”Fullt av hädiska namn”
BIBELBOKEN Uppenbarelseboken beskriver en syn av ”ett scharlakansrött vilddjur, som var fullt av hädiska namn”. Det existerar en tid och går sedan ner i en avgrund, varifrån det senare kommer upp. (Uppenbarelseboken 17:3, 8) På denna tidskrifts sidor har det här scharlakansröda vilddjuret många gånger identifierats som till att börja med Nationernas förbund och därefter som dess efterträdare, Förenta nationerna. Men varför sägs det att det scharlakansröda vilddjuret är ”fullt av hädiska namn”?
Det första utkastet till Nationernas förbunds stadgar, grundat på ett gemensamt brittiskt-amerikanskt förslag, offentliggjordes den 14 februari 1919. Nästa dag stod det att läsa i en ledare i The Times i London under rubriken ”Fredsförbundet”: ”Det ger anledning till berättigad stolthet att i stadgarna känna igen så mycket av engelsmännens arbete. ... Vi dristar oss att säga att det är det viktigaste internationella dokument som någonsin offentliggjorts.” George Thayer, präst i kongregationalistiska kyrkan i Cincinnati i USA, beskrev överenskommelsen som ”den mest sublima förklaring av världens upplysta folks vilja och önskan som någonsin satts på pränt”. Lovord kom också från pressen i andra länder. ”[Fördraget] är inte en bibel”, skrev den franska tidningen L’Homme Libre, ”men det är i stånd att vara mer än så, för varken bibeln eller någon evangelist har någonsin kunnat hindra människor från att döda varandra. Idealismen når realismens höjder.” Den franska tidningen Victoire beskrev initiativet som ”den största kollektiva satsning som någonsin gjorts sedan världens början i syfte att införa förnuft och rättvisa på jorden”.
Efter upprättandet av Nationernas förbund skrev general Jan Smuts, en av Storbritanniens representanter för detta uppdrag: ”Fördraget är ett av de stora kreativa dokumenten i människans historia. ... Det måste få framgång, eftersom det inte finns någon annan utväg för civilisationens framtid. ... Det ena efter det andra av de folk som ännu står utanför fördraget kommer att falla in bakom detta baner, under vilket människosläktet kommer att marschera framåt mot triumfer av fridsam organisation och fridsamma bedrifter.”
Alla dessa förväntningar slog fel när andra världskriget bröt ut år 1939. Nationernas förbund misslyckades. Det var bara en mänsklig organisation uppbyggd av ofullkomliga människor. Lika är det med dess efterträdare, Förenta nationerna. Men den dag då FN-stadgan undertecknades betecknade likväl en ledarskribent i The New York Times FN som ”fredsträdet” och tillade: ”Ett stort hopp har fötts. ... Stora saker kan inträffa.” Kyrkliga ledare har på liknande sätt betecknat FN som ”det enda hoppet” för fred och ”det sista hoppet”.
Att tillskriva mänskliga organisationer något som endast Guds rike kan åstadkomma är hädiskt. Därför förutsäger bibeln att Förenta nationerna efter en kort tids existens skall gå ”bort till tillintetgörelse”. Det är bara Guds fullkomliga himmelska regering som kan införa bestående fred för mänskligheten. — Uppenbarelseboken 17:11, 12; Jesaja 9:6, 7; Daniel 2:44.