Stå ”fast i tron” om ditt barn gör uppror

EN KRISTEN kvinna som vi kan kalla Joy försökte fostra sin son till att älska Jehova Gud. Men när han kom upp i de övre tonåren gjorde han uppror och lämnade hemmet. ”Jag har aldrig någonsin känt mig så bedrövad”, säger Joy. ”Jag kände mig sviken, förkrossad och frustrerad, och hela mitt sinne var fyllt av negativa tankar.”

Du kanske också har försökt fostra dina barn till att älska Gud och tjäna honom men senare fått se ett eller flera av dem vända honom ryggen. Hur kan du hantera en sådan fruktansvärd besvikelse? Vad kommer att hjälpa dig att stå fast i din tjänst för Jehova?

När Jehovas söner gjorde uppror

Kom för det första ihåg att Jehova vet exakt hur du känner det. I Jesaja 49:15 läser vi: ”Kan en hustru glömma sitt dibarn, så att hon inte har medlidande med sitt moderlivs son? Till och med dessa kvinnor kan glömma, men jag, jag glömmer inte dig.” Ja, Jehova upplever liknande känslor som föräldrar gör. Tänk så glad han därför måste ha varit när alla hans änglasöner lovprisade och tjänade honom. När han svarade patriarken Job ”ur stormvinden” nämnde han den här lyckliga tiden då hans andliga familj var enad. Han sade: ”Var var du när jag lade jordens grund ..., då morgonstjärnorna tillsammans ropade högt av fröjd och alla Guds söner jublande ropade ut sitt bifall?” (Job 38:1, 4, 7)

Med tiden såg den sanne Guden hur en av hans fullkomliga änglasöner gjorde uppror mot honom och blev Satan, som på hebreiska betyder ”motståndare”. Jehova fick också se sin förste mänsklige son, Adam, och hans fullkomliga hustru, Eva, förena sig i upproret. (1 Moseboken 3:1–6; Uppenbarelseboken 12:9) Längre fram ”övergav” också andra änglar ”sin egen tillbörliga boningsort” och gjorde uppror mot Gud. (Judas, vers 6)

I Bibeln sägs det ingenting om hur Jehova kände det när somliga av hans fullkomliga söner slog in på en upprorisk väg. Däremot sägs det uttryckligen att ”Jehova ångrade att han hade gjort människorna på jorden” och att han ”kände sig sårad i sitt hjärta”, när han såg att ”människans ondska var mycket stor på jorden och att varje benägenhet hos hennes hjärtas tankar bara var ond hela tiden”. (1 Moseboken 6:5, 6) När Jehovas utvalda folk, Israel, gjorde uppror kände han sig också ”sårad”, ja, han kände ”smärta”. (Psalm 78:40, 41)

Vi kan vara övertygade om att Jehova känner för de föräldrar som är sårade och som lider på grund av sina barns upproriska handlingssätt. I sitt ord, Bibeln, ger han praktiska råd och uppmuntran som kan hjälpa dem att klara av sin situation. Han uppmanar dem att kasta sina bekymmer på honom, att vara ödmjuka och att stå emot Satan, Djävulen. Låt oss se hur man genom att följa de här råden kan stå fast i sanningen när ens barn gör uppror.

Kasta dina bekymmer på Jehova

Jehova vet att det finns få saker som gör föräldrar så oroliga som vetskapen om att deras barn riskerar att skada sig själva eller bli skadade av andra. Aposteln Petrus nämner ett sätt att hantera sådana här bekymmer och även andra problem: ”Kasta allt ert bekymmer på ... [Jehova], eftersom han bryr sig om er.” (1 Petrus 5:7) Varför är den här uppmaningen och försäkran särskilt till hjälp för de föräldrar som har en upprorisk son eller dotter?

Under den tid då barnen är små håller föräldrarna ett vakande öga på dem för att de inte skall skadas, och små barn lyder i allmänhet sina kärleksfulla föräldrar. Allteftersom barnen blir äldre kanske föräldrarnas inflytande minskar, men deras innerliga önskan att skydda barnen från att skadas är fortfarande lika stark – om inte ännu starkare.

Så när ett barn gör uppror och lider andlig, känslomässig eller fysisk skada, kanske föräldrarna tar på sig skulden. Joy, som nämndes tidigare, gjorde det. Hon säger: ”Varje dag plågades jag av känslan av att ha misslyckats, och jag spelade upp vissa händelser om och om igen i sinnet för att försöka förstå vad jag hade gjort för fel.” Det är särskilt vid sådana tillfällen som Jehova vill att du skall ”kasta din börda” på honom. Om du gör det kommer han att hjälpa dig. ”Kasta din börda på Jehova”, sade psalmisten, ”han skall stödja dig. Aldrig skall han tillåta att den rättfärdige vacklar.” (Psalm 55:22) Joy fick uppleva sanningen i de orden. Hon förklarar: ”Jag talade öppet med Jehova i bön om mina innersta känslor. Jag utgöt verkligen mitt hjärta, och det gjorde att jag kände en enorm lättnad.”

Som en ofullkomlig förälder kanske du har gjort vissa misstag när du fostrat ditt barn. Men varför uppehålla dig vid misstagen? Det gör uppenbarligen inte Jehova, för den inspirerade psalmisten sjöng: ”Om det var missgärningar du gav akt på, Jah, Jehova, vem skulle då kunna bestå?” (Psalm 130:3) Även om du hade varit en perfekt förälder, kanske ditt barn ändå hade gjort uppror. Vänd dig till Jehova i bön och tala om hur du känner det, så kommer han att hjälpa dig. Men om du skall kunna fortsätta att stå fast i din tjänst för Jehova och undvika att falla offer för Satan, måste du göra mer.

Visa ödmjukhet

”Ödmjuka er ... under Guds mäktiga hand”, skrev Petrus, ”så att han kan upphöja er när den rätta tiden är inne.” (1 Petrus 5:6) Varför är det så viktigt att man är ödmjuk när ens barn gör uppror? Förutom att man kan känna skuld och smärta om ens barn är upproriskt, kan man också tycka att det är lite genant. Man kanske är orolig för att barnets handlingssätt har skadat familjens rykte, i synnerhet om han eller hon har blivit utesluten ur församlingen. Självförebråelse och förödmjukelse kan göra att man drar sig för att vara med vid mötena i Rikets sal.

För att klara av en sådan situation måste du handla med praktisk vishet. I Ordspråksboken 18:1 sägs det varnande: ”Den som isolerar sig söker bara tillfredsställa sitt eget själviska begär; han går till storms mot all praktisk vishet.” Genom att du regelbundet är med vid mötena, trots att du känner dig ledsen och olycklig, får du del av viktig undervisning och uppmuntran. ”I början ville jag inte träffa en enda människa”, medger Joy. ”Men jag tänkte på hur viktigt det är att man håller fast vid en andlig rutin. Om jag hade stannat hemma, skulle jag bara ha grubblat över mina problem. Mötena hjälpte mig att tänka på sådant som är uppbyggande och andligt. Jag är så glad att jag inte isolerade mig, för då hade jag gått miste om det kärleksfulla stödet från mina bröder och systrar.” (Hebréerna 10:24, 25)

Kom också ihåg att man som kristen måste ”bära sin egen ansvarsbörda”. (Galaterna 6:5) Jehova förväntar att föräldrar skall älska och fostra sina barn. Han förväntar också att barnen skall lyda och ära sina föräldrar. Om föräldrar gör sitt bästa för att uppfostra sina barn i ”Jehovas tuktan och allvarliga förmaning” kommer de att skaffa sig ett gott namn hos Gud. (Efesierna 6:1–4) Om ett barn inte vill ta emot kärleksfull fostran, är det barnets egen ställning inför Gud som kommer att skadas. ”Redan en pojke visar genom sina handlingar om hans levnadssätt är rent och rättrådigt”, sägs det i Ordspråksboken 20:11. Satans uppror har inte på något sätt skadat Jehovas goda namn bland dem som känner till alla fakta.

Stå emot Djävulen

”Bevara er besinning, var på er vakt”, varnar Petrus. ”Er motståndare, Djävulen, går omkring som ett rytande lejon och söker någon att sluka.” (1 Petrus 5:8) Likt ett lejon riktar Djävulen ofta in sig på de unga och oerfarna. I forna tider strövade lejon omkring i Israel och utgjorde ett hot mot tamboskapen. Om ett lamm skulle gå vilse och komma bort från hjorden, skulle det bli ett lätt byte. En tacka skulle instinktivt riskera sitt liv för att skydda lammet, men även ett fullvuxet får skulle vara en enkel match för ett lejon. Därför behövdes det modiga herdar som skyddade hjorden. (1 Samuelsboken 17:34, 35)

För att skydda sina symboliska får från det ”rytande lejonet” har Jehova sett till att det finns andliga herdar som tar vård om hjorden under ”överherden”, Jesus Kristus. (1 Petrus 5:4) Petrus ger sådana förordnade män följande uppmaning: ”Var herdar för Guds hjord som är i er vård, inte av tvång utan villigt; inte heller av kärlek till ohederlig vinning utan med iver.” (1 Petrus 5:1, 2) Om du som förälder samarbetar med dessa herdar, kanske de kan hjälpa din son eller dotter att rätta till en felaktig kurs.

Om ditt barn behöver få tillrättavisning av kristna herdar, kanske du känner att du vill skydda det från tuktan. Men att följa en sådan kurs skulle vara ett allvarligt misstag. Petrus säger: ”Stå emot [Djävulen]” – inte de andliga herdarna. (1 Petrus 5:9)

En allvarlig form av tuktan

Om en döpt ung kristen har begått en allvarlig synd och inte ångrar sig, kan han eller hon behöva få den allvarligaste formen av tuktan – att bli utesluten ur församlingen. Hur mycket kontakt föräldrar därefter kommer att ha med sitt barn beror bland annat på hur gammalt det är.

Om det gäller ett minderårigt barn som bor hemma hos sina föräldrar, kommer de naturligtvis att fortsätta att ta hand om barnets materiella behov. De har också skyldighet att ge sitt barn moralisk vägledning och fostran. (Ordspråksboken 1:8–18; 6:20–22; 29:17) Ni föräldrar kanske vill studera Bibeln med ert barn, vilket innebär att barnet också aktivt tar del i studiet. Ni kan rikta uppmärksamheten på olika bibelställen och på den litteratur som ges ut av ”den trogne och omdömesgille slaven”. (Matteus 24:45) Ni kan också ta med er barnet till mötena och låta det sitta tillsammans med er. Allt detta kan göras i förhoppning om att barnet skall ta Bibelns råd till hjärtat.

Situationen är annorlunda om den som är utesluten är myndig och har flyttat hemifrån. Aposteln Paulus förmanade de kristna i det forntida Korinth och sade: ”Sluta upp att vara i sällskap med någon som kallas broder och som är otuktig eller girig eller en avgudadyrkare eller en smädare eller en drinkare eller en utsugare, ja, att inte ens äta med en sådan.” (1 Korinthierna 5:11) Föräldrar kan behöva ha en viss kontakt med ett uteslutet barn för att sköta nödvändiga familjeangelägenheter, men de bör försöka begränsa den kontakten så mycket som möjligt.

När ett barn som har handlat fel blir tillrättavisat av församlingens herdar, skulle det vara oförståndigt av dig som förälder att motsätta dig eller bagatellisera deras tillrättavisning som är grundad på Bibeln. Att ta parti för ett upproriskt barn skulle inte ge något verkligt skydd mot Djävulen. Faktum är att du skulle äventyra din egen andliga hälsa. Genom att understödja herdarna i deras arbete kommer du i stället att kunna stå ”fast i tron” och hjälpa ditt barn på bästa tänkbara sätt. (1 Petrus 5:9)

Jehova kommer att uppehålla dig

Om ditt barn skulle göra uppror, kom då ihåg att du inte är ensam i den situationen. Andra kristna föräldrar har haft liknande erfarenheter. Oavsett vilka svårigheter vi ställs inför kan Jehova uppehålla oss. (Psalm 68:19)

Be till Jehova och förtrösta på honom. Umgås regelbundet med församlingen. Samarbeta med de förordnade herdarna när de ger tillrättavisning. Om du gör det, kommer du att kunna stå fast i tron. Ditt goda exempel kan också hjälpa ditt barn att ta emot Jehovas kärleksfulla inbjudan att återvända till honom. (Malaki 3:6, 7)

[Bilder på sidan 18]

Dra nytta av bönens kraft och gemenskapen med församlingen