevisar en ursäkt kristen mogenhet. Naturligtvis vill vi inte vara som sådana som erkänner en orätt handling men som bagatelliserar sitt eget ansvar. Ber vi till exempel ibland om förlåtelse utan att egentligen mena det? Om vi kommer för sent och ber tusen gånger om ursäkt, bestämmer vi oss då för att bli lite mer punktliga?

Behöver vi verkligen be om ursäkt? Ja, det gör vi. Vi är skyldiga både oss själva och andra att göra det. En ursäkt kan hjälpa till att lindra den skada som orsakas av ofullkomligheten, och den kan lätta på spända förhållanden. Varje gång vi ber om ursäkt är det en lektion i ödmjukhet, och det lär oss att bli mer lyhörda för andras känslor. Resultatet blir att våra medtroende, vår äktenskapspartner och andra kommer att betrakta oss som sådana som förtjänar deras tillgivenhet och förtröstan. Vi kommer att få sinnesfrid, och Jehova Gud kommer att välsigna oss.

[Fotnot]

[Bilder på sidan 23]

Att man uppriktigt ber om ursäkt främjar kristen kärlek