Snart en härlig frihet för Guds barn

”Skapelsen blev ... lagd under fruktlösheten, ... på grundval av hoppet att också skapelsen själv skall göras fri från slaveriet under förgängelsen och ha Guds barns härliga frihet.” — ROMARNA 8:20, 21.

1. Hur visades Jesu offer i förebild på försoningsdagen?

JEHOVA gav sin enfödde Son som ett lösenoffer som gjorde det möjligt för 144.000 människor att få liv i himlen och för resten av mänskligheten att få evigt liv på jorden. (1 Johannes 2:1, 2) Som vi såg i föregående artikel utgjorde den tjur som översteprästen i Israel frambar på försoningsdagen som syndoffer för sig själv, sitt hushåll och Levis stam en förebild till Jesu offer för de av anden pånyttfödda kristna. Samma dag offrade översteprästen också en bock som syndoffer för alla övriga israeliter, vilket visar att Kristi offer kommer att vara till nytta för mänskligheten i allmänhet. En levande bock, som försvann ut i vildmarken, bar i bildlig bemärkelse bort folkets kollektiva synder under det gångna året.a — 3 Moseboken 16:7–15, 20–22, 26.

2, 3. Vad innebär Paulus’ ord i Romarna 8:20, 21?

² Efter att ha talat om det hopp som de människor som skulle bli Guds himmelska ”söner” hade sade aposteln Paulus: ”Skapelsens spända förväntan avvaktar ... uppenbarandet av Guds söner. Skapelsen blev ju lagd under fruktlösheten, inte av sin egen vilja utan genom honom som lade den därunder, på grundval av hoppet att också skapelsen själv skall göras fri från slaveriet under förgängelsen och ha Guds barns härliga frihet.” (Romarna 8:14, 17, 19–21) Vad innebär detta?

³ Vår förfader Adam skapades som en fullkomlig människa och blev en ”son av Gud” eller ett barn av Gud. (Lukas 3:38) Men på grund av att han syndade kom han i ”slaveri under förgängelsen”, ett tillstånd som han vidarebefordrade till människosläktet. (Romarna 5:12) Och på grund av denna människans nedärvda ofullkomlighet lät Gud henne födas med ”fruktlöshet” i sikte, men genom ”säden”, Jesus Kristus, gav han henne hopp. (1 Moseboken 3:15; 22:18; Galaterna 3:16) Uppenbarelseboken 21:1–4 pekar fram emot den tid då varken ”död” eller ”sorg eller skrik eller smärta” skall vara mer. Detta löfte, som ju är riktat till ”människorna”, försäkrar oss om att de, som Guds jordiska ”barn” i ett nytt jordiskt samhälle under Guds kungarikes styre, kommer att få uppleva att bli fullt friska till kropp och sinne och att få leva för evigt. Under Kristi tusenåriga styre kommer lydiga människor att ”göras fria från slaveriet under förgängelsen”, och efter det att de under ett slutligt prov har visat sig lojala mot Jehova, kommer de för evigt att vara befriade från nedärvd synd och död. (Uppenbarelseboken 20:7–10) Då kommer de som lever på jorden att ha ”Guds barns härliga frihet”.

De säger ”kom”!

4. Vad betyder det att ”fritt ta av livets vatten”?

⁴ Vilket underbart hopp har inte mänskligheten fått! Inte underligt att de av anden pånyttfödda kristna som fortfarande finns kvar på jorden nitiskt tar ledningen i att förkunna detta för andra! Denna smorda kvarleva, som skall bli en del av det förhärligade Lammets, Jesu Kristi, ”brud”, är med om att uppfylla följande profetiska ord: ”Anden och bruden säger beständigt: ’Kom!’ Och vemhelst som hör, han må säga: ’Kom!’ Och vemhelst som törstar, han må komma; var och en som vill, han må fritt ta av livets vatten.” (Uppenbarelseboken 21:2, 9; 22:1, 2, 17) Men det är inte bara de 144.000 som får nytta av Jesu lösenoffer. Guds ande fortsätter att verka genom de kvarvarande av brudklassen på jorden i att säga ”kom”. Alla som hör detta och som törstar efter rättfärdighet uppmanas att också säga ”kom” och dra nytta av allt det som Jehova har gjort för att vi skall få räddning.

5. Vilka är Jehovas vittnen glada över att ha ibland sig?

⁵ Jehovas vittnen har tro på det Jehova Gud har gjort för att vi skall få liv genom Jesus Kristus. (Apostlagärningarna 4:12) De är glada över att ha uppriktiga människor ibland sig som vill lära känna Guds uppsåt och göra hans vilja. Deras Rikets salar är öppna för alla som i denna ”ändens tid” önskar komma och ”fritt ta av livets vatten”. — Daniel 12:4.

Förändringar under tidens gång

6. Hur har Guds ande verkat på hans tjänare under olika tidsperioder?

⁶ Gud har bestämda tider för att fullgöra sina uppsåt, något som påverkar hans handlande med människor. (Predikaren 3:1; Apostlagärningarna 1:7) Guds ande verkade på hans tjänare i förkristen tid, men de blev inte pånyttfödda som hans andliga söner. Från och med Jesus var emellertid Jehovas tid inne att använda den heliga anden till att pånyttföda hängivna män och kvinnor till ett himmelskt arv. Och hur är det i vår tid? Det är samma heliga ande som verkar på Jesu ”andra får”, men den väcker inte hos dem något hopp om eller någon längtan efter ett liv i himlen, utan Gud har i stället gett dem hoppet om evigt liv i ett paradis på jorden. (Johannes 10:16) Nu under övergångsperioden från den gamla världen till Guds rättfärdiga nya värld stöder dessa med glädje den smorda kvarlevan i att vittna. — 2 Petrus 3:5–13.

7. Vilket skördearbete var bibelforskarna intresserade av, men vad kände de till om paradiset?

⁷ Genom utgjutandet av helig ande vid pingsten år 33 v.t. började Gud föra ”många söner till härlighet”, och han fastställde antagligen en tid för när antalet 144.000 av detta Guds andliga ”Israel” skulle vara fullt. (Hebréerna 2:10; Galaterna 6:16; Uppenbarelseboken 7:1–8) Denna tidskrift har ända sedan sin början år 1879 ofta nämnt det skördearbete som gällt smorda kristna. Men bibelforskarna (nu kallade Jehovas vittnen) kände också till att Bibeln gav hopp om evigt liv i ett paradis på jorden. I The Watch Tower för juli 1883 hette det till exempel: ”När Jesus har upprättat sitt kungarike, avlägsnat ondskan med mera, kommer jorden att bli ett paradis, ... och alla som är i gravarna skall komma in i det. Och genom att vara lydiga mot dess lagar kan de få leva i det för evigt.” Allteftersom tiden gick minskade skörden av smorda kristna, och undan för undan skördades personer som inte hade ett himmelskt hopp in i Jehovas organisation. Under tiden fick Guds smorda tjänare, dvs. de pånyttfödda kristna, stor insikt. — Daniel 12:3; Filipperna 2:15; Uppenbarelseboken 14:15, 16.

8. Hur ökade insikten i början av 1930-talet om vilka hoppet om evigt liv på jorden gällde?

⁸ Det är i synnerhet sedan år 1931 som sådana som hoppas att få leva på jorden har slutit sig till den kristna församlingen. Det året upplyste Jehova kvarlevan av de av anden pånyttfödda kristna, så att de insåg att Hesekiel, kapitel 9, har avseende på denna jordiska klass, vars medlemmar skall få ett märke för att överleva in i Guds nya värld. År 1932 drog man slutsatsen att Jonadab (Jehonadab), som slog följe med Jehu, var en förebild till dessa nutida fårlika personer. (2 Kungaboken 10:15–17) År 1934 förstod man att ”Jonadab-vännerna” skulle ”inviga” eller överlämna sig åt Gud. År 1935 insåg man att den ”stora skaran”, som man tidigare hade trott var en andlig andrahandsklass som skulle utgöra ett följe till Kristi brud i himlen, var andra får som hade hoppet att få leva på jorden. (Uppenbarelseboken 7:4–15; 21:2, 9; Psalm 45:14, 15) Och de smorda har i synnerhet sedan år 1935 gått i spetsen för arbetet med att söka efter rättrådiga människor som längtar efter att få leva för evigt i ett paradis på jorden.

9. Varför upphörde vissa kristna efter år 1935 att ta del av brödet och vinet vid Herrens kvällsmåltid?

⁹ Efter år 1935 upphörde somliga kristna att ta del av brödet och vinet vid Herrens kvällsmåltid. Varför det? Jo, därför att de insåg att de inte hade ett himmelskt hopp, utan ett jordiskt. Så här sade en kvinna som blev döpt år 1930: ”Även om det [detta att ta del av brödet och vinet] ansågs vara det rätta, i synnerhet för nitiska heltidsförkunnare, var jag aldrig övertygad om att jag hade ett himmelskt hopp. År 1935 framstod det sedan klart att en stor skara, som hade hoppet att leva för evigt på jorden, höll på att församlas. Många av oss blev glada när vi insåg att vi tillhörde den stora skaran, och vi slutade att ta del av emblemen.” De kristna publikationerna förändrades också. Dessa hade under tidigare år i första hand skrivits för Jesu av anden pånyttfödda efterföljare, men från och med år 1935 har Vakttornet och annan litteratur framställd av den ”trogne slaven” innehållit andlig mat lämpad för behoven hos både de smorda och deras följeslagare som hoppas att få leva på jorden. — Matteus 24:45–47.

10. Hur skulle otrogna smorda kristna kunna ersättas?

¹⁰ Hur är det då om en smord kristen blir otrogen? Kommer han att ersättas? Det är vad Paulus anger i sitt dryftande av det symboliska olivträdet. (Romarna 11:11–32) Om en av anden pånyttfödd person måste ersättas, är det sannolikt att Gud skulle ge den himmelska kallelsen åt någon som med föredömlig tro hade ägnat honom helig tjänst i många år. — Jämför Lukas 22:28, 29; 1 Petrus 1:6, 7.

Många orsaker till tacksamhet

11. Vad försäkrar Jakob 1:17 oss om, oavsett vilket hopp vi har?

¹¹ Var vi än troget tjänar Jehova kommer han att tillfredsställa våra behov och uppfylla våra rätta önskningar. (Psalm 145:16; Lukas 1:67–74) Antingen vi har ett välgrundat hopp om liv i himlen eller vi hoppas att få leva på jorden, så har vi många goda skäl att känna tacksamhet mot Gud. Han gör alltid det som är till det bästa för dem som älskar honom. Lärjungen Jakob skrev att ”varje god gåva och varje fullkomlig skänk är från ovan, ty den kommer ner från himlaljusens Fader”, Jehova Gud. (Jakob 1:17) Vi skall här betrakta några av dessa gåvor och välsignelser.

12. Varför kan vi säga att Jehova har gett alla sina trogna tjänare ett underbart hopp?

¹² Jehova har gett alla sina trogna tjänare ett underbart hopp. Jehova har kallat några till himmelskt liv, men sina förkristna vittnen gav han det underbara hoppet att få uppstå till evigt liv på jorden. Abraham trodde på uppståndelsen och väntade ”på staden som har de verkliga grundvalarna”, dvs. det himmelska kungariket under vilket han skulle uppväckas till liv på jorden. (Hebréerna 11:10, 17–19) I denna ändens tid ger Gud återigen människor hoppet att få leva för evigt i ett paradis på jorden, ett hopp som miljontals människor har tagit emot. (Lukas 23:43; Johannes 17:3) Detta är helt visst något som alla som Jehova har gett ett så storslaget hopp bör vara djupt tacksamma för.

13. Hur har Guds heliga ande verkat på hans folk?

¹³ Jehova ger sin heliga ande som en gåva åt sitt folk. De kristna som får hoppet om liv i himlen blir smorda med helig ande. (1 Johannes 2:20; 5:1–4, 18) Men Guds tjänare som hoppas att få leva på jorden får också den heliga andens hjälp och vägledning. Mose var en av dessa som fick Jehovas ande, liksom också de 70 män som blev satta till att bistå honom. (4 Moseboken 11:24, 25) Under inflytande av helig ande tjänade Besalel som en skicklig hantverkare i samband med Israels tältboning. (2 Moseboken 31:1–11) Guds ande verkade på Gideon, Jefta, Simson, David, Elia, Elisa och andra. Dessa personer från forna tider kommer aldrig att föras till himmelsk härlighet, men de fick ändå hjälp och vägledning av helig ande, och det får också Jesu andra får i våra dagar. Att vi har Guds ande betyder således inte nödvändigtvis att vi har en himmelsk kallelse. Men Jehovas ande ger oss vägledning och hjälper oss att predika och fullgöra vårt gudagivna uppdrag, den ger oss också kraft som är över det normala, och den frambringar hos oss andens frukt: kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet och självbehärskning. (Johannes 16:13; Apostlagärningarna 1:8; 2 Korinthierna 4:7–10; Galaterna 5:22, 23) Bör vi inte vara tacksamma för denna gåva som Gud i sin oförtjänta omtanke har gett oss?

14. Vilken nytta har vi av Guds gåvor i form av kunskap och vishet?

¹⁴ Kunskap och vishet är gåvor från Gud som vi bör vara tacksamma för, oavsett om vårt hopp är liv i himlen eller liv på jorden. Exakt kunskap om Jehova hjälper oss att skaffa oss ”visshet i fråga om de viktigare tingen” och att ”vandra värdigt Jehova för att fullständigt behaga honom”. (Filipperna 1:9–11; Kolosserna 1:9, 10) Guds ord är grunden till sann kunskap och vishet, och visheten från Gud tjänar som ett skydd och en vägledning i livet. (Ordspråken 4:5–7; Predikaren 7:12) De få kvarvarande smorda dras i synnerhet till det som Guds ord säger om deras hopp om liv i himlen. Kärlek till Guds ord och en god förståelse av det är emellertid inte Guds sätt att visa att någon har kallats till himmelskt liv. Sådana män som Mose och Daniel, som till och med fick skriva delar av Bibeln, kommer att uppväckas till liv på jorden. Både de som hoppas att få leva i himlen och de som hoppas att få leva på jorden får andlig mat genom Jehovas godkände ”trogne och omdömesgille slav”. (Matteus 24:45–47) Hur tacksamma kan vi inte alla vara för den kunskap vi därigenom får!

15. Vad är en av Guds största gåvor, och hur betraktar du den?

¹⁵ En av Guds största gåvor är det lösenoffer han kärleksfullt har tillhandahållit genom Jesus Kristus, något som vi har nytta av — både de som hoppas att få leva i himlen och de som hoppas att få leva på jorden. Gud älskade människovärlden ”så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte må bli tillintetgjord utan ha evigt liv”. (Johannes 3:16) Och Jesu kärlek drev honom att ”ge sin själ till en lösen i utbyte mot många”. (Matteus 20:28) Jesus Kristus är, som aposteln Johannes förklarade, ”ett försoningsoffer för våra [de smordas] synder, men inte bara för våra utan också för hela världens”. (1 Johannes 2:1, 2) Vi bör därför alla vara djupt tacksamma för denna kärleksfulla anordning för räddning till evigt liv.b

Kommer du att vara närvarande?

16. Vilken viktig händelse kommer att firas efter solnedgången den 11 april 1998, och vilka bör vara närvarande?

¹⁶ Vår tacksamhet för den lösen Gud har tillhandahållit genom sin Son bör få oss att vara närvarande i någon Rikets sal eller någon annanstans, där Jehovas vittnen kommer att församlas efter solnedgången den 11 april 1998 för att fira minnet av Kristi död. När Jesus under den sista kvällen av sitt jordiska liv instiftade detta firande med sina trogna apostlar, sade han: ”Fortsätt att göra detta till minne av mig.” (Lukas 22:19, 20; Matteus 26:26–30) De få kvarvarande smorda kristna kommer att ta del av det osyrade brödet, som representerar Jesu syndfria mänskliga kropp, och av det oförskurna rödvinet, som betecknar hans utgjutna, offrade blod. Det är endast de av anden pånyttfödda kristna som bör ta del av detta, eftersom det endast är de som är i det nya förbundet och i förbundet om kungariket och som har Guds heliga andes obestridliga vittnesbörd om att de har hoppet om liv i himlen. Miljontals andra kommer — i tacksamhet över den kärlek som Gud och Kristus Jesus har visat i samband med Jesu offer som möjliggör evigt liv — att vara närvarande för att med respekt iaktta det hela. — Romarna 6:23.

17. Vad bör vi komma ihåg när det gäller detta att bli smord med ande?

¹⁷ Tidigare religiösa uppfattningar, starka känslor på grund av någon närståendes död, svårigheter och problem i det dagliga livet eller känslan av att ha fått ta emot någon speciell välsignelse från Jehova skulle kunna få några att felaktigt mena att de är kallade till liv i himlen. Men vi bör alla komma ihåg att Bibeln inte befaller oss att ta del av brödet och vinet vid Åminnelsen för att visa vår tacksamhet för Kristi lösenoffer. Och detta att bli smord med anden ”beror ... inte på den som gärna vill eller på den som löper, utan på Gud”, han som pånyttfödde Jesus som andlig Son och som ”för” endast 144.000 andra söner ”till härlighet”. — Romarna 9:16; Jesaja 64:8.

18. Vilka välsignelser väntar flertalet av dem som nu tjänar Jehova?

¹⁸ Det stora flertalet av dem som i dessa sista dagar tjänar Jehova har det gudagivna hoppet om evigt liv i ett paradis på jorden. (2 Timoteus 3:1–5) De kommer snart att få uppleva detta underbara paradis. Då kommer furstar att under himmelskt styre sköta jordens angelägenheter. (Psalm 45:16) När människorna då får lära sig mer om Jehova Guds vägar och rättar sig efter hans lagar, kommer det att råda fridfulla förhållanden på jorden. (Jesaja 9:6, 7; Uppenbarelseboken 20:12) Det kommer att bli fullt upp att göra med att bygga hus och att lägga jorden under sig. (Jesaja 65:17–25) Och tänk vilken glädje det kommer att bli, när de döda uppstår och familjer återförenas! (Johannes 5:28, 29) Efter ett slutligt prov kommer all ondska att vara borta. (Uppenbarelseboken 20:7–10) Därefter kommer jorden att för all framtid vara fylld med fullkomliga människor, som gjorts ”fria från slaveriet under förgängelsen och har Guds barns härliga frihet”.

[Fotnoter]

Hur skulle du svara?

◻ Vad innebär det att ”fritt ta av livets vatten”?

◻ Varför har både de som hoppas på liv i himlen och de som hoppas på liv på jorden orsak att vara tacksamma mot Gud?

◻ Vilket årligt firande bör vi alla vara med vid?

◻ Vilken framtid väntar flertalet av Jehovas folk?

[Bild på sidan 18]

Miljoner människor har börjat att ”fritt ta av livets vatten”. Tillhör du dem?